Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

268 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens
har betydelse för tillämpningen av krav-kontrollmodellen är att understimulans
var ett vanligare fenomen i arbetslivet i Sverige på 1960-talet än i
dag. Under 1970- och 1980-talen steg utbildningsnivån och parallellt med
detta även de anställdas färdighetskontroll eller kompetensutveckling.
Understimulans är ett mindre vanligt problem i dag och det kan utgöra ett
bra skäl att koncentrera analyserna på uppgiftskontrollen eller påverkansmöjligheterna.
En ytterligare situation som kan göra att krav-kontrollmodellen blir
mindre användbar är när det uppstår myter om beslutsutrymme. I ITbranschen
har det exempelvis varit en vanlig föreställning att de anställda
har mycket utrymme att fatta egna beslut. Detta har dock visat sig vara
ganska felaktigt när IT-bubblan brast!
Det är viktigt att göra en distinktion mellan de möjligheter som anställda
har att påverka sin vardagssituation i arbetet och de demokratiska möjligheter
de har att påverka mera långsiktiga processer. Enligt Aronsson (1) motsvarar
det förra ”kontroll i arbetet” och det andra ”kontroll över arbetet”.
Ytterligare en dimension i denna beskrivning av arbetssituationen är
socialt stöd eller socialt klimat. Om man förutom att man har ett ”spänt”
arbete även är isolerad och inte får stöd av arbetskamraterna kan man tala
om en ”isospänd” situation. Stöd kan man få både från arbetskamrater och
från överordnade. I en analys som presenteras i kapitel 7 denna bok har vi
analyserat dessa båda källor separat.
Både beslutsutrymme och stöd har att göra med arbetsorganisationen.
Om de anställda får mycket information om vad som händer och känner
sig delaktiga i beslutsprocesserna samt dessutom ges tillfälle att utveckla
kunskaper så att de kan ”ta kontroll”, exempelvis i oväntade arbetssituationer,
har den arbetsplatsen skapat ett bra beslutsutrymme. Om det dessutom
finns en gemensam målsättning för arbetet samt till exempel bra principer
(som man är någorlunda överens om) för lönesättning, kan också det
sociala stödet på arbetsplatsen bli bra. När det gäller krav är det ofta svårt
att göra så mycket åt höga krav i dagens uppskruvade arbetsliv. Men det är
ändå viktigt att arbetsgivarna och facket håller ett vakande öga på kravnivån.
Ibland är det uppenbart att man har för få anställda för att klara av
arbetsuppgifterna och då måste flera människor anställas!
Under senare år har man påpekat att det har mycket stor betydelse hur
man mäter förekomsten av krav, kontrollmöjligheter och stöd. Det
stressmekanismer och sjukskrivning 269
vanligaste är att med hjälp av standardiserade frågeformulär fråga individerna
själva. Men ibland kan detta vara mindre bra och alternativa metoder
kan till exempel vara utförliga intervjuer med nyckelpersoner och systematiska
observationer. Det finns också standardskattningar för olika
yrkesgrupper baserade på våra nationella undersökningar av arbetsförhållanden
(16). Slutligen kan man låta experter göra bedömningar av arbetsplatserna
med en kombination av intervjuer och observationer (17). Det
har visat sig att beslutsutrymme går ganska bra att få en uppfattning om
med mera objektiva mått, medan kraven och stödet är svårare att bedöma
med ”externa” metoder.
En parallell till Karaseks krav-kontrollmodell är den ansträngningsbelöningsmodell
som Johannes Siegrist och hans medarbetare presenterat
(18) för att beskriva ett par andra grunddrag i arbetets stressorer. Enligt
denna modell kan individen klara en hög grad av ansträngning, effort, om
man samtidigt får en hög grad av belöning. Belöningen kan vara såväl pengar
som ökad social status (exemeplevis befordringsmöjlighet) och förbättrad
självkänsla. Om balansen mellan ansträngning och belöning blir dålig
kan risken för sjukdom öka. I denna modell skiljer man också mellan inre
drivkraft i ansträngningen, intrinsic effort, som betingas av individens
egenskaper och tidigare erfarenheter och de yttre krafterna, extrinsic effort,
som begreppsmässigt ligger mycket nära de psykiska kraven i krav-kontrollstödmodellen.
Man har visat att personer med dålig balans mellan ansträngning
och belöning ofta har förhöjning av blodfetter och blodtryck (19).
Både krav-kontroll-stödmodellen och ansträngnings-belöningsmodellen
har visat sig ha samband med sådana stressmekanismer som vi
diskuterat här ovan.
När graden av spänt arbete ökar finner man ökande blodtrycksnivåer
under arbetstimmarna och det finns även undersökningar både på män och
kvinnor som visar att långvarigt spänt arbete har samband med förhöjt
blodtryck även under sömn (då blodtrycket ska gå ned i låga nivåer). Som
redan nämnts har spänt arbete också samband med ökad koagulationsbenägenhet
(hög koncentration i blodet av fibrinogen som koaglerna bildas
av). Det finns vidare undersökningar som visar att blodfetter och blodtryck
påverkas av dålig balans mellan ansträngning och belöning. Ett viktigt
resultat från vår egen forskning är också att ökande grad av spänt arbete
har samband med ökande sömnrubbningar. Dålig sömn har i sin tur