Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1.<br />
BAKGRUND OCH SYFTE<br />
Christer Hogstedt, Mats Bjurvald, Staffan Marklund, Edward Palmer och Töres Theorell<br />
Sjukfrånvaron ökade mycket kraftigt i Sverige från 1997. Ökningen kännetecknas<br />
bland annat av att sjukfallen blev avsevärt längre och av att kvinnornas<br />
sjukfrånvaro steg snabbare än männens. Som en följd av den accelererade<br />
<strong>sjukfrånvaron</strong> växte också behovet av kunskap om varför <strong>sjukfrånvaron</strong><br />
varierar över tid, mellan regioner och företag och mellan olika sociala<br />
grupper. Även intresset för mer generell kunskap om frånvarons orsaker<br />
blev framträdande. Kunskapsläget inom området var också bristfälligt,<br />
både när det gällde aktuella studier om <strong>sjukfrånvaron</strong>s orsaker och när det<br />
gäller studier som kunde användas för att tolka den kraftiga ökningen.<br />
Det bristfälliga kunskapsläget ledde dock till en stor aktivitet både inom<br />
det statliga utredningsväsendet och bland forskare. Regeringen tillsatte<br />
1999 den så kallade Sjukförsäkringsutredningen med uppdrag att göra en<br />
analys av sjukförsäkringen. Som särskild utredare förordnades den dåvarande<br />
landshövdingen Jan Rydh. Ytterligare en utredning tillsattes i slutet<br />
av år 2000, även denna gång med Jan Rydh som särskild utredare. Uppdraget<br />
var att göra en handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. Utredningarna<br />
kom i stor utsträckning att innehålla en grundläggande genomgång<br />
av orsakerna till <strong>sjukfrånvaron</strong> och förslag till åtgärder på olika<br />
nivåer (SOU 2000:72, SOU 2000:121, SOU 2002:5). Till den senare utredningen<br />
knöts också flera forskargrupper som fick specifika uppdrag att<br />
granska olika aspekter på problemet och att sammanfatta forskningsläget<br />
(SOU 2002:5, Del 2, bilagor).<br />
Som en direkt följd av de båda utredningarna tillsatte regeringen i<br />
januari 2002 en särskild utredare med uppgift att komma med förslag till<br />
utformning och inriktning av en analysgrupp inom området hälsa och<br />
ohälsa i arbetslivet. Som utredare förordnades generaldirektören vid<br />
Riksförsäkringsverket Anna Hedborg. Även den hedborgska utredningen<br />
präglades av ett försök att kartlägga kunskapsläget kring <strong>sjukfrånvaron</strong>s
Change language