Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

188 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens studie var diagnosen ”vanlig sjukdom” den vanligaste diagnosen (30 %), övriga var sjukskrivna för olika graviditetsrelaterade problem. Den ökade andelen med ”vanlig sjukdom” speglar troligen den generella ökningen av antalet långa sjukfall. Arbetsmiljö Många studier utgår från förhållanden i individens arbetsmiljö som kan orsaka sjukskrivning. I stort sett samma faktorer är viktiga för både män och kvinnor i detta sammanhang (13, 43–45). Arbetsmiljöfaktorer som återkommer i många studier är olika mått på fysiska arbetsmiljöproblem, samt kombinationer av höga krav och låg kontroll. Exempelvis fann en studie att fysiska arbetsmiljöproblem var lika viktiga för män som för kvinnor. De som dessutom rapporterade att de hade ont i kroppen efter arbetets slut hade avsevärt högre risk för sjukskrivning (45). Andra faktorer som visat sig viktiga för både män och kvinnor är kommunal anställning, utsatthet för mobbning och ekonomiska problem (43) samt dåligt arbetsklimat i gruppen (44). I en studie som täcker en tidigare period (1986–1989) hade intressant nog anställda inom den offentliga sektorn högre korttidsfrånvaro, men varken sämre hälsa eller högre risk för långvarig sjukskrivning (13). Hur stark inverkan fysiska respektive psykosociala arbetsmiljöproblem har på sjukskrivning skiftar mellan olika studier. Vissa finner att de fysiska arbetsmiljöproblemen fortfarande överväger som riskfaktor för sjukskrivning, och att dessa samband är liknande för män och kvinnor (44, 45). I en äldre studie som täckte perioden 1975–1989 var fysisk belastning den viktigaste arbetsmiljöfaktorn och den ökade i betydelse under perioden (46). Andra visar att den fysiska arbetsmiljön fortfarande dominerar som förklaringsfaktor till sjukskrivning för män, medan det för kvinnor är den psykosociala arbetsmiljön (47). Denna studie visar också att det främst är psykosociala förhållanden, exempelvis höga arbetskrav, som förklarar ökningen av arbetsrelaterad sjukfrånvaro (med arbetsrelaterad sjukfrånvaro menas att intervjupersonen sagt sig vara sjukfrånvarande till följd av arbetet under det senaste året). Studien fann att kvinnor som arbetar under hög anspänning oftare känner olust att gå till arbetet, upplever sömnsvårigheter samt har mer ont i kroppen efter arbetet än övriga arbetstagare. För kvinnor hade också sambandet mellan dessa besvär och sjukfrånvaro ökat varför är kvinnor mer sjukskrivna än män? – en kunskapsöversikt 189 kontinuerligt under den studerade tidsperioden (1995–2002). I en annan undersökning gav spänt arbete en risk för långtidssjukskrivning enbart för kvinnor (44). Vissa könsskillnader framkommer vad gäller betydelsen av specifika kombinationer av psykosociala arbetsmiljöförhållanden. Ett flertal studier pekar på att betydelsen av aktiva jobb (höga krav/hög kontroll) skiljer sig mellan män och kvinnor. Medan män kan skyddas av att ha ett aktivt jobb (45) visar vissa studier att ett aktivt jobb är förbundet med högre sjukskrivning för kvinnor (13, 43). Detta kan tolkas som att krav utanför arbetet gör att kvinnor är särskilt känsliga för krav i arbetet, men det kan också bero på att kvinnors och mäns aktiva jobb ser olika ut. Exempelvis arbetar kvinnor i högre utsträckning inom offentlig sektor. Skillnader i bland annat lön och andra belöningssystem kan ha betydelse för hur individer upplever att deras arbetsinsatser och engagemang i arbetet värderas. En finsk studie i den privata sektorn visade att för män var socialt stöd från arbetskamrater särskilt viktigt, medan det för kvinnor var viktigare med överordnades stöd (48). I det studerade företaget var män oftare inblandade i den faktiska produktionen där arbetslag var vanliga, medan kvinnor oftare arbetade inom tjänstemannayrken. Författaren menar därför att denna könsskillnad kan bero på mäns och kvinnors olika yrken. Två av de här inkluderade studierna inkluderar mått på självrapporterad hälsa som oberoende variabel (13, 46). Båda visar på starka samband mellan långtidsfrånvaro och ohälsa, ett samband som är starkare för kvinnor än för män (46). Den finska studie som inkluderat mått på fysiska och psykiska symtom visade att dessa predicerade långvarig sjukskrivning, somatiska symtom signifikant enbart för män, medan psykiska symtom (som depression, sömnsvårigheter och överansträngning) var viktigare för kvinnor (48). I den enda studie som analyserat män och kvinnor gemensamt kvarstod könsskillnaderna efter kontroll för arbetsmiljö, hälsa och familjeförhållanden (13). Författarna nämner dock att hänsyn inte tagits till yrke eller social klass – arbetsrelaterade faktorer som inte täcks upp av frågorna om arbetsmiljö kan därmed bidra till kvarstående skillnader. Denna studie härrör från senare delen av 1980-talet. Ovanstående studier fokuserar på förhållanden i arbetet men dessa är naturligtvis inte alltid ensamt ansvariga för sjukfrånvaron. Två studier har undersökt anställdas egna åsikter och attityder till arbetsmiljön (49, 50).
190 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens En undersökning av långtidssjukskrivna visade att av de sjukskrivna själva anser cirka hälften att sjukskrivningen i någon mån är arbetsrelaterad (49). Fler män än kvinnor säger att sjukskrivningen enbart är arbetsrelaterad (27 % mot 21 %). Både män och kvinnor sjukskrivna för psykiska besvär uppfattade i betydligt större utsträckning att förhållanden på arbetet bidragit till deras sjukskrivning. Den psykosociala liksom den fysiska arbetsmiljön var viktig för de sjukskrivnas åsikt att sjukskrivningen var arbetsrelaterad. Vissa könsskillnader framgick. För kvinnor visade sig natt- och kvällsarbete och att man arbetade fler timmar än önskat vara viktigt och för män att man önskade sig flextid samt att man arbetade övertid. Tidsaspekter, som kan spegla en arbetsplats sjukflexibilitet (se nedan) liksom konflikter mellan hem och arbete, var alltså viktiga för både män och kvinnor men på något olika sätt. Arbetsmiljöfaktorer som var viktiga för kvinnor men inte för män var i denna studie omorganisationer, nedskärningar och mobbning. Den andra studien visade att 37 procent av kvinnorna och 30 procent av männen ansåg sig ha ett alltför ansträngande arbete för att orka arbeta fram till 65 års ålder (50). Det var inom stora verksamhetsgrenar som vård och omsorg, tillverkning och skolväsende som problemen var störst. De flesta av dessa är kvinnodominerade arbetsplatser. De mest betydelsefulla faktorerna för att inte tro sig orka arbeta kvar i sitt yrke var för båda könen, förutom upplevd arbetsförmåga, alltför höga krav i arbetet, brist på möjlighet att få använda sin yrkeskompetens och bristande förutsättningar för att utföra ett bra arbete. Några könsskillnader var att betydligt fler kvinnor rapporterar låg stimulans i arbetet. Att arbeta på oregelbundna tider hade för kvinnor en ogynnsam effekt men ej för män. Män som arbetar på arbetsplatser med mycket ojämn könsfördelning hade i större utsträckning upplevt arbetet som alltför ansträngande. En intressant studie undersökte hur sjukflexibilitet i arbetet påverkar människors sjukskrivningsmönster (51). Sjukflexibilitet definieras som närvarokrav och anpassningsmöjligheter, där närvarokrav innebär arbetsplatsspecifika negativa konsekvenser vid frånvaro, och anpassningsmöjligheter betyder att man kan förändra arbetet efter sitt hälsotillstånd. I en annan studie undersöktes betydelsen av anpassningsmöjligheter för sannolikheten att återgå i arbete efter en långvarig sjukskrivning (52). Den första studien visar att män och kvinnor i lika stor utsträckning har närvarokrav i arbetet. I båda undersökningarna saknade kvinnor oftare varför är kvinnor mer sjukskrivna än män? – en kunskapsöversikt 191 anpassningsmöjligheter vid nedsättning av arbetsförmågan. Kvinnor, men inte män, utan anpassningsmöjligheter i arbetet var oftare sjukskrivna. Antalet anpassningsmöjligheter visade sig också vara mycket viktiga för sannolikheten att återgå i arbete för både män och kvinnor, kontrollerat för hälsostatus. För båda könen gäller att de som ofta har närvarokrav i arbetet har mindre sannolikhet att sjukskriva sig. Närvarokrav är också avgörande för om man är sjuknärvarande, det vill säga går till jobbet trots sjukdom, eller ej. Att flexibel arbetstid kan ses som ett exempel på en anpassningsmöjlighet där skillnader finns mellan män och kvinnor visas i en finsk studie som fann att kontroll över arbetstiden hade samband med total sjukskrivning för kvinnor men ej för män (53). Flera av ovanstående studier visar också på skillnader mellan män och kvinnor vad gäller betydelsen av olika arbetstidsuppläggning (49, 50). Dessa studier pekar sammantaget på brist på anpassningsmöjligheter i arbetet som en delförklaring till könsskillnader i sjukskrivning. Yrke Vissa studier har haft tillgång enbart till yrkeskod utan koppling till arbetsmiljöfaktorer. En studie visar på betydelsen av könssegregering för sjukskrivning (54). Kvinnor hade generellt högre sjukfrånvaro. Både män och kvinnor hade högre frånvaro i mansdominerade yrken, och lägst frånvaro i könsintegrerade yrken (inte mindre än 40 % av något kön). Eftersom de mest könssegregerade yrkena tenderar att vara arbetaryrken (vilka också hade den högsta sjukfrånvaron) kan dock denna skillnad till stor del bero på arbetsmiljön likväl som det är en effekt av en snedfördelad könsfördelning (författarens anmärkning). Den största könsskillnaden fanns i sådana mansdominerade yrken som militärer, metallarbetare, säljare och ingenjörer. De mycket höga sjukskrivningstalen i dessa könssegregerade yrken kan bero på diskriminering och så kallad tokenism, som innebär att personer i den numerärt mindre gruppen ses som representanter för den gruppen snarare än individer (27). Deras utsatta position består i att de är mer synliga och därmed har större press på sig att prestera. Tokenism tenderar att inte vara könsneutral, så att den mer synliga positionen ofta (men inte nödvändigtvis) är mer positiv för män och mer negativ för kvinnor (55). Detta speglar att det inte bara är minoritetspositionen i sig som har betydelse, utan också vilken grupp som är den dominerande – den
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53: 94 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 54 and 55: 98 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 56 and 57: 102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 67 and 68: 4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 81: 150 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 84 and 85: 5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 96 and 97: 6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 110: 204 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 113 and 114: 7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 153 and 154:
282 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195:
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?