Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp - SBU

Det finns idag inga RCT av antibiotikaprofylax vid laparoskopiska
operationer. Det finns inga skäl att anta att andra regler ska gälla här
än vid öppen teknik.
Ärr – bråck
Denna typ av operation har högre postoperativ infektionsfrekvens. Vid
dessa operationer krävs i regel mer omfattande dissektioner i vävnad
med dålig cirkulation, större risk för postoperativt hematom och ökat
användande av dränering postoperativt.
Det finns bara en RCT i detta fält, inkluderad i metaanalysen av
Aufenacker från år 2006 [3]. Denna indikerar en minskad risk för
infektioner med 23 procent vid antibiotikaprofylax, men antal patienter
är litet [60]. En annan okontrollerad studie anger en sänkning
av infektionsfrekvens från 18,1 till 13,6 procent [61].
De flesta studier använder cefalosporiner som profylax (cefonicid,
cefuroxim, cefazolin) eller amoxicillin + sulbactam eller klavulansyra.
Blindtarmsoperation (Tabell 4.1.13)
I en Cochrane-översikt visas att frekvensen postoperativa infektioner
och intraabdominella abscesser minskar med antibiotikaprofylax vid
blindtarmsoperation: vare sig denna görs med öppen eller laparoskopisk
teknik [4]. En dos synes räcka. Ett flertal studier använder Metronidazol
500 mg eller 1 gram, ofta som suppositorium. En del använder ytterligare
tre doser under första dygnet men resultatet är detsamma.
Penetrerande buktrauma (Tabell 4.1.14)
Två stora prospektiva studier har jämfört intravenös antibiotikatillförsel
under ett dygn mot fem dygn. Första dosen har getts omedelbart efter
ankomst till akutmottagningen. Behandling under ett dygn ger samma
låga postoperativa infektionsfrekvens som fem dygns behandling. Kolonperforation
och chock vid ankomst till sjukhus ökar risken för infektiösa
komplikationer, men överlag är komplikationer anmärkningsvärt få.
I studierna har cefoxitin 1 g respektive ampicillin/sulbactam 3 gram
använts [63,64].
96 antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp