Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

204 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens
51. Johansson G, Lundberg I. Adjustment latitude and attendance requirements
as determinants of sickness absence or attendance. Emprirical
tests of the illness flexibility model. Soc Sci Med (in press).
52. Johansson G, Lundberg I. Anpassningsmöjligheter och återgång i
arbete bland långtidssjukskrivna tjänstemän.
www.alecta.se/web/internet/lankdatabas.nsf/ByKey/Rapport_sjukflex.
pdf/$file/Rapport_sjukflex.pdf
53. Ala-Mursula L, Vahtera J, Kivimäki M, Kevin MV, Pentti J. Employee
control over working times: Associations with subjective health and
sickness absence. J Epid Comm Health 2002;56:272-8.
54. Alexanderson K, Leijon M, Åkerlind I, Rydh H, Bjurulf P. Epidemiology
of sickness absence in a Swedish county in 1985, 1986 and 1987 – a
3 year longitudinal study with focus on gender, age and occupation.
Scandinavian Journal of Social Medicine 1994;22(1):27-34.
55. Benschop Y, Doorewaard H. Covered by equality: The gender subtext
of organizations. Organization Studies 1998;19(5):787-805.
56. Robertsson H. Maskulinitetskonstruktion, yrkesidentitet, könssegregering
och jämställdhet. Arbetsliv i omvandling 2003:13. Stockholm:
Arbetslivsinstitutet; 2003.
57. Mastekaasa A, Dale-Olsen H. Do women or men have the less healthy
jobs? An analysis of gender differences in sickness absence. European
Sociological Review 2000;16(3):267-86.
58. Hemström Ö. Långtidssjukskrivna, förtidspensionärer, långtidsarbetslösa
och långtidsfriska. Bilaga 2:4. I: SOU 2002:5 Handlingsplan för
ökad hälsa i arbetslivet: Mål, ansvar och åtgärder med utgångspunkt
från ett övergripande mål för människor i arbete. Stockholm: Socialdepartementet;
2002.
59. Marks SR. Multiple roles and role strain: Some notes on human
energy, time and commitment. American Sociological Review
1977;42:921-36.
60. Arber S. Class, paid employment and family roles. Soc Sci Med
1991;32:425-36.
varför är kvinnor mer sjukskrivna än män? – en kunskapsöversikt 205
61. Baruch G, Biener L, Barnett RC. Women and gender in research on
work and family stress. American Psychologist 1987;42(2):130-6.
62. Mastekaasa A. Parenthood, gender and sickness absence. Social
Science & Medicine 2000;50:1827-42.
63. Åkerlind I, Alexanderson K, Hensing G, Leijon M, Bjurulf P. Sex
differences in sickness absence in relation to parental status. Scandinavian
Journal of Social Medicine 1996;24(1):27-35.
64. Frost P. Sygefravaer i relation til arbejdsmiljø og familieforhold.
Ugeskrift Laeger 1995;157:2856-6
65. Vogel J. Konflikter mellan privatlivet och arbetet. I: Vogel J, Kindlund
H, Diderichsen F, editors. Arbetsförhållanden, ohälsa och sjukfrånvaro
1975–1989. Stockholm: Statistiska centralbyrån; 1992.
66. Krantz G, Östergren PO. Double exposure – the combined impact of
domestic responsibilities and job strain on common symptoms in
employed Swedish women. European Journal of Public Health
2001;11(4):413-9.
67. Krantz G, Östergren PO. Do common symptoms in women predict
long spells of sickness absence? A prospective community-based study
on Swedish women 40 to 50 years of age. Scandinavian Journal of
Public Health 2002;30(3):176-83.
68. Sydsjö G, Sydsjö A. Newly delivered women’s evaluation of personal
health status and attitudes towards sickness absence and social benefits.
Acta Obstetrica Et Gynecologica Scandinavia 2002;81(2):104-11.