Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

288 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens
Tabell 3. Dödligheten per 1 000 personår i tre åldersgrupper stratifierat på sjukskrivningstid,
perioderna 1981–1991 och 1992–2000
1981–1991 1992–2000
Sjukskrivningstid 20–34 år 35–49 år 50–64 år 20–34 år 35–49 år 50–64 år
0 dagar 0,581,59 5,27 0,52 0,95 3,65
1–89 dagar 0,58 2,61 8,95 0,29 2,26 5,30
90–180 dagar 3,27 10,12 16,77 0,00 10,51 17,64
181–366 dagar 7,63 11,03 18,48 1,92 6,65 11,68
Förtidspension
Källa: ULF 1981–2000.
6,92 18,25 38,09 6,67 15,72 17,56
I den yngsta åldersgruppen uppvisar sjukskrivna 1–89 dagar lägre dödlighet
under 1992–2000 än anställda utan sjukskrivning. Bland dessa kan
finnas korttidssjukskrivna utan läkarintyg vilka Kivimäki med flera (1)
fann ha en minskad risk för dödlighet jämfört med icke sjukskrivna. Detta
skulle kunna stödja deras tolkning att kortare sjukskrivning kan ha en
skyddande effekt. I detta material är det främst bland de yngsta som det
finns en indikation på detta.
Skillnad i dödlighet mellan män och kvinnor
I studier av sjukskrivning och ohälsa har kvinnor högst andel med sjukdom
och ohälsa men det är män som har högst dödlighet. I tabell 4 framkommer
att oavsett sjukskrivningskategori och tidsperiod har män dubbelt eller tre
gånger så hög dödlighet som kvinnorna. En viss utjämning kan ses mellan
män och kvinnor sjukskrivna 181–366 dagar, där dödligheten minskat
bland män men inte bland kvinnor.
Tabell 4. Dödlighet per 1 000 personår bland män och kvinnor 1981–1991 och 1992–2000
stratifierat på sjukskrivningstid. Åldersstandardiserade värden
1981–1991 1992–2000
Sjukskrivningstid Män Kvinnor Män Kvinnor
0 dagar 1,95 0,75 1,41 0,51
1–89 dagar 3,41 1,63 2,27 0,80
90–180 dagar 5,68 3,43 6,34 3,47
181–366 dagar 7,35 2,83 3,53 2,87
Förtidspension
Källa: ULF 1981–2000.
15,67 5,69 7,13 2,90
dödlighet bland sjukskrivna och förtidspensionerade 289
Skillnaden i dödlighet mellan män och kvinnor kan ses i samtliga kategorier
och i de båda tidsperioderna. Det är inte på grund av skillnad i åldersstruktur
mellan män och kvinnor som dödligheten skiljer sig åt då hänsyn
tagits till åldern. Det kan vara skillnader i sjukdom mellan perioderna
vilket vi återkommer till. Då resultatet redovisas med incidenser (se Datamaterial
och studiedesign) kan relativa risker beräknas mellan cellerna.
Exempelvis är risken att dö före 65 års ålder 3,77 (7,35/1,95) gånger större
för sjukskrivna män 181–366 dagar jämfört med män sjukskrivna 0 dagar
perioden 1981–1991.
Dödlighet bland arbetare och tjänstemän
Vid en jämförelse mellan arbetare och tjänstemän 1981–1991 visar sig
tjänstemän med förtidspension ha högre dödlighet än arbetare med förtidspension.
Under denna period visade sig tjänstemän även ha högre dödlighet
än arbetare bland personer utan sjukskrivning. Det kan vara ett uttryck för
en ”healthy-worker-effekt”. Arbetare med sjukdom, vilkas arbetsförmåga
var nedsatt, kunde exempelvis under 1980-talet omplaceras till ett mindre
tungt tjänstemannajobb. En selektion av sjuka arbetare tillkom därmed i
tjänstemannagruppen (9). Under 1990-talets nedskärningar och rationaliseringar
minskade möjligheterna till omplaceringar och övergångar mellan
arbetar- och tjänstemannagrupper. Detta är en trolig förklaring till att
resultatet visar den kraftigaste minskningen av dödligheten bland förtidspensionerade
tjänstemän mellan de studerade tidsperioderna. En annan
viktig förklaring kan vara skillnaden i sjukdomspanorama för sjukskrivna
och förtidspensionerade.
Tabell 5. Dödlighet per 1 000 personår före 65 års ålder bland arbetare och tjänstemän 1981–1991
och 1992–2000. Åldersstandardiserade värden
1981–1991 1992–2000
Sjukskrivningstid Arbetare Tjänstemän Arbetare Tjänstemän
0 dagar 1,30 1,53 1,35 0,75
1–89 dagar 2,67 2,05 1,79 1,00
90–180 dagar 4,72 4,19 5,10 4,33
181–366 dagar 5,56 3,87 3,06 3,30
Förtidspension
Källa: ULF 1981–2000.
9,86 12,08 4,79 4,58