Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

314 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens sekretessbelagda och strikta regler gäller för att hindra spridning till obehöriga. Som första förutsättning för att andra än behörig hälsovårdspersonal ska få ta del av sådan information är krav på ett samtycke från den berörda personen. Frågor om sekretess och konfidentialitet är utomordentligt viktiga och inrymmer också en del etiskt sett grannlaga valsituationer. Vem behöver eller har rätt att få reda på vad, och för vilka ändamål? Vi går inte in närmare på dessa frågor här utan hänvisar till gällande sekretessregler (14). Sammanfattande kommentar om bedömningar av arbetsförmåga Erfarenheten från arbetslivets utveckling under de senaste 15–20 åren har visat en ökad förekomst av obalans mellan arbetets krav och enskildas kompetens och förmåga att svara mot dessa. Till detta kan läggas upplevelsen av förlust av möjligheter till utveckling och lärande, avsaknad av stöd eller kompetens hos arbetsledning, försvagad motivation och lojalitet, vilket sammantaget kan leda till oförmåga att hantera krav och problem i arbetets vardag på ett tillfredsställande sätt, trots att någon allvarlig sjukdom inte har kunnat identifieras. Under sådana omständigheter kan även en till synes relativt trivial hälsostörning utgöra en försäkringsmedicinskt sett legitim anledning till arbetsoförmåga eller till och med till att lämna arbetsmarknaden. De tas upp på sjukintyget och legitimerar därmed sjukfrånvaron. Detta är den process som brukar refereras som sjukfrånvarons ”medikalisering”. FHV:s förutsättningar att göra en ingående bedömning av arbete och individ betingas av FHV:s närhet till arbetsplatsen, till de människor som finns där och till den förtrogenhet med arbetsvillkoren som detta ger. I intygandet av arbetsoförmåga orsakad av sjukdom har en FHV-läkare fördelen att kunna utnyttja egen kunskap om individen och om det berörda företaget och även de erfarenheter som finns hos FHV-enheten i övrigt. Dessa förutsättningar har som regel inte läkare i primärvård respektive sjukhusbaserad vård. Det är samtidigt viktigt att vara medveten om den roll och relation FHVläkaren har till de anställda vid ett företag anslutet till FHV. Relationen kan vara kollegial – i meningen att man är anställd i samma företag. Den kan även vara baserad på personlig bekantskap eller vänskap. Det finns även skäl att erinra att den inte alltid är baserad på ett fritt läkarval. Principen om fritt läkarval innebär att den enskilde anställde har möjlighet att vända sig till läkare utanför FHV vid behov av medicinskt intygande av en arbetsoförmåga. Sådana valmöjligheter är givetvis större i tätorter och storstäder än i glesbygd. Det finns inga publicerade undersökningar av FHV-läkares sjukskrivningspraxis och det saknas också tillförlitliga statistiska källor om detta. Man kan i dagens tillgängliga statistikkällor observera stora skillnader när det gäller tolkningen av gällande försäkringsregler inom hälso- och sjukvården. Detta gäller även läkare verksamma inom FHV. Som exempel på aktuell publicerad empiri om sjukskrivning intygad av läkare – däribland företagsläkare – ska nämnas en doktorsavhandling framlagd av Britt Arrelöw, 2003 (15). Undersökningen baserades på analys av läkarnas intyg till försäkringskassor i Västmanlands län. I undersökningen demonstrerades betydande variationer i sjukskrivningspraxis beroende framför allt på faktorer hänförbara till patienters respektive läkares karaktäristika. Läkarens specialistinriktning spelade uppenbar roll. Allmänpraktiserande läkare kännetecknades av att ge de kortaste sjukskrivningstiderna tätt följda av företagsläkare. Det är inte möjligt att dra långtgående slutsatser från ett material bestående av enbart sjukintyg. Urvalsfenomen och många andra faktorer kan påverka den bild som redovisas och diskuteras av Arrelöw. Den observerade likheten mellan företagsläkares och allmänpraktiserande läkares intygsmönster är dock intressant. Frågan om bedömningar av arbetsförmåga utförda i FHV måste här stanna vid ett konstaterande att helt visst finns i FHV vanligen en kunskap om arbetsförhållanden och individer som ger förutsättningar för att dessa bedömningar kan ges god precision. I överväganden om FHV:s möjligheter bör beaktas de olika syften som är aktuella i sådana bedömningar. Det saknas dock både studier och statistik om dessa förhållanden. FHV:s roll kan företagshälsovården lösa sjukskrivningskrisen? 315 Det är väsentligt att vara klar över innebörden i den relation som en FHVorganisation respektive en FHV-läkare har med ett företag och dess anställda. Denna relation är mångdimensionell så till vida att förväntningar kan av flera intressenter ställas på både FHV och på enskilda befattningshavare inom FHV. I arbetsmiljölagen har – se ovan – företagshälsovården definierats
316 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens som en ”oberoende expertresurs inom arbetsmiljö och rehabilitering”. För tolkning av innebörden i begreppet ”oberoende” har inte getts någon vägledande anvisning i någon av de tidigare utredningarna om FHV och inte heller i form av något auktoritativt uttalande från statsmakternas sida. Detta har till konsekvens att alla som är yrkesmässigt verksamma i FHV har att själva tolka, definiera och ange riktlinjerna för att nå den oberoende ställning – underförstått opartiskhet i förhållande till klienter och intressenter – som lagen föreskriver. Så har också skett i exempelvis i Föreningen Svensk Företagshälsovårds broschyr utgiven 1996, Framtiden – svensk företagshälsovård anpassad till morgondagens arbetsliv (16). FHV:s oberoende refereras i skriften helt enkelt som att ”FHV… verkar på ett professionellt sätt gentemot sina uppdragsgivare och brukare”. Det är likafullt på sin plats att beröra frågan om vilka som är att se som uppdragsgivare och brukare, icke minst med tanke på den inom FHV ständigt pågående diskussionen av frågan ”Vem är vår kund?” Det finns flera intressenter i FHV:s aktiviteter när det gäller dess insatser för att minska sjukfrånvaron. Det gäller både den förebyggande och rehabiliterande verksamhet för FHV som föreskrivs i arbetsmiljölagen och den sjukvårdsfunktion som inte föreskrivs men som likafullt är en realitet i FHV:s vardag. Följande viktiga intressenter kan urskiljas: • Rådgivande uppgifter åt företagsledning och arbetsgivare i frågor om hälsa och arbetsmiljö i vid mening och experthjälp i utredningar och överväganden om förebyggande åtgärder. • Rådgivande uppgifter åt de anställda som kollektiv i samma frågor och på samma sätt som nämnts ovan beträffande företagsledning/arbetsgivare. • Rådgivande uppgifter och biträde i frågor om rehabilitering åt arbetsgivare/företagsledning, fackliga organisationer och enskilda anställda. • Rådgivning och hjälp i hälsofrågor – innefattande medicinska konsultationer – åt enskilda anställda eller befattningshavare i de företag/organisationer som betjänas av FHV-organisationen och som söker sådan hjälp. I uppgiften ingår också att vid behov påta sig rollen som garant för att medborgarna kommer i åtnjutande av i lag reglerade rättigheter till sjukförmåner eller rehabilitering. • Rådgivande uppgifter och beredning av medicinskt beslutsunderlag åt försäkringskassa i enskilda individärenden där detta begärs. • Den egna FHV-organisationen som intressent när det gäller att kunna kan företagshälsovården lösa sjukskrivningskrisen? 317 överleva ekonomiskt på en fri marknad i konkurrens med andra företag och organisationer som erbjuder motsvarande tjänster. • FHV-befattningshavaren/-läkaren själv i fråga om att rätta handlandet efter rådande yrkesetiska normer och riktlinjer. • Samhället och statsmakterna, som genom sina organ har att tillse att arbetsförhållandena inte tillåts utvecklas så att det leder till ökad ohälsa och utslagning från arbetslivet. Det är alltså värt att observera att FHV inte har något eget ansvar för arbetsmiljö, personaladministration och rehabilitering hos ett kundföretag. Den har rådgivande uppgifter gentemot kunder och klienter, vilka i sin tur är bärare av ansvar. Dessa kan vara arbetsgivare och organisationer (företaget och de anställda som kollektiv) och enskilda anställda. De kan också vara samhällsorgan, för närvarande oftast försäkringskassan. En viktig intressent är därtill den egna FHV-organisationen. Detta gäller särskilt då en konkurrensutsatt situation föreligger. Mellan FHV:s befattningshavare och enskilda anställda i kundföretag/organisationer kan uppstå en förtroenderelation av särskilt slag i samband med bedömningar av hälsotillstånd och vårdbehov. Det gäller främst FHV:s medicinska befattningshavare och särskilt företagsläkare, som genom sjukintyg svarar för legitimering av arbetsfrånvaro gentemot försäkringskassan. Vi kommenterar här företagsläkarens roll som medicinsk expert något ytterligare. Skälet till detta är läkarens speciella ställning, som innebär både rättigheter och skyldigheter. Skyldigheten är att ge bästa möjliga vård och hjälp till personer som i beaktande av principen om ett fritt läkarval sökt en medicinsk konsultation. I skyldigheterna ingår även att som samhällets representant medverka till att sjukförsäkring och sjukförmåner inte utnyttjas så att misstanke om missbruk uppstår. Det är alltså fråga om en fiskal kontrollfunktion. Uppsättningen av multipla roller inrymmer i sig möjlighet till rollkonflikter. När det gäller hälsofrågor inom ett företag kan här nämnas det motsatsförhållande som kan finnas mellan arbetsgivare och fackliga organisationer eller arbetsgivare och enskilda anställda. När det gäller kontaktytan samhälle-individ kan rollkonflikt uppstå mellan uppgiften som behandlande läkare och den enskildes ombud i hälsofrågor och den fiskala rollen som övervakare av samhällsintressen. Gränsdragningen kan här vara grannlaga. Under vilka omständigheter är arbetsfrånvaro på grund av exempelvis sviterna efter en hjärtinfarkt medi
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 67 and 68:
4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114:
7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120: 220 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 165 and 166: 11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 169: 312 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 187 and 188: 12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 195: 362 den höga sjukfrånvaron - sann
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?