Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

192 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens asymmetriska könsordningen kan exempelvis gynna manliga sjuksköterskor (56). En norsk registerstudie (57) försökte utröna om kvinnors högre sjukfrånvaro kunde förklaras av deras yrke, detta genom att jämföra kvinnor och män inom 1) samma detaljerade yrkeskod 2) samma yrke och arbetsplats. Efter kontroll för ålder, utbildning och familjeförhållanden (inklusive eventuell graviditet) minskade den initiala könsskillnaden med ungefär hälften. Efter ytterligare kontroll för årsinkomst, arbetstid samt yrkeskod ökade könsskillnaderna igen. Kontroll även för arbetsställe ledde till ytterligare ökning av könsskillnaderna. Resultaten tycks säga att kvinnor skulle ha haft ännu högre sjukskrivning om arbetsmarknaden varit mer könsintegrerad. En uppdelning på större diagnosgrupper visade att för psykiska diagnoser minskade könsskillnaderna efter kontroll för utbildning/arbetsplats, medan ovanstående resultat kvarstod för muskuloskeletala och respiratoriska sjukdomar. Kvinnodominerade yrken var alltså förknippade med högre sjukskrivning i psykiska diagnoser, och mansdominerade yrken med fysiska diagnoser. Här bör nämnas att enbart en mindre del av materialet kunde matchas med avseende på både arbetsplats och yrke. I denna lilla grupp finns sannolikt många kvinnor på mansdominerade arbetsplatser, miljöer som tenderar att ha höga sjukskrivningstal (författarens anmärkning). Uppenbarligen vore det av intresse att kombinera ovanstående information med ett mått på könssegregering inom yrket, samt idealiskt, faktisk arbetsmiljö, då studier visat att kvinnor och män kan ges olika arbetsuppgifter även inom samma jobb (37). Två registerstudier visar båda på betydelsen av yrke, och då specifikt anställning inom kommunal sektor, som en viktig förklaringsfaktor för könsskillnader i sjukskrivning. RFV har i en rapport (33) redovisat situationen för långtidssjukskrivna (60 dagar eller mer) med psykisk sjukdom eller utbrändhet. Studien visar att det skett en allmän uppgång i långtidssjukskrivningar för psykiska besvär på hela arbetsmarknaden, men dessa är betydligt vanligare inom offentlig än privat sektor, framför allt gäller det den kommunala sektorn. Sjukskrivningar för psykiska besvär är vanligare inom främst så kallade kvinnodominerade kontaktyrken som olika lärar-, vård-, omsorgs- och serviceyrken, men även i karriäryrken (ofta mansdominerade) som exempelvis ingenjörer, företagsekonomer, dataspecialister etc. De flesta som är långvarigt sjukskrivna för psykiska varför är kvinnor mer sjukskrivna än män? – en kunskapsöversikt 193 sjukdomar eller utbrändhet arbetar dock inom vård och omsorg. Överrisken för kvinnor att vara sjukskrivna för psykiska besvär försvann helt efter kontroll för yrke, ålder och civilstånd. En annan studie visade att den kommunala sektorn, övriga organisationer (exempelvis ideell sektor) samt vård och omsorg hade signifikant fler helårssjukskrivna än förväntat (58). I alla sektorer (privat, landsting etc.) hade personal i vård och omsorg en överrisk för långa sjukskrivningar, och män i dessa verksamheter hade minst lika stora problem med sjukfrånvaro, förtidspension och arbetslöshet som kvinnor, oavsett ålder, utbildningsnivå och sektor. Arbete och familjeförhållanden I detta avsnitt ingår studier där man både undersökt arbete och familjeförhållanden som orsak till sjukskrivning. Vissa studier utgår från teorier om effekten av multipla roller, där kombinationen av rollen som förälder (oftast moder) och rollen som arbetstagare står i fokus (59–61). Andra har en mer epidemiologisk utgångspunkt med fokus på olika exponeringars betydelse (en del av dessa studier återfinns även i avsnittet om arbetsmiljö). Den förstnämnda typen saknar ofta kunskap om arbetsmiljö eller yrke, då arbete bara betraktas som ännu en roll. Interaktioner mellan föräldraskap/samboende och arbete tas däremot sällan med i den sistnämnda typen av studie. De flesta studier har inga uppgifter om det obetalda arbetet och normalt sett inkluderas enbart förekomst av småbarn, utan kunskap om faktisk arbets- eller ansvarsbörda. En norsk studie undersökte interaktionen mellan antal barn, civilstånd och arbetstid i termer av ”role overload” (för stor arbetsbörda) och ”role conflict” (motstridiga förväntningar/krav) som skulle kunna leda till högre sjukskrivning (62). Enligt en alternativ hypotes (role enhancement) bör kombinationen av ett flertal roller i stället verka skyddande. Författaren menar att även om fadersrollen blivit mer krävande är det troligt att effekten (positiv eller negativ) av multipla roller är starkare för kvinnor, men att den är beroende av både faktisk arbetsbörda och förändrade normer kring mödrars förvärvsarbete. Resultaten visar ett visst samband mellan föräldraskap och sjukfrånvaro för båda könen, efter kontroll för utbildning, graviditet, inkomst och arbetstid. Den enda diagnosgrupp där (gifta) föräldrar har högre sjukfrånvaro än barnlösa är dock luftvägsinfektioner. Ensamstående kvinnor med barn hade inte högre sjukfrånvaro än andra kvinnor med
194 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens barn. Den enda grupp som utmärker sig är kvinnor utan barn som dessutom är ensamstående då dessa har särskilt låg sjukfrånvaro. Detta menar författaren kan bero på att dessa kvinnor är särskilt engagerade i arbetet. Hänsyn har dock inte tagits till yrke eller arbetsmiljö, och det kan tänkas att den här gruppen utmärker sig positivt med avseende på detta. Resultaten stödjer ingen av ovanstående hypoteser. Det är dock möjligt att negativa och positiva effekter existerar samtidigt och därmed tar ut varandra. Författaren diskuterar också betydelsen av selektion – de med hälsoproblem kan helt avstå från barn eller väljer att föda färre barn. Kanske skulle dessa föräldrar haft ännu lägre sjukskrivning utan ansvar för barn. Barns betydelse för könsskillnader i sjukskrivning undersöktes i en svensk studie med data från åren 1985–1987 (63). Resultaten visar att yngre (< 35 år) kvinnor med barn var kraftigt överrepresenterade bland dem med längre sjukskrivningsperioder efter kontroll för graviditetsrelaterade diagnoser, medan män med barn hade lägre sjukskrivning än män utan barn i alla åldrar. Könsskillnaderna var störst för yngre män och kvinnor (särskilt under 25 år) med barn, medan det bland barnlösa först från 35 års ålder fanns en högre risk för kvinnor. Till skillnad från ovanstående studie hade man inte uppgift om vare sig deltidsarbete eller civilstånd, vilket innebär att det inte fanns möjlighet att separera ensamma mödrar från övriga. Som författarna påpekar kan både män och kvinnor som får barn före 25 års ålder tänkas ha lägre utbildning och oftare vara socialt utsatta. Sociala och/eller hälsomässiga problem som leder till separation innebär dock som regel (åtminstone vid denna tid) att mamman får vårdnaden, med följd att dessa fäder kommer att definieras som tillhörande gruppen män utan barn. Män med barn kommer alltså i nästan alla fall att leva med mamman till barnet och är inte helt jämförbara med gruppen kvinnor med barn. En dansk studie visade att bland män hade ogifta utan barn det högsta genomsnittliga antalet sjukdagar. Bland kvinnor var det ogifta med barn, vilket kan stödja ovanstående resonemang (64). Det är dock tveksamt om hela riskökningen skulle kunna hänföras till ensamstående mödrar, inte minst därför att det även finns samboende bland de ogifta mödrarna. I den norska studien ovan spelade civilstånd inte någon roll för kvinnors sjukfrånvaro, men här hade man också kontrollerat för en mängd möjliga förväxlingsfaktorer. Två studier med uppgifter om både arbetsmiljö och familjeförhållanden varför är kvinnor mer sjukskrivna än män? – en kunskapsöversikt 195 visar på ett visst samband med att ha småbarn och långtidssjukskrivning, men enbart för kvinnor (13), i synnerhet ensamstående mödrar (65). Ingen kontroll har dock gjorts för graviditetsrelaterade problem vilket kan ha påverkat resultatet. En senare studie visade att risken att bli sjukskriven över 15 dagar hängde samman med arbetsmiljöfaktorer, medan familjeförhållanden var oviktiga. Detta gällde både män och kvinnor (43). Varken civilståndet i sig, förekomsten av barn i olika åldrar i hushållet eller kombinationer av civilstånd och barn, som att vara ensamstående förälder, hade någon signifikant betydelse för långtidssjukskrivning. En studie visar på en möjlig kausal kedja mellan en kombination av arbetsmiljö- och hushållsarbete till rapportering av upplevda symtom och senare långtidssjukskrivning (66, 67). Denna enkätstudie undersökte en mindre grupp förvärvsarbetande medelålders kvinnor. Resultaten visade att både ensamt ansvar för hushållsarbete samt en påfrestande psykisk arbetsmiljö i form av kombinationen höga krav och låg kontroll ledde till högre rapportering av 15 vanliga fysiska och psykiska symtom, exempelvis trötthet, spända muskler, värk i leder och rygg samt irritation och oro. Resultatet kvarstod efter kontroll för social klass (arbetare/tjänsteman) och civilstånd. De som upplevde en dubbel arbetsbörda hade en mycket hög risk. Andra analyser på samma material visar att de som rapporterade många symtom löpte högre risk att efterföljande år ha en sjukskrivningsperiod överstigande 14 dagar, och den totala sjukfrånvaron var också högre i denna grupp. Oberoende av detta visade det sig att kvinnor med höga krav i arbetet, särskilt de med aktiva jobb, hade en högre risk för sjukskrivning. Kombinationen aktivt jobb med många symtom visade ett särskilt högt samband. Sammanfattning och diskussion Med tanke på utvecklingen av nativiteten är det inte troligt att graviditetsrelaterad sjukskrivning har någon betydelse för den stora ökningen sedan 1997. Det är dock tydligt att denna sjukskrivningsorsak har stor betydelse för könsgapet i fertila åldersgrupper. Den är onekligen en potentiellt viktig faktor till existerande könsskillnader, inte minst med tanke på att diagnosen graviditetsrelaterade besvär enligt vissa studier enbart tycks stå
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55: 98 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 56 and 57: 102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 67 and 68: 4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 81: 150 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 84 and 85: 5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 96 and 97: 6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 110: 204 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 113 and 114: 7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 155 and 156:
286 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195:
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?