Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

7.
JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
SJUKSKRIVNINGSMÖNSTER VID
STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR
Töres Theorell, Gabriel Oxenstierna och Hugo Westerlund
Inledning
Analyserna av arbetsmarknad och arbetsliv under 1990-talet pekar entydigt på
att detta decennium innebar stora strukturella förändringar för den
svenska arbetskraften. Den stora arbetslösheten i början av decenniet
följdes av en viss återhämtning, men antalet årsarbetskrafter i arbetslivet är
fortfarande mindre än i slutet av 1980-talet. Utvecklingen har i flera avseenden
varit olikartad i den offentliga och den privata sektorn och det har
också varit olikheter mellan män och kvinnor i den här utvecklingen.
Många har frågat sig vad dessa dramatiska förändringar egentligen betyder
för hälsoutveckling och sjukskrivningsmönster.
För att belysa effekterna av de strukturella förändringarna på individnivå
har vi genomfört undersökningar som bygger på sammanlänkningar av
olika register. Detta gör det möjligt för oss att belysa hur psykosociala
arbetsmiljöfaktorer och strukturella förändringar påverkar sjukskrivningsmönstret
och även vilka effekter dessa två typer av faktorer kan ha tillsammans.
I blickpunkten står de strukturella förändringarna. En del av den här
framställningen handlar om hur personalstyrkans storlek har påverkats på
de olika arbetsplatserna och hur detta i sin tur påverkat sjukskrivningsmönstret.
SCB har räknat ut personalförändringarna i procent med hänsyn
tagen till sammanslagningar och avknoppningar (1). Följande gränser valdes
därför att vi ville ha möjligheten att jämföra med finska undersökningar som