Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

284 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens sambandet mellan sjukskrivning och dödlighet har individer som inte är berättigade till sjukpenning exkluderats. Sjukskrivning bland män och kvinnor 20–64 år Materialet omfattar 19 114 män och 17 801 kvinnor åren 1981–1991. I tabell 1a presenteras materialet i åldersgrupper och i de olika sjukskrivningskategorierna, inklusive förtidspension. Den antalsmässigt största kategorin är individer 35–49 år utan sjukskrivning, vilket gäller både män och kvinnor. Tabell 1a. Antal individer uppdelade på sjukskrivningstid, kön och åldersgrupp 1981–1991 (andel i % för respektive kön inom parentes) 1981–1991 Män Kvinnor Sjukskrivningstid 20–34 år 35–49 år 50–64 år 20–34 år 35–49 år 50–64 år 0 dagar 4 948 (25,9) 5 772 (30,2) 3 417 (17,9) 3 961 (22,3) 4 972(27,9) 2 598 (14,6) 1–89 dagar 1 405 (7,4) 1 161 (6,1) 835 (4,4) 1 825 (10,3) 1 501 (8,4) 1 014 (5,7) 90–180 dagar 89 (0,5) 141 (0,7) 155 (0,8) 199 (1,1) 167 (0,9) 175 (1,0) 181–366 dagar 65 (0,3) 152 (0,8) 265 (1,4) 108 (0,6) 220 (1,2) 283 (1,6) Förtidspension 19 (0,1) 90 (0,5) 600 (3,1) 11 (0,1) 120 (0,7) 647 (3,6) Källa: ULF 1981–1991. Detta förhållande gäller även för perioden 1992–2000 (tabell 1b). I denna period ingår 16 563 män och 16 939 kvinnor, en minskning från tidigare period vilket huvudsakligen beror på att denna period omfattar en ULFårgång mindre. Antalet och andelen med förtidspension bland kvinnor har ökat i alla tre åldersgrupperna. Tabell 1b. Antal individer uppdelade på sjukskrivningstid, kön och åldersgrupp 1992–2000 (andel i % för respektive kön inom parentes) 1992–2000 Män Kvinnor Sjukskrivningstid 20–34 år 35–49 år 50–64 år 20–34 år 35–49 år 50–64 år 0 dagar 4 550 (27,5) 5 395 (32,6) 3 704 (22,4) 3 486 (21,7) 5 037 (31,3) 3 264 (20,3) 1–89 dagar 482 (2,9) 601 (3,6) 466 (2,8) 877 (5,5) 820 (5,1) 653 (4,1) 90–180 dagar 54 (0,3) 93 (0,6) 122 (0,7) 118 (0,7) 148 (0,9) 145 (0,9) 181–366 dagar 48 (0,3) 110 (0,7) 228 (1,4) 87 (0,5) 227 (1,4) 296 (1,8) Förtidspension 16 (0,1) 103 (0,6) 591 (3,6) 29 (0,2) 154 (1,0) 744 (4,6) Källa: ULF 1992–2000. En mycket stor majoritet tillhör gruppen sysselsatta utan någon sjukpenningdag, oavsett kön, åldersgrupp och period. Förtidspensionärerna är av naturliga skäl få i de yngre åldrarna. Sjukskrivning i socioekonomiska grupper Materialet är indelat i två socioekonomiska grupper med SCB:s indelning som grund (7). ”Arbetare” består av kategorierna ej facklärda och facklärda arbetare och företagare/lantbrukare med högst 2-årig utbildning på gymnasienivå. ”Tjänstemän” består av kategorierna lägre tjänstemän, mellantjänstemän, högre tjänstemän samt företagare/lantbrukare med 3-årig utbildning på gymnasienivå eller högre. Det hade varit önskvärt med en finare indelning, inte minst med tanke på att kvinnliga lägre tjänstemän är en grupp som i många avseenden liknar arbetare. Materialet är dock för litet för att kunna ge stabila resultat med en finare indelning. Individer som inte kunnat klassificeras under någon av dessa kategorier har exkluderats. I tabell 2 visas antal individer i socioekonomiska grupper uppdelat på män och kvinnor. Andel män respektive kvinnor med olika sjukskrivningslängd och förtidspension anges för de två tidsperioderna 1981–1991 i tabell 2a, respektive 1992–2000 i tabell 2b. Tabell 2a. Antal arbetare respektive tjänstemän 1981–1991 bland män och kvinnor stratifierat på sjukskrivningstid (andel i % för respektive kön inom parentes) 1981–1991 Arbetare Tjänstemän Sjukskrivningstid Män Kvinnor Män Kvinnor 0 dagar 6 637 (34,7) 5 109 (28,7) 7 500 (39,2) 6 422 (36,1) 1–89 dagar 2 384 (12,5) 2 524 (14,2) 1 017 (5,3) 1 816 (10,2) 90–180 dagar 277 (1,4) 348 (2,0) 108 (0,6) 193 (1,1) 181–366 dagar 344 (1,8) 419 (2,4) 138 (0,7) 192 (1,1) Förtidspension 578 (3,0) 604 (3,4) 131 (0,7) 174 (1,0) Antal 10 220 9 004 8 894 8 797 Källa: ULF 1981–1991. dödlighet bland sjukskrivna och förtidspensionerade 285 Vid en jämförelse av tidsperioderna visar resultatet att det är betydligt färre arbetare, oavsett kön, under den senare perioden. Det totala antalet tjänstemän är likartat mellan perioderna men under 1992–2000 är det fler
286 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens Tabell 2b. Antal arbetare respektive tjänstemän bland män och kvinnor stratifierat på sjukskrivningstid 1992–2000 (andel i % för respektive kön inom parentes) 1992–2000 Arbetare Tjänstemän Sjukskrivningstid Män Kvinnor Män Kvinnor 0 dagar 6 201 (37,4) 4 756 (29,6) 7 448 (45,0) 7 031 (43,7) 1–89 dagar 962 (5,8) 1 288 (8,0) 587 (3,5) 1 062 (6,6) 90–180 dagar 172 (1,0) 222 (1,4) 97 (0,6) 189 (1,2) 181–366 dagar 244 (1,5) 347 (2,2) 142 (0,9) 263 (1,6) Förtidspension 537 (3,2) 649 (4,0) 173 (1,0) 278 (1,7) Antal 8 116 7 262 8 447 8 823 Källa: ULF 1992–2000. tjänstemän med längre sjukskrivningstid jämfört med 1981–1991. Andelen manliga och kvinnliga tjänstemän utan sjukskrivning har ökat. Statistisk analys av dödlighet före 65 års ålder All dödlighet från dödsorsaksregistret har använts som utfall. Designen är en så kallad öppen kohortstudie. Detta innebär att individerna går in i studien det år de blivit intervjuade. Därefter följs de upp fram tills de dör, fyller 65 år eller fram till och med år 1991 (period 1) respektive till och med år 2000 (period 2), vilket som kommer först. Med denna design kan man beräkna skillnader i dödlighet mellan grupper med så kallade incidenstal. Incidenstalet är antalet dödsfall dividerat med den totala tid som individerna i studien bidrar med (8). Incidenstalet har åldersstandardiserats och kan därmed användas för beräkningar av relativa risker där effekten av åldersskillnader vägts bort. Genom att dividera två incidenstal kan man beräkna en överrisk alternativt underrisk för utfallet, det vill säga i detta fall död före 65 år. Det totala antalet individer som ingår i studien är 36 915 för perioden 1981–1991 och 32 648 för perioden 1992–2000. Antal dödsfall före 65 års ålder är 509 för perioden 1981–1991 och 308 för perioden 1992–2000. Totala antalet personår (antal individer multiplicerat med den tid de ingår i studien) är 149 721 för 1981–1991 och 127 251 för 1992–2000. Det totala incidenstalet för perioden 1981–1991 blir med andra ord 509/149 721 = 0,0034 och för perioden 1992–2000 blir det 308/127 251 = 0,0024. Ett vanligt sätt att visa incidenstal är att beräkna antal dödsfall per 1 000 per- sonår. Det blir i detta fall 3,4 dödsfall i period 1 och 2,4 dödsfall i period 2. För att studera risken att avlida före 65 års ålder vid sjukskrivning eller förtidspension har vi tillämpat en metod för överlevnadsanalys som heter Cox regression. I korthet innebär den i detta fall att grupper med olika sjukskrivningslängder och förtidspension jämförs med en referensgrupp som består av sysselsatta utan någon sjukpenningdag. Med denna metod kan man skatta betydelsen av olika faktorer förutom exponeringen som kan påverka risken att avlida. Faktorer som i tidigare studier visat sig påverka risken att avlida och som varit möjliga att analysera i denna studie är ålder, socioekonomisk grupp, ekonomiska svårigheter, rökning, social isolering och civilstånd. Det mått som tillämpas är en så kallad hazard ratio (HR). Det innebär att alla gruppers risker jämförs med risken för referensgruppen som alltid är 1,0. Exempelvis betyder en riskkvot på 1,5 att risken att dö är 50 procent högre jämfört med referensgruppen. En riskkvot på 0,5 innebär att risken att dö är hälften jämfört med referensgruppen och så vidare. I denna studie är gruppen utan någon sjukpenningdag referensgrupp (de ”oexponerade”). Dödlighet bland sjukskrivna och förtidspensionärer dödlighet bland sjukskrivna och förtidspensionerade 287 Eftersom sjukligheten ökar med åldern kan även dödligheten förväntas vara högst i åldersgruppen 55–64 år och bland förtidspensionärer där denna åldersgrupp är överrepresenterad. Resultatet i tabell 3 visar att så är fallet. Det sker en kraftig minskning i dödlighet mellan 1981–1991 och 1992–2000 i denna åldersgrupp. Främst sker detta bland förtidspensionärerna där dödligheten nära nog halverades mellan tidsperioderna. Från att i den första tidsperioden varit 38 dödsfall per 1 000 personår minskar antalet dödsfall till 17 per 1 000 personår 1992–2000. Den kraftiga förändringen kan ha olika förklaringar: att behandlingsmetoderna för tidigare dödliga sjukdomar avsevärt förbättrats och att en högre andel sjukdomar som inte är dödliga har ökat som förtidspensionsorsak över åren.
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 67 and 68:
4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105: 192 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 110: 204 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 113 and 114: 7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 165 and 166: 11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 187 and 188: 12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?