Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp - SBU

I debatten beskrivs ett scenario där mer eller mindre total antibiotikaresistens
utvecklats, ett scenario som liknar situationen före antibiotikas
upptäckt. Det skulle innebära att dödligheten ökar med följden att medellivslängden
på längre sikt skulle minska med 10 år i Europa.
Ingen vet vilken utveckling som är mest trolig. Uppstår en total antibiotikaresistens
med åtföljande situation som före antibiotikas upptäckt eller
kan samhället acceptera viss restriktivitet med antibiotika, trots att det
kan leda till enskilda patienters lidande Men vilken grad av restriktivitet
som ska förespråkas och på vilken grund, måste bli föremål för fortsatt
diskussion baserad på fortsatt forskning.
En enklare frågeställning är den där patienten framhärdar i sitt önskemål
om en särskild behandling trots att den inte har en effekt som är
kostnadseffektiv. Sjukvårdens medarbetare bör här ha stöd i sin argumentation
för att avstå från antibiotikaprofylax. Att det finns starka
kommersiella krafter som förespråkar antibiotikaanvändning går inte
att blunda för även om det idag inte finns någon som aktivt motarbetar
program för att hejda utvecklingen av antibiotikaresistens eller kostnadseffektivitet.
Hur forskningen genomförts
Hur kraven på forsknings- och forskaretiska aspekter tillgodoses är
naturligtvis avgörande för tolkningen av de olika studierna som inkluderats
i rapporten och för förtroendet för forskningen på området.
Vårdens syfte är att göra gott, att den ges jämlikt och på ett sätt som
tillgodoser patientens autonomi. För att kunna bedöma om en klinisk
studie uppfyller sådana etiska krav bör den kunna besvara frågor som:
• Vilken information fick de patienter som deltog
• Fanns alternativa behandlingar istället för kirurgiska ingrepp
• Vilken information fick patienten inför studiestart
580 antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp