Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp - SBU

iotika. Dessa patienter har en ökad infektionsbenägenhet, vilket bl a
beror på den höga förekomsten av diabetes.
Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) (Tabell 4.1.11)
Profylaktisk antibiotikatillförsel minskar frekvensen postoperativa
infektioner vid placering av gastrostomi [2]. En dos given peroralt
är att föredra.
Bråckkirurgi (Tabell 4.1.12)
Operation av bråck är liksom operation av brösttumörer rena ingrepp
och har sannolikt samma låga risk för kontamination av hudflora. En
tidig studie jämför cefonicid med placebo. Antal infektioner var 2,3
respektive 4,2 procent vid bråckoperationer (tre gånger högre vid bröstkirurgi).
I studien användes inte nät (”mesh”) [56].
Användning av ”mesh” är nu i regel standard vid bråckkirurgi (”tensionfree
repair”).
I en metaanalys från 2006 inkluderades 8 av 26 tillgängliga RCT [3].
Det förelåg postoperativa infektioner hos 18 av 1 230 patienter (1,5 procent)
med antibiotikaprofylax och 38 av 1 277 patienter (3,0 procent)
vid placebo (OR = 0,54; 95 procent KI 0,24–1,21), NNT är 74. Frekvensen
djupa infektioner var 0,3 respektive 0,6 procent (OR = 0,50; 95 procent KI
0,12–2,09), NNT var 401.
Författarna konkluderar att det idag inte finns indikation för antibiotikaprofylax
vid bråckkirurgi utom hos patienter med ökad infektionsbenägenhet
(diabetes mellitus, kortisonbehandling eller annan påverkan
av immunförsvar) eller vid långa operationstider (mer än 60 minuter) [3].
En senare Cochrane-översikt liksom två andra RCT bekräftar resultaten
av metaanalysen [57,58,59].
En studie som jämförde oral respektive intravenös tillförsel av amoxicillin,
fann ingen skillnad i antalet djupa infektioner efter operationen
[62].
KAPITEL 4 • den systematiska litteraturöversikten
95