Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

66 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens
För männen är sjukpenning den näst vanligaste (21 %). Den relativa betydelsen
av de olika utträdesvägarna skiljer sig mycket åt inom olika befolkningsgrupper.
Samma tabell visar den huvudsakliga inkomstkällan under
det första året efter utträdet ur arbetslivet för olika utbildningsgrupper.
Tabell 6 visar motsvarande resultat för de fyra stora avtalsområdena (privatanställda
arbetare, privatanställda tjänstemän, statligt anställda,
anställda inom kommun och landsting).
Den relativa betydelsen av sjukpenning som utträdesväg sjunker kraftigt
med utbildningsnivån. Detta gäller för både män och kvinnor. Bland
kvinnorna lämnar 33 procent arbetslivet via sjukpenning i den lägsta
utbildningsgruppen och endast 10 procent i den högsta. Bland männen är
motsvarande siffror 27 respektive 7 procent. Även arbetslöshetsersättning
som inkörsport till pensioneringen är mycket vanligare bland lågutbildade
än bland högutbildade. Bland de senare är det i stället allmän ålderspension
och avtalspension som används som första försörjningskälla efter utträdet.
Användningen av avtalspension är mycket mindre frekvent bland de lågutbildade
jämfört med de båda högsta utbildningsgrupperna.
Tabell 5. Huvudsaklig försörjningskälla första året efter utträdet ur arbetslivet. Procent. Fördelning
efter utbildningsnivå (1 = folkskola eller grundskola, 2 = högst tvåårigt gymnasium, 3 = gymnasium
längre än två år, 4 = eftergymnasial utbildning)
Män Kvinnor
Alla 1 2 3 4 Alla 1 2 3 4
Allmän ålderspension 33,7 30,2 32,1 37,3 47,8 27,0 23,2 27,7 31,7 37,9
Avtalspension 13,7 8,1 14,2 22,4 22,9 14,2 9,4 16,9 20,6 18,3
Förtidspension 6,6 6,5 8,1 5,5 4,9 6,6 6,2 6,6 5,7 10,2
Sjukpenning 20,5 27,0 21,2 10,4 7,0 26,9 33,0 25,5 19,4 10,2
Arbetslöshetsersättning 8,4 10,5 8,2 6,9 1,2 6,4 9,7 4,7 3,2 1,5
Delpension 10,0 11,8 9,1 9,2 5,6 6,8 6,5 6,9 7,0 7,9
Övriga 7,2 5,9 7,1 8,5 10,7 12,1 12,0 11,8 12,4 14,0
Anm. I gruppen övriga ingår de fall där inget enskilt inkomstslag utgjorde minst 50 procent av
inkomsten exklusive förvärvsinkomst. De som ännu inte lämnat arbetslivet vid 65 års ålder antas
komma att göra det via allmän ålderspension som huvudsaklig försörjningskälla.
När det gäller avtalsområden är det framför allt privatanställda arbetare som
lämnar arbetslivet via sjukpenning – för dessa är långvarig sjukskrivning det
första steget i utträdesprocessen för 31 procent av männen och 35 procent av
sjukskrivningen i sverige – inledande översikt 67
kvinnorna. Minst vanlig är sjukpenningvägen för manliga privatanställda
tjänstemän och statsanställda, men även för dessa grupper utgör den 13–14
procent av samtliga fall. För kvinnorna är sjukpenningvägen vanligast eller
näst vanligast inom samtliga avtalsområden. Förtidspension som första försörjningskälla
efter utträdet ur arbetslivet är vanligast bland statsanställda –
med 9 procent för männen och 11 procent för kvinnorna.
Tabell 6. Huvudsaklig försörjningskälla första året efter utträdet ur arbetslivet. Procent. Fördelning
efter avtalsområde (1 = privatanställda arbetare, 2 = privatanställda tjänstemän, 3 = statligt
anställda, 4 = anställda inom kommun och landsting)
Män Kvinnor
Alla 1 2 3 4 Alla 1 2 3 4
Allmän ålderspension 33,7 25,7 36,2 28,3 41,1 27,0 24,3 31,0 25,9 25,4
Avtalspension 13,7 5,1 19,5 32,0 16,9 14,2 4,2 12,6 16,4 20,5
Förtidspension 6,6 7,1 4,4 8,9 5,7 6,6 6,0 5,3 10,8 6,4
Sjukpenning 20,5 31,1 12,6 14,0 17,0 26,9 34,8 18,8 22,4 28,3
Arbetslöshetsersättning 8,4 13,1 7,7 4,8 2,5 6,4 14,1 8,6 5,4 1,8
Delpension 10,0 12,9 8,8 7,3 9,3 6,8 6,2 10,3 9,0 5,7
Övriga 7,2 5,0 10,9 4,8 7,5 12,1 10,6 13,5 10,2 11,9
Anm. I gruppen övriga ingår de fall där inget enskilt inkomstslag utgjorde minst 50 procent av
inkomsten exklusive förvärvsinkomst. De som ännu inte lämnat arbetslivet vid 65 års ålder antas
komma att göra det via allmän ålderspension som huvudsaklig försörjningskälla.
I Palme och Svensson (2004) redovisas även en undersökning av vad som
händer med individerna från och med andra året efter utträdet ur arbetslivet.
De som startar med förtidspension eller avtalspension torde i stort
sett i samtliga fall gå över till allmän ålderspension när de fyller 65 år. Därför
gjordes kartläggningen endast för de individer som huvudsakligen försörjer
sig på sjukpenning eller arbetslöshetsersättning under det första året
efter utträdet. Tabell 7 visar den andra huvudsakliga inkomstkällan för de
personer som börjar med sjukpenning eller arbetslöshetsersättning under
första året. Den andra kolumnen visar den procentuella fördelningen för de
olika utträdesvägarna och kolumnerna tre till åtta visar hur många år individen
försörjde sig på den första inkomstkällan innan övergången till den
andra ägde rum, dels i form av den procentuella fördelningen för olika
antal år, dels i form av det genomsnittliga antalet år.
Av de som börjar med sjukpenning går 61 procent sedan vidare till