Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

36 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens hälsa eller hälso- och sjukvården mellan länderna. Det finns skillnader i utfallet av mätningar av arbetsmiljö i olika länder, men det är inte så att Nederländerna, Norge och Sverige har den i särklass sämsta arbetsmiljön och Finland, Frankrike, Storbritannien och Tyskland den i särklass bästa. Det kan bero på avgörande skillnader i industristruktur, ledarskap och organisationen av arbetet mellan länder, men det saknas mått på dessa. Till viss del kan skillnaderna bero på variationer i ersättning mellan de olika ländernas sjukförsäkringssystem: Jämfört med Nederländerna, Norge och Sverige är ersättningsgraden lägre i Frankrike och Storbritannien 10 , vilket skulle kunna bidra till att förklara varför sjukfrånvaron är lägre i de sistnämnda länderna. Å andra sidan är ersättningsgraden hög i Tyskland och trots det har Tyskland den lägsta sjukfrånvaron. Procent 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 1983 1984 1985 1986 ◆ ◆ ◆ ◆ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ● ■ ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ◆ ◆ ◆ ◆ ◆ ◆ ◆ ◆ ◆ ◆ ● 1987 1988 1989 1990 ◆ 1991 1992 1993 1994 Figur 2. Sjukfrånvaro bland anställda 20–64 år i Finland, Sverige och Tyskland samt endast bland anställda 20–49 år i Sverige. Eftersom varken demografiska faktorer, arbetsmarknadsfaktorer, skillnader i hälsa eller ersättningsregler kan förklara den stora skillnaden i sjukfrånvaron i Sverige jämfört med Finland och Tyskland kan man resonera kring en annan hypotes. Kanske är det uppbyggnaden av försäkringsadministrationen som skiljer Nederländerna, Norge och Sverige från Finland 1995 1996 1997 1998 1999 ■ Finland V. Tyskland ◆ ● 2000 Sverige Sverige (20–49 år) 2001 Källa: Bergendorff och Skogman Thoursie (2003). 10 Trots att sjukfrånvaron bland anställda är betydligt lägre i Storbritannien än i Sverige, har ökande långtidssjukskrivningar blivit ett problem där också. sjukskrivningen i sverige – inledande översikt 37 och Tyskland? Med denna utgångspunkt har Bergendorff och Larheden (2003) analyserat sjukförsäkringssystemens funktionssätt i fyra av de länder som ingick i ESO-studien – Finland, Nederländerna, Sverige och Tyskland. De drar slutsatsen att vad som markant skiljer Nederländerna och Sverige, med en hög nivå på sjukfrånvaro bland anställda, från Finland och Tyskland, med en låg nivå, är en mer effektiv utformning av organisationen kring sjukförsäkringen i Finland och Tyskland. I Finland måste exempelvis den anställda anmäla sig som sjuk till arbetsgivarens företagshälsovård i regel redan första dagen. I Tyskland arbetar försäkringsgivaren för att förebygga sjukfrånvaro på arbetsplatsen. Detsamma gäller i viss mån även i Finland. Sålunda ”arbetar” försäkringsorganisationen redan tidigt i fallen och inte minst i förebyggande syfte. I Sverige finns ingen nära koppling mellan den sjukskrivande läkaren och försäkringen och i Nederländerna krävs inget läkarintyg alls. Vare sig i Nederländerna eller Sverige sker en systematisk insamling, organisation eller utnyttjande av statistik kring sjukfrånvaro med hänsyn till arbetsställe, sjukskrivande läkare eller ansvarig handläggare på försäkringskassan. I Nederländerna är det arbetsgivaren som själv svarar för försäkringen, vilket i det närmaste omöjliggör en systematisk insamling och användning av statistik kring sjukfall. Inte heller tycks sjuklöneperioden på ett år vara till någon större hjälp om man bedömer resultatet utifrån den höga nivån på Nederländernas sjukfrånvaro. Bergendorff och Larheden drar slutsatsen att den låga sjukfrånvaron på arbetsplatser i Finland och Tyskland är en följd av den välfungerande försäkringsorganisationen i dessa länder. De betonar betydelsen av riktlinjer för sjukskrivning och av bedömning av arbetsförmåga på basis av en noggrann granskning av läkarintyg. Avslutningsvis tyder den internationella jämförelsen och resonemangen på att hur ett land organiserar sig kring en allmän försäkring, kan ha stor betydelse för utfallet. Möjligtvis skulle en annan hantering av sjukpenningförsäkringen i Sverige också leda till en högre öppen arbetslöshet, i den utsträckning att långa sjukskrivningar bottnar i ett behov av att byta jobb, arbetsplats eller till och med yrke. Om detta är fallet skulle högre arbetslöshet ändå vara att föredra, eftersom långvarig sjukskrivning ofta leder till förtidspensionering snarare än ett nödvändigt byte av arbete.
38 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens Regelsystemets roll Antalet ersatta dagar inom sjukpenningförsäkringen kan påverkas av ett antal andra faktorer utöver hälsa och arbetsförmåga. En viktig faktor är hur individer beter sig givet ett visst regelsystem. Utöver individen själv är arbetsgivaren, hälso- och sjukvården samt försäkringskassan viktiga aktörer. Mötet mellan patienten och läkaren är avgörande i sjukskrivningsprocessen. I detta avsnitt diskuteras olika institutionella faktorer som kan påverka sjukskrivningen. Sådana faktorer är exempelvis sjukskrivningspraxis och utformningen av sjukförsäkringsregler – det vill säga förekomsten av karensdagar, ersättningsnivån, förekomsten av en sjuklöneperiod och utformningen av regler för äldre arbetskraft. Det skulle kunna vara så att sjukförsäkringssystemet hade några riktlinjer för vad en normal sjukskrivningsperiod eller praxis är för vissa frekvent förekommande diagnoser. Så är det exempelvis i Tyskland (Bergendorff och Larheden, 2003), men inte i Sverige. Slutsatsen från en granskning av vetenskaplig litteratur kring sjukskrivning visar dock att det finns förvånansvärt lite vetenskapligt underlag för att bedöma bästa praxis för sjukskrivningslängden (SBU 2003). Vad som är välkänt är att en alltför kort sjukskrivningsperiod i värsta fallet kan bidra till att en normal läkningsprocess fördröjs eller att hälsan inte förbättras i normal takt. För långa sjukskrivningar är passiviserande och ökar risken att det blir ännu svårare att gå tillbaka till ett normalt liv med arbete. Att låta den enskilda läkaren bedöma behovet och längden på sjukskrivningen kan möta motstånd från patienten. Det kan vara patientens önskemål snarare än den medicinska bedömningen som i en del fall avgör. I en undersökning av sjukskrivningen i Dalarna 1996–2001 fann Englund (2001) att andelen fall där läkaren inte skulle ha rekommenderat sjukskrivning om inte patienten hade tagit upp det, men där sjukskrivning ändå utfärdats, uppgick till 92 procent. Medicinska experter anser att människor normalt inte bör vara sjukskrivna mer än en kort period med ont i ryggen eller ont i nacken – om de över huvud taget ska sjukskrivas (SBU 2000). Samtidigt är ryggont en av de vanligaste diagnoserna vid långa sjukskrivningar och förtidspensioneringar enligt Riksförsäkringsverkets statistik. Arbetsplatsen och arbetsgivarens beteende är också viktiga. I litteraturen diskuteras ”push”- och ”pull”-faktorer (Marklund, 1995). Pull- sjukskrivningen i sverige – inledande översikt 39 faktorer befrämjar återgång till arbete från sjukskrivning. En pull-faktor kan vara en bra arbetsplats och ett stimulerande arbete och en arbetssituation som befrämjar kreativitet i arbetet. Push-faktorer drar individen från arbete och bidrar till högre utnyttjande av sjukskrivning. Bland dessa måste räknas en hög ersättningsgrad, monotona jobb, liten kontroll över arbetet i samband med höga krav och missnöje med en arbetssituation. En bra organisation har de anställdas intressen och hälsa i fokus. Onödig frånvaro ligger i ingens intresse. En arbetsplats där man uppnår bra verksamhetsresultat och tillhandahåller en bra arbetsmiljö ger säkert lägre sjuktal – och tvärtom. Regelsystemens utformning – karensdagar och ersättning Regelsystemens utformning påverkar också utfallet av sjukskrivningarna. De regler som kan påverka sjukskrivningen och sålunda försäkringssystemets utgifter för ersatta dagar är ersättningsgraden, förekomsten och längden av en karensperiod i början av ett sjukfall (det vill säga dagar då ersättning inte betalas ut), förekomsten av en sjuklöneperiod (en period som enligt lagen ska bekostas av arbetsgivaren) samt om det finns någon begränsning av den totala tid sjukskrivning kan pågå (det vill säga en ”bortre parentes”). Reglerna har ändrats vid ett antal tillfällen sedan den allmänna försäkringen infördes 1955. I början var karensperioden tre dagar och man kunde få ersättning under en sammanhängande period på maximalt två år. År 1967 reducerades karensperioden till den dag man anmälde sig. Denna förändring ledde både till att de som ändå hade sjukskrivits fick ersättning under fler dagar och att flera blev sjukskrivna för kortare tid (Lantto och Lindblom, 1987). I december 1987 avskaffades den kvarstående karensdagen, men samtidigt gjordes reglerna om för vilka dagar som gav rätt till ersättning så att de överensstämde mer eller mindre exakt med de dagar man faktiskt skulle ha arbetat under sjukdomsperioden. Tidigare kunde ersättning erhållas för vissa dagar i en sjukskrivningsperiod, trots att man normalt inte skulle ha arbetat då. Andrén (2001a) har studerat 1987 års reform och funnit att effekten av att begränsa ersättningen till schemalagda dagar var starkare än effekten av att avskaffa den första karensdagen. Detta förklarar den nedgång i sjuktalet som observerades i slutet av 1980-talet – ett par år före inträffandet av 1990-talets djupa recession (detta återspeglas också av utvecklingen av sjukpenningkostnader i figur 1).
Page 1 and 2: År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4: ©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6: Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8: 10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 13 and 14: 1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15: 24 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 18 and 19: 2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 40 and 41: Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 46 and 47: 3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 56 and 57: 102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 67 and 68: 4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 73 and 74:
134 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114:
7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195:
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?