Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

104 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens
sig att av de heltidssjukskrivna är det en högre andel som inte haft något
tidigare sjukfall i jämförelse med deltidssjukskrivna. Det är en högre andel
av de deltidssjukskrivna som haft minst ett långt sjukfall sedan 1996, det
vill säga som varit sjukskriven i minst 60 dagar. Dessa resultat tyder således
på att deltidssjukskrivna har en mer komplex sjukskrivningshistorik än
heltidssjukskrivna.
Fördjupad analys av bestämningsfaktorer
för deltidssjukskrivning
För att undersöka vilka faktorer som styr om en individ blir sjukskriven på
hel- eller deltid vid sjukskrivningens början är det utöver den bivariata
analysen nödvändigt att undersöka vilka faktorer som förblir viktiga när
hänsyn tas till samtliga faktorer samtidigt. Sådan multivariat analys görs i
detta avsnitt med hjälp av logistisk regression. Detta passar väl då den
beroende variabeln är binär och endast kan anta två värden, 1 eller 0. Här
antar den beroende variabeln värdet 1 om individen sjukskrivs på deltid vid
sjukskrivningens början och värdet 0 om individen sjukskrivs på heltid.
Det primära syftet med regressionsanalys är att förklara respektive förklaringsfaktors
effekt på den beroende variabeln då samtliga av de övriga
faktorerna hålls konstanta. Resultaten av den logistiska regressionen presenteras
i form av justerade oddskvoter, vilka för små sannolikheter sammanfaller
med den relativa risken. Oddskvoter används vanligen för att
redovisa hur mycket större risken är för individer som har en viss exponering
(egenskap, riskfaktor etc.) än för dem som inte har denna exponering. 22
Analyserna, som redovisas i tabell 3, har genomförts både gemensamt och
separat för kvinnor och män.
Trots att den bivariata analysen visat att såväl sjukpenninggrundad
inkomst, utbildningsnivå och yrke verkar vara av stor betydelse för om
individer sjukskrivs på heltid eller deltid, har i denna multivariata analys
valts att endast inkludera en av dessa faktorer. Detta till följd av att de tre
faktorerna är högt korrelerade med varandra. Den variabel som valts att
22 Se exempelvis Greene W (2000) eller Rothman KJ & Greenland S (1998).
deltidssjukskrivning – individ, arbetsplats och hälsa 105
studeras är den sjukpenninggrundande inkomsten. Inkomsten bedöms
särskilt intressant med tanke på att den relativa inkomstkompensationen ser
olika ut för olika grupper av försäkrade genom den så kallade takeffekten i
sjukförsäkringen. Det innebär att personer som har inkomster över 7,5 basbelopp
23 inte ersätts i proportion till inkomstbortfallet och att det därför kan
ses som ”dyrare” för dessa personer att vara sjukskrivna på heltid.
Vidare har antalet undersökta diagnoser reducerats till fyra diagnosgrupper:
sjukdomar i rörelseorganen, psykiska sjukdomar, graviditetskomplikationer
samt gruppen ”övriga” sjukdomar.
Tabell 3. Justerade oddskvoter för att bli deltidssjukskriven i början av ett sjukfall
Samtliga Kvinnor Män
Kön
Kvinna 2,09***
Man (ref)
Ålder
1
20–34 år 1,23 1,25 1,01
35–54 år (ref) 1 1 1
55–64 år
Civilstånd
1,16 1,16 1,16
Gift/sammanboende 1,20 1,24 1,09
Ensamstående 1 (ref)
Hemmaboende barn, 0–6 år
1 1 1
Ja 1,08 1,11 1,06
Nej (ref)
Födelseland
1 1 1
Sverige (ref) 1 1 1
Annat land
Inkomst
0,93 0,97 0,75
< 200 000 kr/år (ref) 1 1 1
200 000–250 000 kr/år 1,14 1,14 1,03
250 000–300 000 kr/år 1,53*** 1,87*** 0,77
> 300 000 kr/år
Arbetsgivare vid sjukfallets början
1,77*** 1,81*** 1,37
Privat (ref) 1 1 1
Stat 1,85*** 1,91*** 1,77
Kommun 1,60*** 1,59*** 1,60
Landsting 1,81*** 1,71*** 2,80*
Annan arbetsgivare 1,81** 1,81** 2,01
23 Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring (1962:381) räknas fram på grundval av
ändringarna i det allmänna prisläget. Ett basbelopp var år 2002 37 900 kronor.