Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp - SBU

Diskussion
Idag använder 67 procent av de kirurgiska klinikerna i Sverige trimetoprim/sulfonamid
samt metronidazol vid nedre gastrointestinal kirurgi
och 57 procent trimetoprim/sulfonamid med eller utan metronidazol
vid övre gastrointestinal kirurgi. Resterande använder cefuroxim +/–
metronidazol (se Kapitel 3.1). Nackdelen med att använda cefuroxim
är flera. Preparatet används inte bara som profylax utan även som
behandling av bukinfektioner, vilket är olyckligt. Cefuroxim har en
kort halveringstid på en timme, vilket medför att det är av yttersta
vikt att preparatet ges mellan 15 och 60 minuter före incision, vilket
har visat sig vara svårt att genomföra. En undersökning i Uppsala
visade att 50 procent av patienterna fick sin antibiotikaprofylax efter
att operationen hade börjat. En annan nackdel är att en hög användning
av cefalosporiner sannolikt driver resistensutvecklingen hos
gramnegativa tarmbakterier som bildar ESBL (”extended spectrum
betalactamases”).
Fördelen med att använda trimetoprim/sulfonamid som profylax är att
det inte används i behandling av bukinfektioner, att det har en lång
halveringstid på 10 timmar och att det har en 100 procent absorption,
vilket gör att man kan ge preparatet oralt på morgonen till alla patienter
som ska elektivt opereras under dagen. Någon extra dos även vid långa
operationer behövs inte pga den långa halveringstiden. Vad är nackdelen
Det finns inga kliniska studier som använt trimetoprim/sulfonamid
som profylax (dock är en sådan påbörjad sedan ett par år i
Sverige).
Å andra sidan så har ingen metaanalys kunnat visa att ett antibiotikum
är bättre än något annat. På grund av den snabba resistensutvecklingen
är det återigen viktigt att endosprincipen gäller vid
gastrointestinal kirurgi, övre såväl som nedre.
160 antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp