Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
244 den <strong>höga</strong> <strong>sjukfrånvaron</strong> – sanning och konsekvens<br />
funktion i den alltmer högspecialiserade sjukvården (downskilling). Sjuksköterskorna<br />
tycks däremot ha stärkt sin professionella ställning, även om de<br />
fortsättningsvis kämpar med sin svåravgränsade mellanposition.<br />
Ökande ohälsa och försämrade<br />
skyddsmekanismer<br />
I trendstudien framkom att vårdpersonalens hälsa i stort utvecklades negativt<br />
på sjukhuset mellan 1994 och 2001. Försämringen rörde självskattad<br />
psykisk hälsa med tydliga trender i ökande oro, håglöshet/trötthet, rastlöshet<br />
och koncentrationssvårigheter. Det fanns även en signifikant ökande<br />
trend i långtidssjukfrånvaro. Däremot hade så gott som alla kliniker oförändrad<br />
korttidssjukfrånvaro sett över tidsperioden (se tabell 2).<br />
I fysiologistudien fann vi minskad skillnad mellan morgon- och eftermiddagskoncentration<br />
av kortisol i blodet det närmaste året efter det att<br />
nedskärningarna genomförts. Detta uttryck för utplanad kortisolkurva<br />
kan tolkas som att regleringen av kortisolnivåer blivit något stelare. En<br />
stelare reglering kan i sin tur vara ett tecken på begynnande fysiologisk<br />
utmattning. Andra tecken på fysiologisk obalans var försämrade skyddsmekanismer<br />
i form av sänkt halt av skyddande kolesterol, IgG och östradiol<br />
i blodet.<br />
Vår tolkning är att kombinationen av en rad anpassningskrävande<br />
omställningar med påföljande ökande krav på att arbeta hårt och bristande<br />
tid att planera arbetet (tabell 2) minskar möjligheterna till återhämtning.<br />
<strong>Den</strong> successiva försämringen av de tre hälsomåtten – fysiologisk obalans,<br />
skattad psykisk ohälsa och långtidssjukskrivning – uttrycker ett klassiskt<br />
stressmönster, där en fortgående energimobiliserande process alltmer tycks<br />
ha tärt på den kvarvarande ”bantade” personalgruppens energireserver.<br />
Från stressforskning vet vi att längre perioder utan tillräckligt utrymme för<br />
mental återhämtning och fysiologisk reparation kan leda till rubbningar i<br />
de inre psykofysiologiska systemen, som på sikt kan leda till sjukdom och<br />
långtidssjukfrånvaro. (Se vidare kapitel 9 om stressmekanismer.)<br />
År 1996 var 3 procent av sjukhusets anställda långtidssjukskrivna och<br />
fem år senare var siffran den dubbla: 6 procent. Det är ett mönster som<br />
överensstämmer med landstingsarbetsplatser i övriga landet, arbetsplatser<br />
som tillsammans med kommunerna visat sig vara överrepresenterade vad<br />
gäller sjukskrivning. En annan intressant jämförelse är att över 60 procent<br />
av långtidssjukskrivna kvinnor år 2001 fanns inom offentlig sektor. För<br />
män var denna siffra endast 23 procent (22).<br />
Enligt denna studie fanns det inte något direkt samband mellan vare sig<br />
förlusten av undersköterskor och yngre personal, den växande <strong>sjukfrånvaron</strong><br />
eller den försämrade självskattade hälsan bland personalen. Däremot<br />
framkom att den minskande andelen undersköterskor och ökande arbetsbelastning<br />
samvarierade, vilket visar att förlusten av undersköterskor har<br />
ett indirekt samband med (o)hälsa.<br />
Av de 24 undersökte klinikerna på sjukhuset fanns inte någon som gått<br />
igenom 1990-talet med positiv hälsoutveckling. Däremot uppvisade fyra<br />
klinker över de studerade åren en oföränderlig (stabil) hälsosituation för<br />
samtliga ingående hälsomått. För att förstå hur personalen på dessa kliniker<br />
lyckats bibehålla sin hälsa under det turbulenta 1990-talet utforskar vi<br />
därför möjliga hälsofrämjande nyckelfaktorer i fortsatta studier.<br />
Arbetsmiljö- och hälsotrender hänger ihop<br />
Det visade sig att personalens upplevelse av att arbeta hårdare hade starkast<br />
samband med deras skattning av sämre psykisk hälsa, medan minskande<br />
tid att planera arbetet var den enskilda faktor som hade mest betydelse<br />
för sjukhusets successivt ökande långtidssjukskrivningar (se tabell 3).<br />
Tabell 3. Samband mellan tidstrender i arbetsvillkor och tidstrender i hälsa 1994–2001.<br />
Betakoefficienter<br />
Psykisk Långtids- Korttidsohälsa<br />
sjukfrånvaro sjukfrånvaro<br />
Arbetar hårt .58*** – –<br />
Motstridiga krav .49 * – –<br />
Tid att planera – .47 * – .56** –<br />
God sammanhållning – – –<br />
Arbetskamrater ställer upp – – – .42*<br />
Trivsel arbetskamrater – – – .44*<br />
Arbetskamrater har förståelse – – – .45*<br />
p < 0.001 ***; p < 0.01 **; p < 0.05 *; ej signifikant –<br />
rapport från ett sjukhus 245