Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

348 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens och Riksförsäkringsverket, kallad SAFIR, för att dels sammanfatta kunskaper om orsaker till sjukfrånvaro, dels presenteras nya forskningsrön. Som påpekats inledningsvis är SAFIR-samarbetet en fortsättning på det samarbete som utvecklats i samband med HpH- och AHA-utredningarna. I samband med AHA-utredningens delbetänkande Kunskapsläge sjukförsäkringen (SOU 2002:62) presenterades en rad hypoteser som skulle kunna förklara den kraftiga sjukfrånvaroökningen. AHA-utredaren sammanfattade resultaten: ”Utredningen vill lyfta fram de två faktorer som kan anses väga tyngst i förklaringen av de ökade sjuktalen. Den ena faktorn är den förändring av ålderssammansättningen av befolkningen som även vid oförändrade ohälsotal i olika åldersgrupper skulle gett upphov till en kraftig ökning av antalet ohälsodagar. Administrativa tillkortakommanden och förändringarna i förtidspensionssystemet har lett till att denna ökning nästan uteslutande hamnat i sjukförsäkringssystemet. Den andra faktorn är mer komplex. Under 1990-talet har arbetslivet blivit mer pressat och det psykiska välbefinnandet har minskat. Det senare beror sannolikt både på situationen i arbetslivet och på andra faktorer i samhället. Utan att göra anspråk på att kunna komma med bevis vill utredningen ändå framföra hypotesen att något hänt i samspelet mellan individ, arbetsplats och läkare. Samspelen är intrikata och dubbelriktade och tycks leda till en förändrad syn på vilka påfrestningar på kroppen eller själen som ska tas hänsyn till – och uthärdas – på arbetsplatsen. Sjukskrivning har blivit ett allt mer accepterat sätt att hantera press och påfrestningar som drabbar människor i deras liv.” Slutsatsen om att en stor del av ökningarna i de långa sjukskrivningsfallen beror på att arbetskraften innehåller fler äldre har ytterligare förstärkts. Spekulationen om en förändrad syn på sjukskrivning som en rättighet vid ohälsa och mindre krav på faktiskt nedsatt arbetsförmåga har varken fått stöd eller förkastats i brist på studier. Frågeställningen är svårstuderad men försök kommer att göras till nästa SAFIR-antologi. I debatten har fler frågor framförts: • Är sjukfrånvaron kopplad till konjunkturläget och risken att bli arbetslös? • Vilken roll spelar olika långa sjuklöneperioder för att motivera arbetsgivarna? • Medför rationaliseringar och expansion ökad risk för sjukfrånvaro? varför är sjukfrånvaron så hög? slutsatser och kunskapsbehov 349 • Kan sjukfrånvaroökningen förklaras av ökade belastningar i privatliv och på fritiden? • Är fler sjukskrivna i stället för arbetslösa trots viss arbetsförmåga? • Fungerar företagshälsovården och yrkesrehabiliteringen allt sämre? • Prioriterar sjukvården bort de arbetsföra när allt fler äldre belastar sjukvården? • Leder deltidssjukskrivning till snabbare återgång till arbetet än heltidssjukskrivning? • Har arbetsgivarnas tolerans minskat när det gäller att behålla de som periodvis är mindre högproduktiva? • Är den allmänna sjukförsäkringens villkor så generösa att de inbjuder till sjukskrivning i onödan? Vi kommer i detta kapitel att sammanfatta den kunskap som redovisats i de tidigare avsnitten och hoppas kunna belysa andra i nästa antologi från SAFIR, 2005. Alla originalreferenser finns i de föregående kapitlen. Vi har grupperat de sammanfattande kunskaperna kring följande områden: • Hälsoutvecklingen, sjukförsäkringssystemet, andra trygghetssystem och företagshälsovården • Konjunkturen, arbetslivet och rationaliseringar • Könsskillnader och deltidsarbete. Den övergripande frågeställningen är vad som vore effektivt för att minska den ohälsobetingade nedsättningen i arbetsförmågan och därmed behovet av sjukfrånvaro. Eftersom orsakerna är komplexa så är det osannolikt att det finns enstaka åtgärder som skulle kunna ha avgörande betydelse. Snarare bör inriktningen vara att låta många åtgärder samverka. Vi kommer att presentera kunskapsbaserade åtgärdsförslag i samband med den avslutande antologin för SAFIR-samarbetet. Hälsoutveckling, trygghetssystem, företagshälsovård Generellt sett har det inte skett någon försämring av befolkningens hälsa i Sverige under de senaste decennierna och det har inte heller skett någon
350 den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens radikal försämring under de senaste åren. I själva verket pekar alla indikatorer på en trendmässig förbättring i hälsan för befolkningen i arbetsför ålder. Tydligast är utvecklingen mot en allt högre medellivslängd, som beror på bättre uppväxtvillkor, minskad rökning, förbättrade kostvanor i den vuxna befolkningen och förbättringar i medicinsk teknologi. SCB:s mått på hälsovägda levnadsår visar att minskningen i dödlighet sedan början på 1980-talet har följts åt av bättre upplevd hälsa, i synnerhet bland personer i 45–75 års ålder. Dock ökar under slutet av 1990-talet andelen kvinnor som bedömer sitt hälsotillstånd som dåligt. Statistiken visar också att det finns skillnader i medellivslängd mellan socioekonomiska grupper. Den hälsovägda – könsspecifika – medellivslängden har ökat sedan början av 1980-talet för alla socioekonomiska grupper, utom för kvinnor med de lägsta yrkeskvalifikationerna – där är måttet oförändrat. Betydelsen av de senaste årens kraftigt ökade alkoholkonsumtion kommer att analyseras under 2004 och presenteras i nästa SAFIR-antologi liksom fler analyser av folkhälsoutvecklingen i förhållande till sjukfrånvaroutvecklingen. Ökning i kvinnors självrapporterade ohälsa är för liten för att förklara den kraftiga uppgången i sjukskrivningen sedan mitten av 1990-talet. Det är inte heller hälsan i sig som i första hand ligger till grund för sjukskrivning. Många personer arbetar dagligen trots att de har hälsoproblem av något slag. För att bli sjukskriven måste en individs arbetsförmåga vara nedsatt på grund av ohälsa, men möjligheten att arbeta trots ohälsa bestäms av en rad andra faktorer. Sjukfrånvaron inrymmer alla variationer av sjuklighet och ohälsa med lätta och svåra funktionsnedsättningar. De allvarligaste tillstånden är de som kan leda till förtidig död. Det har ifrågasatts om de sjukskrivna som grupp verkligen är betydligt sjukare än övriga. För att belysa detta har dödlighet och dödsorsaker bland långtidssjukskrivna och förtidspensionärer jämförts med de som inte varit sjukskrivna. De visar sig ha väsentligt högre dödlighet före 65 års ålder än icke sjukskrivna. Den högre risken för död kvarstår även efter att hänsyn tagits till olika faktorer, exempelvis ålder, självrapporterad sjukdom, rökning, socioekonomisk grupp och social isolering. Dödligheten bland sjukskrivna och förtidspensionärer har dock minskat över åren, vilket indikerar att det under 1990-talet är en mindre andel dödliga sjukdomar som är sjukskrivningsorsak. varför är sjukfrånvaron så hög? slutsatser och kunskapsbehov 351 Åren 1981–1991 hade tjänstemän med förtidspension högre dödlighet än arbetare. Dödligheten 1992–2000 har sedan ökat bland arbetare i alla sjukskrivningslängder och minskat bland tjänstemän. Utvecklingen från 1980- till 1990-talet tycks ha medfört allvarligare sjukdomstillstånd bland sjukskrivna arbetare och lättare bland tjänstemän. Vad betyder sjukförsäkringens principer och rutiner? De regler som kan påverka sjukskrivningen och sålunda försäkringssystemets utgifter är ersättningsgraden, förekomsten och längden av en karensperiod i början av ett sjukfall och hur länge sjukskrivningen får fortgå (”bortre parentesen”) samt tillämpningen av en sjuklöneperiod, som enligt lagen ska bekostas av arbetsgivaren. Minskningen av karensperioden 1967 från tre till en dag resulterade i den förväntade effekten att fler personer sjukskrev sig, samtidigt som de som ändå hade sjukskrivit sig fick ersättning för fler dagar. Trots att arbetskraften är äldre i Sverige räcker skillnaden i ålderssammansättningen av de anställda inte till för att förklara den stora skillnaden mellan den genomsnittliga sjukfrånvaron i Sverige och i de flesta övriga EU-länderna. En internationell jämförelse visar att Finland och Tyskland, med en låg nivå på sjukfrånvaron trots höga ersättningsnivåer, har en mer effektiv utformning av organisationen kring sjukförsäkringen jämfört med Nederländerna och Sverige, med en hög nivå på sjukfrånvaron. I Finland måste exempelvis den anställda anmäla sig som sjuk till arbetsgivarens företagshälsovård redan första dagen. I Tyskland och Finland arbetar försäkringsgivaren för att förebygga sjukfrånvaro på arbetsplatsen. Allmänt sett kan man utgå från att ju högre ersättningsgraden i försäkringssystemet är – oavsett om administrationen är privat eller offentlig – desto större är nödvändigheten av att utföra en effektiv administration av försäkringen. ”Grindvaktsfunktionerna” blir desto viktigare. Sveriges internationellt sett höga sjukfrånvaro förefaller delvis vara ett resultat av brister i delar av försäkringsadministrationen. I debatten är det vanligt att peka fingret åt ett håll i taget – individen, läkaren, arbetsgivaren eller försäkringsadministrationen är boven i dramat. Sanningen kan i stället vara att det har utvecklats en kultur i Sverige med passiv medverkan från alla aktörerna.
Page 1 and 2:
År 2003 var de sammanlagda statlig
Page 3 and 4:
©Statens folkhälsoinstitut R 2004
Page 5 and 6:
Kapitel 11. Kan företagshälsovår
Page 7 and 8:
10 den höga sjukfrånvaron - sanni
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
1. BAKGRUND OCH SYFTE Christer Hogs
Page 15:
Page 18 and 19:
2. SJUKSKRIVNINGEN I SVERIGE - INLE
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Summa sjukpenning mkr 72 den höga
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
3. DELTIDSSJUKSKRIVNING - INDIVID,
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
102 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 67 and 68:
4. ARBETSLIV OCH SJUKFRÅNVARO
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81:
Page 84 and 85:
5. SAMBAND MELLAN SJUKSKRIVNING OCH
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
6. VARFÖR ÄR KVINNOR MER SJUKSKRI
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110:
Page 113 and 114:
7. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
8. JU FÄRRE VI ÄR TILLSAMMANS...
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138: 254 den höga sjukfrånvaron - sann
Page 139 and 140: 9. STRESSMEKANISMER OCH SJUKSKRIVNI
Page 151 and 152: 10. DÖDLIGHET BLAND SJUKSKRIVNA OC
Page 165 and 166: 11. KAN FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN LÖS
Page 187: 12. VARFÖR ÄR SJUKFRÅNVARON SÅ
Page 195: 362 den höga sjukfrånvaron - sann
show all

Den höga sjukfrånvaron - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?