Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
272 den <strong>höga</strong> <strong>sjukfrånvaron</strong> – sanning och konsekvens<br />
psykisk sjukdom ha föregåtts av en lång period av tilltagande psykiska<br />
symtom, och då kan det vara svårt att veta vad som kommer först, stressen<br />
på arbetet eller sjukdomen.<br />
Det finns en nyligen genomförd stor dansk undersökning som visar att<br />
personer (såväl män som kvinnor) som har symtom på utmattningssyndrom<br />
(vital exhaustion) har förhöjd risk att insjukna i hjärtinfarkt oavsett<br />
andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom (25). Varför har då inte hjärtinfarktrisken<br />
ökat i Sverige under den aktuella perioden när stressen har<br />
ökat? Det kan bero på att tobaksrökningen minskat i Sverige och eftersom<br />
tobaksrökning är den viktigaste riskfaktorn för hjärtinfarkt kan en sådan<br />
påtaglig förändring göra att en effekt av ökad stress i arbetet kan ha maskerats.<br />
De ökande långtidssjukskrivningarna kan inte förklaras av effekter av<br />
arbetsstress på hjärtinfarktrisken.<br />
När det gäller muskuloskeletala sjukdomar är sambanden mindre<br />
tydliga, men forskarna verkar vara överens om att en stressande arbetsmiljö<br />
(i den mening som vi har diskuterat här) försvårar rehabiliteringen<br />
när man väl har insjuknat i en muskuloskeletal sjukdom.<br />
Det går kanske inte att förklara den ökande långtids<strong>sjukfrånvaron</strong> med<br />
sambandet mellan de här stressmekanismerna och de gamla kända kroppsliga<br />
sjukdomarna. Vi vet också att långvarig utmattning med sömnrubbningar<br />
har samband dels med arbetsstress som kännetecknas av <strong>höga</strong> krav,<br />
bristande kontrollmöjligheter och dålig balans mellan ansträngning och<br />
belöning, dels med riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom såsom högt blodtryck<br />
och rubbningar i blodfetterna. I andra kapitel i denna bok ser vi att de<br />
psykiska arbetskraven ökade under 1990-talet. I slutet av 1990-talet<br />
(då den arbetsrelaterade psykiska ohälsan ökade och långtidssjukskrivningarna<br />
började öka) minskade de upplevda kontrollmöjligheterna<br />
särskilt bland kvinnor som var anställda i landsting och kommuner, det vill<br />
säga just de branscher i vilka långtidssjukskrivningen ökade mest. Om vi<br />
använder krav-kontrollmodellen kan vi förutsäga att den stressrelaterade<br />
sjukligheten ska öka just som en konsekvens av dessa förändringar. Att<br />
kombinationen av <strong>höga</strong> krav och små kontrollmöjligheter har samband<br />
både med sjukskrivning i stort och med långtidssjukskrivning finns nyligen<br />
visat i ett par studier som Riksförsäkringsverket genomfört (26, 27).<br />
Intressant nog hade både aktivt och spänt arbete samband med stor risk för<br />
sjukskrivning i största allmänhet (oddskvot för aktivt arbete 2,2 för<br />
stressmekanismer och sjukskrivning 273<br />
kvinnor och 2,9 för män och oddskvot för spänt arbete 1,8 för kvinnor och<br />
3,3 för män) medan det var det spända arbetet som hade störst betydelse<br />
för långtidssjukskrivningen (oddskvoterna för långtidssjukskrivning när<br />
det gäller aktivt arbete var 1,4 för kvinnorna och 1,0 för männen medan<br />
motsvarande tal för spänt arbete var 1,9 för kvinnorna och 2,0 för<br />
männen). Jämförelsegrupp har i alla dessa jämförelser varit de arbetstagare<br />
som rapporterar låga (rimliga) krav och bra beslutsutrymme (den så kallade<br />
avspända kvadranten). Detta kan illustrera att vi i den situation som<br />
beskrivits ovan (med ökande psykiska krav som gör att vissa grupper med<br />
mycket <strong>höga</strong> krav men bra beslutsutrymme inte kan utnyttja detta) har hög<br />
sjukfrånvaro. I den situationen kan personerna klara sig från långtids<strong>sjukfrånvaron</strong><br />
kanske just därför att de i rehabiliteringsprocessen har möjlighet<br />
att påverka sin egen arbetssituation.<br />
Det finns också undersökningar som indirekt pekar på samband mellan<br />
krav-kontrollmodellen och psykisk hälsa, till exempel att det finns samband<br />
mellan spänt arbete och läkemedelskonsumtion (bland annat 15)<br />
Kunskaperna om konsekvenserna av långvarig arbetsstress har också<br />
ökat på andra sätt. Bland annat har vi börjat få en ny forskning kring hur<br />
hjärnan påverkas. Det kan vara så att vi under senare år har börjat ta<br />
konsekvenserna av stress på större allvar. I många sådana fall kan en långvarig<br />
sjukskrivning vara en helt adekvat åtgärd – under förutsättning att ett<br />
aktivt rehabiliteringsprogram startar under sjukskrivningstiden.<br />
I ett annat kapitel i denna bok redovisar vi en undersökning som tyder<br />
på att yrkesarbetande kvinnor med förhöjd risk att utveckla hjärtkärlsjukdom<br />
tycks minska sin sjukskrivning under perioder av nedskärning.<br />
Man kan fråga sig om ett sådant underutnyttjande kan medföra ökad<br />
risk för långtidssjukdom.