Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

352 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens Vilken roll spelar olika sjuklöneperioder? Antalet ersatta dagar inom sjukpenningförsäkringen påverkas av ett antal faktorer förutom hälsa och arbetsförmåga. Utöver individen själv är arbetsgivaren, hälso- och sjukvården och försäkringskassan viktiga aktörer. En slutsats från en granskning av vetenskaplig litteratur visar att det finns förvånansvärt lite belägg för att bedöma bästa praxis (SBU 2003) vid läkarintyg för sjukskrivning. Alltför korta sjukskrivningar kan i värsta fall bidra till att en normal läkningsprocess fördröjs eller att hälsan inte blir bättre i normal takt. För långa sjukskrivningar är passiviserande och kan försvåra återgång till ett normalt liv med arbete. Sjuklöneperioden infördes 1992 för att få arbetsgivare att fokusera på sina egna kostnader och därmed förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron – förutom att staten hoppades minska utgifterna. Trots att sjuklöneperioden nu har funnits länge finns ingen utvärdering av dess inverkan på sjukskrivningsutvecklingen. Anledningen till att ingen har kunnat studera effekten av sjuklöneperioden i Sverige är att statistiken är mycket bristfällig. Många arbetsgivare har valt att inte inrapportera sjukfrånvaron eftersom det är frivilligt. Korttidssjukskrivningarna har minskat jämfört med 1980-talet medan långtidssjukskrivningarna har ökat dramatiskt. Likafullt anser många att ännu större kostnadsansvar för arbetsgivarna är påkallat, eftersom sjuklöneperioden på två eller tre veckor inte tycks har gett avsedd effekt. Under de senaste decennierna har mycket redan hänt med den fysiska arbetsmiljön i syfte att förbättra produktiviteten genom att ersätta mänsklig arbetskraft med teknik – snarare än att en förbättrad arbetsmiljö i sig varit målet. Men många farliga jobb har försvunnit genom denna process. Samtidigt har många enklare jobb som skulle kunna utföras av personer med nedsatt arbetsförmåga försvunnit utan att alternativ har uppstått. Problem som sammanhänger med dålig organisation är svårare att identifiera och göra något åt. Omorganisationer genomförs i syfte att förbättra arbetsresultat och minska kostnader. Om en kort sjuklöneperiod på några veckor kan bidra till att ledningen tänker mer på arbetsmiljökonsekvenser är oklart eftersom omorganisationer i sig normalt skapar tillfällig kaos och otrygghet. Resultatet kan vara annorlunda om kostnaderna för sjukfrånvaron sprids ut under en lång period, exempelvis ett par år. Principen med den allmänna försäkringen talar emot en sjuklöneperiod, varför är sjukfrånvaron så hög? slutsatser och kunskapsbehov 353 eftersom den kan minska arbetsgivarens villighet att anställa en person med nedsatt hälsa eller omfattande tidigare sjukskrivningar. I synnerhet gäller detta på en arbetsmarknad som annars präglas av starkt anställningsskydd. Den allmänna försäkringens syfte är just att täcka kostnaden för sjukdomar för individer som försäkringsmässigt är ”riskpersoner”. Detta talar emot den privatisering som alla längder av sjuklöneperioder innebär. Sammanfattningsvis kan det konstateras att utvecklingen på 1990-talet skiljer sig från 1980-talet genom att korttidssjukfrånvaron har minskat betydligt medan långtidssjukskrivningarna i stället har ökat. Det är således tänkbart att mer korttidssjukfrånvaro kan förknippas med färre långa sjukskrivningsfall och en mindre risk för utslagning genom förtidspensionering, vilket bör studeras. Sjuklöneperioden förefaller inte ha haft någon nämnvärd effekt på arbetsmiljön. Vad kan förväntas från företagshälsovården? I många utredningar och regeringsprogram ställs förhoppningar på att företagshälsovården ska kunna spela en allt större roll för att såväl förebygga behovet av sjukskrivning som att underlätta snabb rehabilitering på arbetsplatsen. Det finns också exempel på företag där företagshälsovården i samverkan med andra aktörer kunnat medverka till sänkta sjukfrånvarokostnader och ett förbättrat hälsotillstånd hos personalen. Företagshälsovården är emellertid en marknadsbaserad uppsättning av organisationer som i konkurrens erbjuder tjänster på områdena förebyggande arbetsmiljöarbete och rehabilitering på kommersiell basis och som saknar forsknings- och utvecklingsinstitutioner. Företagshälsovårdens samlade betydelse för sjukskrivningsprocessen är okänd och närmast helt obeforskad. Den vetenskapliga grunden för effektiva åtgärder från företagshälsovården för att minska sjukfrånvaron i arbetslivet är svag. Att få företagshälsovården på bred front engagerad i att förebygga sjukskrivningsbehov, omsorgsfullt utreda arbetsförmågan och att förbättra förutsättningarna för lämpligaste tid för återgång i arbetet torde kräva offentlig delfinansiering och närmare koppling till försäkringssystemet. Detta har med framgång prövats i andra länder, exempelvis Finland.
354 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens Konjunkturen, arbetslivet och rationaliseringar Sjukskrivning i Sverige visar en klar tendens att gå ner under perioder med låg tillväxt och stigande arbetslöshet och att gå upp under perioder med högre tillväxt och sjunkande arbetslöshet. Det har föreslagits att de ökade sjukskrivningarna under senare delen av 1990-talet och framåt till en del kan förklaras av att individer med ökad risk för långtidssjukskrivning, som tidigare stod utanför arbetslivet, rekryterats in på arbetsmarknaden under högkonjunkturen. Tanken bakom denna ”inflödeshypotes” är att inslaget av sjukliga och frånvarobenägna individer i arbetskraften ökar då sysselsättningen ökar. På motsvarande sätt skulle den låga sjukfrånvaron under lågkonjunkturen delvis kunna förklaras av att personer med nedsatt hälsa då ställdes utanför arbetsmarknaden, vilket kallats ”utflödeshypotesen”. Baserat på de resultat som redovisats i kapitel 5 kan flödeshypoteserna med avseende på konjunkturläge och sjukskrivningsnivå endast delvis bekräftas. Personer med nedsatt hälsa (i form av förhöjd sjukskrivning) blev i större utsträckning arbetslösa i samband med konjunkturnedgången under de första åren av 1990-talet. Det höga antalet långtidssjukskrivna under 1999–2000 tycks däremot inte till någon märkbar del kunde förklaras av att tidigare arbetslösa återinträtt på arbetsmarknaden och därefter blivit långtidssjukskrivna. En annan förklaring skulle kunna vara att dåliga tider med stigande arbetslöshet har en ”disciplinerande” effekt på de anställda. När efterfrågan på arbetskraften är hög och det är gott om arbetstillfällen, skulle det vara ”riskfritt” att tidvis vara borta från arbetet. Under kärvare tider är människor försiktigare med att vara borta från arbetsplatsen, eftersom risken att bli utsorterad är större, vilket således bidrar till ”sjuknärvaro”. I princip kan båda effekter bidra till konjunkturmönstret i sjukfrånvaron. Ett flertal studier av rationaliseringar och utökningar av personalstyrkan visade sammanfattningsvis att upprepade kraftiga ökningar i personalstyrkans storlek (ofta centralisering av arbetsplatser) ledde till påtaglig ökning av såväl sjukhusinläggningar som långtidssjukskrivningar hos den personal som funnits på plats hela tiden. Måttliga upprepade personalökningar var däremot förenade med minskad sjuklighet och måttliga nedskärningar var också som väntat förenat med ökad sjuklighet. varför är sjukfrånvaron så hög? slutsatser och kunskapsbehov 355 Det krävande arbetslivet Två företeelser är centrala för förståelsen av relationen mellan arbetsliv och sjukfrånvaro. Den ena rör den sjuklighet som skapas av arbetslivet inklusive den sjuklighet, med annat ursprung, som förvärras av arbetslivet. Den andra rör möjligheten att arbeta trots sjuklighet. Möjligheten att arbeta handlar till exempel om företeelser som ”sjuknärvaro” (det vill säga att man går till jobbet trots att man känner sig så sjuk att man helst borde stannat hemma) och arbetsmarknadens bristande anpassbarhet till arbetskraftens förutsättningar. Arbetsmiljöförändringarna tycks vara betydande under 1990-talet, tyvärr inte bara i positiv bemärkelse. Detta visas bland annat av Arbetsmiljöundersökningarna som görs av Arbetsmiljöverket och SCB. Andelen som har svårt att koppla av tankarna från arbetet när de är lediga ökar, liksom andelen som har svårt att sova, därför att tankar på jobbet håller dem vakna. Svaren på dessa frågor ger exempel på hur arbetet tycks bli alltmer mentalt belastande och tränger sig på. En ökad stress syns också i svaren på många andra frågor, till exempel i svaren på frågor om arbetstakten. Under 1990-talet har den svenska arbetskraften mött ökande psykiska krav. Andelen personer som upplever att de har höga krav utan möjligheter till kontroll ökar. Ökningen är störst inom kommuner och landsting och särskilt bland kvinnor som är anställda inom dessa sektorer. Parallellt därmed har förekomsten av arbetsrelaterade psykiska besvär ökat under slutet av 1990-talet. De långvariga sjukskrivningarna har ökat under samma period, särskilt bland kvinnor anställda i landsting och kommuner. Två teoretiska modeller har använts för att beskriva relevanta stressfaktorer i arbetet, dels krav-kontroll-stödmodellen, dels ansträngningsbelöningsmodellen. Båda har visat sig värdefulla för prediktion av vissa sjukdomar. En arbetssituation som präglas av höga krav och bristande kontrollmöjligheter och av litet belöning för stor ansträngning ökar risken för hjärtinfarkt. Samband mellan spänt arbete (höga krav och små kontrollmöjligheter) och psykiska besvär och funktionella magbesvär har också visats. Slutligen har en kombination av dålig psykosocial arbetsmiljö och fysisk belastning också visat sig har kraftiga samband med risken att utveckla muskuloskeletala sjukdomar. The Third European Survey (2002) från European Foundation for Improvement of Living and Working Conditions visar att den psykosociala
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 67 and 68:
4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114:
7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 141 and 142: 260 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 165 and 166: 11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 187 and 188: 12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189: 350 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 195: 362 den höga sjukfrånvaron - sann
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?