Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

78 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens
42. Marklund S. Risk- och friskfaktorer – sjukskrivning och rehabilitering
i Sverige. RFV Redovisar 1997:6. Stockholm: Riksförsäkringsverket;
1997.
43. Nyman K, Bergendorff S, Palmer E. Den svenska sjukan – sjukfrånvaron
i åtta länder. Rapport till ESO, Expertgruppen för studier i offentlig
ekonomi, DS 2002:49. Stockholm: Finansdepartementet; 2002
44. Olsson S. Skillnader mellan kommunernas utgifter för förtidspension
plus sjukpenning 1993-2000. Kommande publikation i RFV
Analyserar. Stockholm: Riksförsäkringsverket; 2004.
45. Palme M, Svensson I. Pensionering och incitament. I: Andersen TM,
Molander P, red. Alternativ i välfärdspolitiken. Hur möter vi en åldrande
befolkning och internationalisering? Kapitel 9. Stockholm: SNS
Förlag; 2002.
46. Palme M, Svensson I. Pathways to retirement and retirement incentives.
In: Andersen TM, Molander P, editor. Alternatives for welfare
policy. Coping with internationalisation and demographic change.
Chapter 9. Cambridge, UK: Cambridge University Press; 2003.
47. Palme M, Svensson I. Income security programs and retirement in
Sweden. In: Gruber J, Wise D, editors. Social security and retirement
around the world: Micro-estimation. Chicago: University of Chicago
Press; 2004.
48. Palmer E. Administrationsformer för sjuk-, arbetsskade- och förtidspensionsförsäkringar.
I: Ohälsoförsäkring och samhällsekonomi.
Rapport från Sjuk- och arbetsskadeberedningen. SOU 1995:59.
Stockholm: Socialdepartementet; 1995.
49. Palmer E. Svensk sjukskrivning i ett internationellt perspektiv. I:
Swedenborg B, red. Varför är svenskarna så sjuka? Stockholm: SNS
Förlag; 2003.
50. Palmer E, Tasiran A. What determines work resumption from long
sickness spells? An analysis of six countries. In: Schokkaert E, editor.
Ethics and social security reform. FISS International studies in social
security. Volume 7. Aldershot, UK: Ashgate; 2001.
välfärd, jämlikhet och folkhälsa 79
51. Paoli P, Merllié D. Third European survey on working conditions.
Dublin: European Foundation for Improvement of Living and Working
Conditions; 2002.
52. Rikner K. Sickness absence in Sweden: Holiday instead of sickness
absence – myth or reality? In: Sickness insurance: Design and
behaviour. Lund Economic Studies, 103. Lund: University of Lund;
2002a.
53. Rikner K. Sickness insurance in Sweden: Preferences and behaviour.
In: Sickness insurance: Design and behaviour. Lund Economic Studies,
103. Lund: University of Lund; 2002b.
54. SBU. Ont i ryggen, ont i nacken – en evidensbaserad
kunskapssammanställning. Volym 1. Stockholm: Statens beredning
för utvärdering av medicinsk teknologi; 2000.
55. SBU. Sjukskrivning – orsaker, konsekvenser och praxis – en systematisk
litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk
utvärdering; 2003.
56. Skogman Thoursie P. Reporting sick: Are sporting events contageous?.
Working Papers in Economics 2002:4. Stockholm: Stockholm
University, Department of Economics; 2002.
57. Socialförsäkringsboken. Efter 55 – välfärd, arbete och fritid.
Stockholm: Riksförsäkringsverket; 2000.
58. SOU 1988:41. Tidig och Samordnad rehabilitering. Betänkande av
Rehabiliteringsberedningen. Stockholm: Socialdepartementet, 1988.
59. SOU 2000:121. Sjukfrånvaro och sjukskrivning – fakta och förslag.
Bilaga 7. Slutbetänkande av Sjukförsäkringsutredningen. Stockholm:
Fritzes; 2000.
60. SOU 2002:5. Del 1. Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet.
Slutbetänkande. Stockholm: Socialdepartementet; 2002.
61. SOU 2002:5. Del 2. Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet.
Bilagor. Stockholm: Socialdepartementet; 2002.