Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

210 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens har studerat måttlig respektive kraftig nedskärning. Motsvarande gränser valdes i denna studie för undersökning av effekten av expansion (2). • Kraftig nedskärning = minst 18 procents minskning av antalet anställda under ett visst år. • Måttlig nedskärning = mellan 8 och 18 procents minskning av antalet anställda under ett visst år. • Stabil personalstyrka = mindre än 8 procents förändring (uppåt eller nedåt). • Måttlig expansion = mellan 8 och 18 procents ökning av antalet anställda under ett visst år. • Kraftig expansion = minst 18 procents ökning av antalet anställda under ett visst år. Vi är medvetna om att förändringar i antalet anställda återspeglar komplicerade anpassningsprocesser. Den registerinformation som vi använt från Företagens och Arbetsställenas Demografi (FAD) visar endast procentuella förändringar i antalet anställda vid en viss tidpunkt under året från ett år till ett annat. Nedskärning respektive expansion av antalet kan bero på att ett mer begränsat antal eller fler personer gör samma arbete, men det kan också bero på att verksamheter innehållsmässigt snävas in eller utökas, det vill säga att arbetsvolymen eller arbetets svårighetsgrad ändras. Detta problem är sannolikt särskilt stort i samband med kraftiga neddragningar och kraftiga utökningar, då det finns skäl att tro att mer av substantiella förändringar äger rum. Nedskärningar kan dessutom i vissa fall få effekter på verksamheten först på sikt, och effekterna kan även stanna kvar under mycket lång tid, vilket gör att man måste para ihop uppgifter från relativt avskilda tidpunkter för att kunna belysa sambanden. Trots att personalen utökas kan arbetsbördan öka. Det kan vara fallet om efterfrågan ökat så snabbt att man inte hunnit nyanställa personal i önskad takt. Slutar många på en arbetsplats kan det innebära att många sjukliga personer försvunnit (så kallad healthy-worker-effect). Även under ett år med oförändrat antal anställda kan belastningen ha ökat mycket. Man måste därför tolka sambandsanalyser med försiktighet. Man kan säga att kraftiga förändringar i personalstyrkan återspeglar strukturella förändringar och det är kanske inte alltid så lätt att avgöra i vilken riktning eventuella samband med sjuk- lighet och sjukskrivning skulle kunna gå. Om man kan följa utvecklingen under flera år borde emellertid en samlad effekt på hälsan kunna observeras och det är en utgångspunkt som vi haft i den första av delstudierna som beskrivs nedan. Personalstyrka och sjukfrånvaro sjukskrivningsmönster vid strukturella förändringar 211 Ändringar i personalstyrkans storlek i relation till långtidssjukfrånvaro Frågeställning: Går det att påvisa effekter av förändringar i personalstyrkans storlek på långtidssjukfrånvaron under en uppföljningstid? Är det samma eller olika effekter på långtidssjukskrivning och sjukhusinläggning under uppföljningsperioden? För att belysa dessa frågor har vi kopplat ihop data om sjukskrivning och sjukhusinläggningar åren 1997–1999 med information om personalförändringar på de arbetsplatser som de studerade personerna arbetade under perioden 1991–1996, se figur 1. Populationen omfattar de personer som deltagit i de vartannat år återkommande Arbetsmiljöundersökningarna (AMU) under perioden 1989–1999. Data om personalförändringar kommer från Registret för företagsstatistik (RAMS) och specialdatabasen FAD som utarbetats av SCB. Där framgår för varje år förändringar i antalet anställda på deltagarens aktuella arbetsplats i november jämfört med samma månad föregående år. Data om ohälsa kommer från Riksförsäkringsverkets sjukförsäkringsregister och landstingsregistret vid Epidemiologiskt Centrum (för sjukhusinläggningar och dödsfall). För detaljer i urvalsbeskrivningen hänvisas till Westerlund et al. (3). 24 036 deltagare i AMU har studerats 1 . De utgör en vid start frisk yrkesarbetande 1 Individer som deltagit i AMU och som var under 65 år 1999 var 71 506 till antalet. Efter att ha uteslutit huvudsakligen yngre individer som inte kunde kategoriseras med avseende på socialklass återstod 56 889 individer. Ytterligare ett urvalskriterium var att deltagarna skulle ha varit anställda i november månad alla åren 1991–1996 (vilket motsvarar ”exponeringsperioden”). Efter denna exklusion återstod 29 271 deltagare. Individer som uppburit arbetslöshetsunderstöd under Not 1 forsätter på nästa sida.
212 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens grupp män och kvinnor utan arbetslöshet under den aktuella perioden. Varje individ har alltså följts dels under ”exponeringsåren” 1991–1996 med avseende på personalsituationen vid det företag som de arbetade i under vart och ett av åren, dels under ”uppföljningsåren” 1997–1999. Antal år av exponering för: Relaterat till: ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ Figur 1. Studiens upplägg. ▲ ▲ ▲ ▲ ▲ 1991 1992 1993 1994 19951996 1997 1998 1999 ● Expansion ● Downsizing ● Avknoppning ● Fusioner 1991–1996 ● Långtidssjukskrivning ● Sjukhusinläggning 1997–1999 Exponeringen beräknades som det antal år under vilka en person arbetat på en arbetsplats som personalmässigt expanderat kraftigt, expanderat måttligt, skurit ner måttligt respektive skurit ner kraftigt. Även antal år då arbetsplatsen fusionerats eller knoppat av togs med som förklarande variabler. Materialet har således inte delats in i olika exponeringsgrupper, utan varje person har en kombination av exponeringar, vilka för varje typ kan anta värden från 0 till 6 år. En detaljerad beskrivning av detta förfarande finns i Westerlund et al. (3). 2 Utfallet bestod av tecken på ohälsa i form av långtidssjukfrånvaro respektive sjukhusinläggning. Långtidssjukfrånvaro under 1997–1999 definierades som sammanlagd sjukfrånvaro under minst 90 dagar under perioden. Längden på sjukfrånvaron beräknades genom att man lade antalet dagar av arbetsgivarinträde till antalet av försäkringssystemet ersatta 1 Fortsättning på not 1 från föregående sida. perioden 1997–1999 uteslöts också eftersom arbetslösheten kan ha effekter på sjukskrivningsmönstret. Likaså uteslöts individer som varit bosatta utomlands under perioden. För att undvika svårtolkade effekter av ”blandad exponering” uteslöts sådana som haft mer än två år i olika exponeringskategorier. En individ kan efter denna ”rensning” endast förekomma i en grupp. 24 036 individer återstod nu i studien. 2 Alla arbetsplatser indelades i offentlig (statliga, landstingskommunala och kommunala verksamheter) och privat (privata företag, offentligt ägda företag och icke klassificerbara organisationer) sektor. Socialgruppsindelning gjordes med hjälp av 1990 års folkbokföring vilket innebär att social rörlighet uppåt inte har kunnat beaktas och även att de yngsta i arbetskraften är underrepresenterade i undersökningen. Fem socialklasser definierades. dagar. Sjukbidrag och förtidspensionering räknades också in. Sjukhusinläggning definierades som åtminstone en sjukhusperiod under åren 1997–1999 för sjukdom 3 med etablerade samband med psykosociala arbetsförhållanden. Analyserna gjordes med multipel logistisk regression under kontroll för arbetsmarknadssektor samt socialklass. Även tidigare sjukskrivning användes i analyserna, men då detta inte påverkade sambanden mellan personalförändring och ohälsa (trots ett starkt oberoende förklarande bidrag) togs detta inte med i de redovisade resultaten. I figur 2 redovisas effekterna av ackumulerad exponering för personalförändringar i hela gruppen. Siffrorna på y-axeln är oddskvoter mellan den största möjliga exponering för respektive förändringstyp, nämligen 6 år, och ingen exponering alls, det vill säga med stabil personalstyrka under perioden (0 år). Oddskvot 2,4 2,2 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 * * Stora expansioner * Medelstora expansioner Figur 2. Resultat, alla grupper. sjukskrivningsmönster vid strukturella förändringar 213 Långtidssjukskrivningar Sjukhusinläggning ** Stabilitet Medelstora nedskärningar *p < .05 **p < .01 ***p < .001 Stora nedskärningar Huvudfyndet var att upprepad kraftig personalökning hade starkt samband med ökad risk för både långtidssjukskrivning och sjukhusinläggning under uppföljningsperioden. Måttliga nedskärningar hade också, som väntat, samband med ökad risk för långtidssjukskrivning men inte med risk för sjukhusinläggning. Måttliga expansioner hade däremot samband 3 Någon av huvuddiagnoserna (ICD-10) cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99), musculoskeletala sjukdomar (M00-M99), gastrointestinala sjukdomar (K00-K93) och psykiatriska sjukdomar (F00-F99).
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65: 118 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 67 and 68: 4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 81: 150 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 84 and 85: 5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 96 and 97: 6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 110: 204 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 113: 7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 127 and 128: 8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 165 and 166:
11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195:
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?