Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

158 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens från arbetsmarknaden. De ökade sjuktalen skulle alltså delvis kunna förklaras av att en ökad andel i arbetsför ålder befinner sig i den äldsta kategorin. Material För att kunna belysa de formulerade hypoteserna har vi sammanställt två datamaterial, som båda baseras på uttag ur Statistiska centralbyråns (SCB) LOUISE-databas. LOUISE-databasen har byggts upp av SCB genom att sammanföra uppgifter om inkomster från Riksskatteverket med bidragsregister för att få en heltäckande inkomstbild. Till LOUISE har också kopplats uppgifter från befolknings- och utbildningsregister samt uppgifter kring sektor tillhörighet, anställningsbransch med mera, för samtliga skrivna i Sverige från och med 1990. Databasen uppdateras varje år med ny information. Uppgifter om inkomst av tjänst, inkomst från socialförsäkringssystemet samt ersättning i form av arbetslöshetsunderstöd och KAS för varje individ finns redovisat på årsbasis från 1990 och framåt. I materialet finns också uppgifter från folk- och bostadsräkningen 1990 gällande socioekonomisk grupp och yrke. Det första urval vi har bearbetat (LOUISE-Sthlm) består av cirka 700 000 personer som under 1990 och 1991 var bosatta i Stockholm (skrivna i Stockholm län 1989-12-31, 1990-12-31 och 1991-12-31) samt var i åldrarna 24–58 år 1990. Med hjälp av dessa uppgifter har vi för varje individ beräknat antal sjukskrivningsdagar för åren 1990 och 1991 samt antalet dagar med arbetslöshetsunderstöd och KAS för åren 1992 och 1993. Materialet används för att belysa utflödeshypotesen. För att skapa möjlighet att utförligare beskriva hur männi-skor rör sig mellan sysselsättning, arbetslöshet och sjukskrivning under hela 1990-talet har vi sammanställt ett datamaterial utgående ifrån samtliga individer som tillhört SCB:s undersökning om Arbetsorsakade besvär under åren 1991–2000. I undersökningen ingår drygt 270 000 personer. Surveyinformationen har vi kompletterat med registeruppgifter från SCB:s LOUISE-register åren 1990–2000 (LOUISE-ArbOrBes). Materialet ger möjlighet att över 1990-talet följa arbetsmarknadssituationen för individer som under åren 1999 och/eller 2000 återfanns som långtidssjukskrivna och används för att belysa utflödeshypotesen. Utflödeshypotesen – lågkonjunkturen under 1990-talets början I LOUISE-Sthlm ingick de som var sysselsatta under 1990 och 1991 i Stockholms län och som under dessa år inte erhöll någon ersättning i form av arbetslöshetsunderstöd. De följdes under de två påföljande två åren, 1992 och 1993, med avseende på risk för arbetslöshet. Avsikten var att undersöka om individer med högre grad av sjukskrivning under åren 1990 och 1991, då sysselsättningen var hög, var under förhöjd risk att drabbas av arbetslöshet under de kommande åren då arbetslösheten steg kraftigt. Tabell 1 visar andelen individer med någon arbetslöshet (minst en dags ersättning från arbetslöshetskassa eller KAS) under 1992–1993 i sju åldersgrupper baserat på ålder 1990. Bland män var 9,2 procent och bland kvinnor 8,3 procent arbetslösa minst en dag under perioden. Den högsta andelen ses i den yngsta åldersgruppen som var mellan 25 och 29 år 1990 och andelen sjunker sedan successivt för de äldre åldersgrupperna. Ungefär var sjunde man och kvinna i åldern 26–30 år, och drygt var tionde i åldersgruppen 31–35, var arbetslös någon gång under de två åren. Tabell 1. Andelen (%) bland män och kvinnor som var sysselsatta under 1990–1991 som hade någon arbetslöshet under 1992 eller 1993, i sju åldersgrupper (LOUISE-Sthlm) Åldersgrupp 1990 Män (%) Kvinnor (%) 25–29 14,8 13,9 30–34 11,1 11,0 35–39 9,3 8,7 40–44 7,9 6,9 45–49 6,7 5,7 50–54 6,5 4,8 55–59 6,2 4,3 Totalt 9,2 8,3 samband mellan sjukskrivning och arbetslöshet 159 I tabell 2 framgår andelen arbetslösa 1992–1993 bland de sysselsatta 1990–1991 inom olika socioekonomiska grupper. Information om socioekonomisk tillhörighet inhämtades från folk- och bostadsräkningen (FoB) 1990. Arbetare hade i större utsträckning än tjänstemän varit arbetslösa någon gång under 1992–1993. Arbetslöshet var cirka 3 gånger vanligare
160 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens bland manliga arbetare än bland manliga högre tjänstemän. Den högsta andelen med arbetslöshetserfarenhet bland dem som rapporterat ett yrke återfinns hos manliga facklärda arbetare (15,9 %). Arbetslöshet var också vanligt bland de som ej kunde kodas i någon socioekonomisk grupp och det var för kvinnor den grupp där arbetslöshet (14,5 %) var vanligast förekommande. Tabell 2. Andelen (%) bland män och kvinnor som var sysselsatta under 1990–1991 med någon arbetslöshet under 1992 eller 1993 i socioekonomiska grupper (SEI) (LOUISE-Sthlm) SEI-grupp 1990 Män (%) Kvinnor (%) Tjänstemän – hög 4,4 5,3 Tjänstemän – mellan 6,5 5,5 Tjänstemän – låg 8,0 8,9 Facklärda arbetare 15,9 10,6 Ej facklärda arbetare 12,7 9,9 Företagare 4,9 5,8 Bönder 1,9 1,7 Ej kodad 13,6 14,5 För att belysa utflödeshypotesen registrerade vi, med hjälp av uppgifter i LOUISE-Sthlm, sjukskrivningsmönstret 1990 och 1991 bland dem som drabbades av arbetslöshet under åren 1992 eller 1993. Sjukskrivningsdagar beräknades med hjälp av information om utbetalningar från sjukförsäkringen enligt de inkomstuppgifter som registrerades i LOUISE. Sjukskrivningar var vanligare bland kvinnor än bland män och den följande redovisningen görs könsspecifikt. Studiepopulationen delades i fyra grupper baserat på det totala antal uppskattade sjukskrivningsdagar per individ under åren 1990 och 1991. De 10 procent med flest antal sjukdagar betraktades som en högexponerad grupp (> 63 dagar), de därefter kommande 10 procent som en mellanexponerad grupp (35–62 dagar) och de därefter kommande 20 procenten betraktades som en lågexponerad grupp (15–34 dagar). Övriga 60 procent, med inga eller högst 14 sjukdagar under tvåårsperioden 1990–1991, utgjorde en sista grupp. Tabell 3 visar att den relativa risken (sannolikheten) att bli arbetslös 1992–1993 ökade för grupper med hög sjukskrivning under 1990–1991. Jämfört med de med ingen eller endast någon sjukskrivning (0–14 dagar under två år) hade låggruppen (15–34 dagar under två år) bland män en samband mellan sjukskrivning och arbetslöshet 161 1,9 gånger högre risk att drabbas av arbetslöshet, de med mer sjukskrivning (35–62 dagar under två år) en 2,6 gånger högre risk, och de med flest sjukskrivningsdagar (63 dagar eller mer under två år) en 3,2 gånger högre risk att bli arbetslös. Bland kvinnor var riskökningarna 1,4, 1,6 respektive 2,1 gånger högre. Uppenbarligen ökar risken för arbetslöshet mycket kraftigt beroende på tidigare sjukskrivningsperioder. Även kortare perioder av sjukskrivning är relaterade till en ökad risk för arbetslöshet. Utflödeshypotesen som avser det selektiva utflödet från sysselsättning till arbetslöshet av personer med nedsatt hälsa i samband med konjunkturnedgång är alltså i viss mån bekräftad. Däremot vet vi inte av denna analys om dessa personer så småningom helt hamnar utanför arbetskraften. Tabell 3. Risken att bli arbetslös under 1992 eller 1993 bland sysselsatta män och kvinnor med olika nivåer av sjukskrivning under 1990–1991. Relativ risk (RR) samt 95 procent konfidensintervall (KI). Åldersjusterade värden (LOUISE-Sthlm) Sjukskrivning Män Kvinnor RR KI RR KI 0–14 dagar 1,0 ----- 1,0 ----- 15–34 dagar 1,9 (1,8–1,9) 1,4 (1,3–1,4) 35–62 dagar 2,6 (2,5–2,7) 1,6 (1,6–1,7) 63 dagar eller mer 3,2 (3,1–3,3) 2,1 (2,0–2,1) Inflödeshypotesen – konjunkturuppgången under slutet av 1990-talet I det föregående avsnittet kunde vi visa att personer med nedsatt hälsa, mätt med sjukskrivning, hade en ökad risk att bli arbetslösa då efterfrågan på arbetskraft sjönk kraftigt i samband med lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Vi ska nu försöka belysa betydelsen av den andra hypotesen, som vi kallar inflödeshypotesen. Inflödeshypotesen postulerar att det skedde ett inflöde av personer med ökad risk för långtidssjukskrivning på arbetsmarknaden i samband med att efterfrågan på arbetskraft steg under de sista åren av 1990-talet och framåt. Denna ”högriskgrupp” kan sedan,
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37: 64 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 40 and 41: Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 46 and 47: 3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 56 and 57: 102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 67 and 68: 4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 81: 150 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 84 and 85: 5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 96 and 97: 6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 110: 204 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 113 and 114: 7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 137 and 138:
254 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 139 and 140:
9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195:
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?