21.11.2015 Views

Zoran Sulejmanov - Komentar na ZIS (p. 563)

Penologija

Penologija

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>na</strong> sloboda da bidat stavenio vo polo`ba <strong>na</strong> materijalno obezbeduvawe<br />

do nivnoto vrabotuvawe no, <strong>na</strong>jdolgo za period od 6 meseci. Se predlaga<br />

<strong>na</strong>maluvawe <strong>na</strong> pru`aweto podatoci od kazne<strong>na</strong>ta evidencija za<br />

osuduvanosta odnosno izdr`uvaweto <strong>na</strong> kaz<strong>na</strong>ta li{uvawe od sloboda.<br />

Deka pe~atot i drugite oblici <strong>na</strong> masov<strong>na</strong> komunikacija treba da go<br />

izme<strong>na</strong>t svojot odnos i <strong>na</strong>mesto da go ote`nuvaat da go oles<strong>na</strong>t vrabotuvaweto<br />

<strong>na</strong> osudenicite {to izdr`ale kaz<strong>na</strong> li{uvawe od sloboda.<br />

Aludirawe <strong>na</strong> sojuzot <strong>na</strong> sindikatite vo porane{<strong>na</strong>ta rabot<strong>na</strong> sredi<strong>na</strong><br />

<strong>na</strong> otpu{teniot osudenik da pretstavuva va`<strong>na</strong> potpora za negovo<br />

vrabotuvawe dokolku ova lice ne se ogre{ilo okolu interesite <strong>na</strong><br />

preprijatieto. Formirawe <strong>na</strong> prifatili{ta kade {to osudenicite bi<br />

rabotele izvesno vreme dodeka centrite za socijalni raboti ili drugi<br />

<strong>na</strong>dle`ni organi i organizacii ne iz<strong>na</strong>jdat kone~no re{enie. Kako<br />

edinstveno re{enie se predlaga i miruvaweto <strong>na</strong> vrabotenosta ili<br />

~uvawe <strong>na</strong> rabotnoto mesto <strong>na</strong> osudenicite za periodot <strong>na</strong> izdr`uvaweto<br />

<strong>na</strong> kaz<strong>na</strong>ta ili pak, merkata <strong>na</strong> tn. rabota <strong>na</strong> sloboda, odnosno<br />

polusloboda. Vo sekoj slu~aj site ovie predlozi treba da se posmatraat<br />

so nu`<strong>na</strong> po~it i da se se prezemat merki vo taa <strong>na</strong>soka. Me|utoa<br />

<strong>na</strong>jblisku do vistinskoto e o<strong>na</strong> re{enie deka vrabotuvaweto <strong>na</strong> otpu-<br />

{tenite osudenici mo`e <strong>na</strong>jlesno da se re{i koga tie bi imale pravo<br />

<strong>na</strong> materijalno obezbeduvawe kako i rabotnicite koi bez vi<strong>na</strong> osta<strong>na</strong>le<br />

bez rabota. Osudenikot toa pravo bi go stek<strong>na</strong>l so svojata rabota<br />

za vreme <strong>na</strong> izdr`uvaweto <strong>na</strong> kaz<strong>na</strong>ta li{uvawe od sloboda, a bidejki<br />

zavodite za vrabotuvawe im davaat prednost vo vrabotuvaweto <strong>na</strong><br />

licata <strong>na</strong> koi im ispla}aat materijalno obezbeduvawe tie <strong>na</strong> toj <strong>na</strong>~in<br />

i pobrgu ke se vrabotat. So toa pokraj obezbeduvaweto <strong>na</strong> osnovnoto<br />

pra{awe po otpu{taweto, osudenicite bi se motivirale za rabota<br />

u{te vo kazneno-popravnite ustanovi. Rabotata koja bi se tretirala<br />

kako i o<strong>na</strong>a <strong>na</strong> slobodnite gra|ani pozitivno bi deluvala za nivnoto<br />

prevospituvawe, a za seto toa ustanovata bi pla}ala soodveten pridones<br />

koj {to se pla}a za rabotnicite <strong>na</strong> sloboda. Na toj <strong>na</strong>~in bi im se<br />

dala prednost <strong>na</strong> onie lica koi se vo polo{a materijal<strong>na</strong> sostojba bez<br />

razlika dali tie se otpu{teni od izdr`uvawe <strong>na</strong> kaz<strong>na</strong>ta ili se<br />

slobodni gra|ani. So toa bi se izbeg<strong>na</strong>l i negativniot stav i odnos od<br />

site onie {to se ~uvstvuvaat zagrozeni od privilegira<strong>na</strong>ta polo`ba<br />

<strong>na</strong> osudenite.<br />

6. Dovr{uvawe <strong>na</strong> zapo~<strong>na</strong>toto osnovno vospituvawe i<br />

obrazovanie i <strong>na</strong>so~enoto obrazovanie. Vospituvaweto, osnovnoto i<br />

<strong>na</strong>so~enoto obrazovanie sekade vo svetot imaat osobeno z<strong>na</strong>~ewe za<br />

poedinecot i op{testvoto. Preku gri`ata za sevkup<strong>na</strong>ta socijalizacija<br />

<strong>na</strong> sekoj poedinec op{testvoto treba da obezbeduva izgradba <strong>na</strong><br />

takvi li~nosti koi }e bidat vo sostojba da gi {titat negovite vred-<br />

392

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!