Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
314 den <strong>höga</strong> <strong>sjukfrånvaron</strong> – sanning och konsekvens<br />
sekretessbelagda och strikta regler gäller för att hindra spridning till obehöriga.<br />
Som första förutsättning för att andra än behörig hälsovårdspersonal<br />
ska få ta del av sådan information är krav på ett samtycke från den<br />
berörda personen. Frågor om sekretess och konfidentialitet är utomordentligt<br />
viktiga och inrymmer också en del etiskt sett grannlaga valsituationer.<br />
Vem behöver eller har rätt att få reda på vad, och för vilka ändamål?<br />
Vi går inte in närmare på dessa frågor här utan hänvisar till gällande<br />
sekretessregler (14).<br />
Sammanfattande kommentar om bedömningar av arbetsförmåga<br />
Erfarenheten från arbetslivets utveckling under de senaste 15–20 åren har<br />
visat en ökad förekomst av obalans mellan arbetets krav och enskildas<br />
kompetens och förmåga att svara mot dessa. Till detta kan läggas upplevelsen<br />
av förlust av möjligheter till utveckling och lärande, avsaknad av stöd<br />
eller kompetens hos arbetsledning, försvagad motivation och lojalitet,<br />
vilket sammantaget kan leda till oförmåga att hantera krav och problem i<br />
arbetets vardag på ett tillfredsställande sätt, trots att någon allvarlig sjukdom<br />
inte har kunnat identifieras. Under sådana omständigheter kan även<br />
en till synes relativt trivial hälsostörning utgöra en försäkringsmedicinskt<br />
sett legitim anledning till arbetsoförmåga eller till och med till att lämna<br />
arbetsmarknaden. De tas upp på sjukintyget och legitimerar därmed <strong>sjukfrånvaron</strong>.<br />
Detta är den process som brukar refereras som <strong>sjukfrånvaron</strong>s<br />
”medikalisering”.<br />
FHV:s förutsättningar att göra en ingående bedömning av arbete och individ<br />
betingas av FHV:s närhet till arbetsplatsen, till de människor som finns<br />
där och till den förtrogenhet med arbetsvillkoren som detta ger. I intygandet<br />
av arbetsoförmåga orsakad av sjukdom har en FHV-läkare fördelen att<br />
kunna utnyttja egen kunskap om individen och om det berörda företaget och<br />
även de erfarenheter som finns hos FHV-enheten i övrigt. Dessa förutsättningar<br />
har som regel inte läkare i primärvård respektive sjukhusbaserad vård.<br />
Det är samtidigt viktigt att vara medveten om den roll och relation FHVläkaren<br />
har till de anställda vid ett företag anslutet till FHV. Relationen kan<br />
vara kollegial – i meningen att man är anställd i samma företag. <strong>Den</strong> kan<br />
även vara baserad på personlig bekantskap eller vänskap. Det finns även<br />
skäl att erinra att den inte alltid är baserad på ett fritt läkarval. Principen<br />
om fritt läkarval innebär att den enskilde anställde har möjlighet att vända<br />
sig till läkare utanför FHV vid behov av medicinskt intygande av en<br />
arbetsoförmåga. Sådana valmöjligheter är givetvis större i tätorter och<br />
storstäder än i glesbygd.<br />
Det finns inga publicerade undersökningar av FHV-läkares sjukskrivningspraxis<br />
och det saknas också tillförlitliga statistiska källor om detta.<br />
Man kan i dagens tillgängliga statistikkällor observera stora skillnader när<br />
det gäller tolkningen av gällande försäkringsregler inom hälso- och<br />
sjukvården. Detta gäller även läkare verksamma inom FHV.<br />
Som exempel på aktuell publicerad empiri om sjukskrivning intygad av<br />
läkare – däribland företagsläkare – ska nämnas en doktorsavhandling<br />
framlagd av Britt Arrelöw, 2003 (15). Undersökningen baserades på analys<br />
av läkarnas intyg till försäkringskassor i Västmanlands län. I undersökningen<br />
demonstrerades betydande variationer i sjukskrivningspraxis beroende<br />
framför allt på faktorer hänförbara till patienters respektive läkares<br />
karaktäristika. Läkarens specialistinriktning spelade uppenbar roll. Allmänpraktiserande<br />
läkare kännetecknades av att ge de kortaste sjukskrivningstiderna<br />
tätt följda av företagsläkare. Det är inte möjligt att dra långtgående<br />
slutsatser från ett material bestående av enbart sjukintyg.<br />
Urvalsfenomen och många andra faktorer kan påverka den bild som redovisas<br />
och diskuteras av Arrelöw. <strong>Den</strong> observerade likheten mellan företagsläkares<br />
och allmänpraktiserande läkares intygsmönster är dock intressant.<br />
Frågan om bedömningar av arbetsförmåga utförda i FHV måste här<br />
stanna vid ett konstaterande att helt visst finns i FHV vanligen en kunskap<br />
om arbetsförhållanden och individer som ger förutsättningar för att dessa<br />
bedömningar kan ges god precision. I överväganden om FHV:s möjligheter<br />
bör beaktas de olika syften som är aktuella i sådana bedömningar. Det<br />
saknas dock både studier och statistik om dessa förhållanden.<br />
FHV:s roll<br />
kan företagshälsovården lösa sjukskrivningskrisen? 315<br />
Det är väsentligt att vara klar över innebörden i den relation som en FHVorganisation<br />
respektive en FHV-läkare har med ett företag och dess anställda.<br />
<strong>Den</strong>na relation är mångdimensionell så till vida att förväntningar kan<br />
av flera intressenter ställas på både FHV och på enskilda befattningshavare<br />
inom FHV. I arbetsmiljölagen har – se ovan – företagshälsovården definierats