Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

22 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens orsaker (SOU 2002:62). I slutbetänkandet presenteras också förslag till en samordnad databas för att underlätta och även sänka kostnaderna för forskningen kring sjukfrånvaron och ett förslag till ett nytt utredningsinstitut för analys av hälsa och ohälsa i arbetslivet. Arbetet med att skapa en samordnad databas har inletts av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd av VINNOVA. Detta arbete kommer sannolikt att relativt snabbt resultera i en databas som kombinerar uppgifter från SCB och Riksförsäkringsverket. Förslaget att skapa ett nytt utredningsinstitut kritiserades av många remissinstanser och har ännu inte lett till något regeringsförslag och än mindre till något beslut. Bakgrunden till föreliggande antologi ligger i stor utsträckning i de nämnda statliga utredningarna. I den rydska utredningen, liksom i den hedborgska, kom flera myndigheter och forskargrupper att samverka kring analyser av sjukfrånvaron. Dessa erfarenheter var mycket positiva genom att flera olika perspektiv kunde inspirera varandra och genom att kunskapsmängden ökade avsevärt. För att inte förlora alltför mycket tid och för att utnyttja de samarbetsformer som skapats, bildades våren 2003 den så kallade SAFIR-gruppen. Gruppen består av forskare och utredare från Arbetslivsinstitutet, Statens folkhälsoinstitut, Institutet för Psykosocial Medicin och Riksförsäkringsverket. Även forskare från andra forskningsinstitutioner har engagerats i gruppens arbete. Idén med samarbetet i SAFIR-gruppen har varit att fördjupa och bredda kunskaperna om sjukfrånvaron genom att publicera olika aspekter på problemet i ett antal antologier. Startpunkten utgjordes framför allt av betänkandet Kunskapsläge sjukförsäkringen (SOU 2002:62). Där prövades en rad hypoteser som skulle kunna förklara den kraftiga sjukfrånvaroökningen: • Sämre hälsa i den förvärvsarbetande befolkningen? • Sämre arbetsmiljö? • Åldrande arbetskraft? • Ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet? • Förändrade ekonomiska drivkrafter för individ och arbetsgivare? • Mer restriktiva förtidspensionsbedömningar? • Administrativa tillkortakommanden? I den allmänna debatten har ett flertal ytterligare rimliga hypoteser om sjukfrånvarons orsaker och effekter framförts. Kan sjukfrånvaroökningen bakgrund och syfte 23 förklaras av ökade belastningar i privatliv och på fritiden, av förändrade attityder bland anställda och företag, av ett förändrat synsätt bland läkare när det gäller bedömning av sjukdom och arbetsoförmåga, av att många tidigare arbetslösa i stället är sjukskrivna, av att yrkesrehabiliteringen fungerar allt sämre och så vidare? Det har också blivit alltmer uppenbart att kunskapen om hur sambandet mellan sjukdom och sjukfrånvaro ser ut är bristfällig. Mer omfattande studier av diagnosspecifik sjuklighet och sjukfrånvaro saknas, liksom studier av vilka långsiktiga positiva eller negativa effekter sjukskrivning kan ha för individen. En mängd forsknings- och utredningsrapporter har publicerats de senaste åren och flera av dessa frågor har också noggrant belysts, men någon konsensus om en samlad bild av sjukfrånvarons orsaker finns ännu inte. Det beror både på att sjukfrånvaro representerar ett komplext fenomen och på att det behövs mycket omfattande forskningsinsatser innan ett forskningsområde kan uppnå en mättnad i form av samstämmighet och överblick. Till detta bör också läggas att den höga sjukfrånvaron i Sverige har stimulerat forskning om flera andra näraliggande fenomen. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har genomfört en litteraturöversikt om sjukskrivningens orsaker och konsekvenser (SBU-rapport 2003:167). Där fann man att det vetenskapliga underlaget för att bedöma hur sjukskrivning fungerar som behandlingsmetod är mycket bristfälligt. Det faktum att det är mycket stora skillnader i sjukskrivningsnivå mellan landets kommuner och också mellan företag i olika delar av landet har också blivit föremål för flera studier. När det gäller variation mellan kommunerna har också frågan om den totala samhälleliga försörjningen granskats genom att man lagt samman ersättningar från sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, förtidspension och socialbidrag. Detta visar att flera av välfärdssystemen utgör kommunicerande kärl och att man inte kan förstå sjukfrånvarons variationer utan att ta hänsyn till hur de olika delarna av försörjningsstödet fungerar. Avsikten med föreliggande antologi är att presentera några ytterligare analyser av sjukfrånvarons orsaker och mekanismer. Flera av kapitlen anknyter till tidigare forskning, och syftar till att fördjupa analysen men också till att använda mer aktuella data. Några kapitel berör nya
24 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens frågeställningar som inte tidigare studerats i Sverige och som är av stor betydelse för förståelsen av sjukfrånvaroproblemet. Boken inleds med ett översiktskapitel Sjukskrivningen i Sverige. Kapitlet beskriver de institutionella villkoren för sjukskrivning och sjukfrånvarons utveckling över tid. I kapitlet finns också fördjupningar kring faktorer som påverkar sjukfallens varaktighet och de möjliga orsakerna bakom det faktum att sjukfrånvaron samvarierar med konjunkturförloppet. Det följande kapitlet Deltidssjukskrivning – individ, arbetsplats och hälsa analyserar deltidssjukskrivning framför allt med utgångspunkt i regeringens förslag att deltidssjukskrivning bör bli vanligare. Kapitlet Arbetsliv och sjukfrånvaro behandlar både frågan om faktorer i arbetslivet kan orsaka sjukfrånvaro och frågan om personer med hälsobesvär fått ökade svårigheter i arbetslivet. Det följande kapitlet Samband mellan sjukskrivning och arbetslöshet behandlar frågorna kring hur strömmarna in i och ut ur sjukskrivning och ohälsa ser ut. Kapitlet analyserar hur personer med olika hälsomässiga begränsningar rör sig mellan olika former av försörjning under olika konjunkturförhållanden. Vissa snarlika aspekter behandlas även i kapitel 2. Kapitlet Varför är kvinnor mer sjukskrivna än män? är en kunskapsöversikt kring de skillnader mellan kvinnor och män i arbetsliv och privatliv som kan påverka att kvinnor har högre sjukskrivningstal än män. I kapitlet Ju färre vi är tillsammans … sjukskrivningsmönster vid strukturella förändringar diskuteras hur olika typer av förändrade organisatoriska villkor påverkar risken för sjukskrivning. Även kapitlet Ju färre vi är tillsammans … rapport från ett sjukhus beskriver hur organisatoriska förändringar kan påverka sjukfrånvaron. I kapitlet Stressmekanismer och sjukskrivning ges en kunskapsöversikt om sambanden mellan stress, hälsa och sjukfrånvaro. Kapitlet Dödlighet bland sjukskrivna och förtidspensionerade beskriver en sällan studerad aspekt på sjukfrånvaron. I kapitlet Kan företagshälsovården lösa sjukskrivningskrisen? diskuterar författarna förhoppningar och svårigheter för en av de samhälleliga strukturer som ofta anses ha en viktig roll i relationen mellan arbete och hälsa. Antologin avslutas med ett kapitel Slutsatser och kunskapsbehov. Trots det kraftigt ökade intresset för forskning kring sjukfrånvaro och trots att det nu finns ett relativt stort antal publikationer inom området bakgrund och syfte 25 finns flera viktiga aspekter som ännu inte belysts tillräckligt. Det gäller bland annat frågan om hur sambanden mellan olika aspekter på hälsa, sjuklighet och sjukfrånvaro ser ut, frågan om ökningen av alkoholkonsumtionen och det förändrade konsumtionsmönstret kan förklara något av sjukfrånvarons variationer samt frågorna kring hur villkoren om de olika delarna av socialförsäkringen kan påverka hur många som är sjukskrivna. I och med att en mängd olika åtgärder satts in för att minska sjukfrånvaron blir det också långsiktigt viktigt att försöka analysera vilka av dessa åtgärder som varit effektiva. För att belysa bland annat dessa frågor är avsikten att inom ramen för SAFIR-samarbetet publicera ytterligare minst en antologi kring sjukfrånvaro.
Page 1 and 2: År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4: ©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6: Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8: 10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 13: 1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 18 and 19: 2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 40 and 41: Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 46 and 47: 3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 56 and 57: 102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 64 and 65:
118 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 67 and 68:
4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114:
7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195:
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?