Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp - SBU

inte sällan i kronisk form. Insättande av konstgjort material, implantat,
förekommer vid flertalet ortopediska ingrepp med ökad risk för infektion
som i sin tur kan leda till att implantatet måste avlägsnas. Profylax
mot infektion är därför indicerad vid flertalet ortopediska operationer.
Denna profylax består i första hand av hög hygien i operationssalen,
skonsam och atraumatisk operationsteknik samt noggrann patientförberedelse
inför operation (duschning med antiseptiskt medel). Andra
viktiga infektionsförebyggande åtgärder innefattar rökstopp, adekvat
nutrition och vätskebalans. Utöver detta kan profylax med antibiotika
vara indicerad.
De ortopediska ingreppen kan definieras på olika sätt. Specialiteten
handlägger dels sjukdomar där patienten är utan infektion och operationen
är planerad, dels skador där vävnaden redan före ingreppet har
nedsatt funktion och motståndskraft mot infektion. Skadorna kan vara
slutna med intakt hud och därmed utan kontamination eller öppna där
huden är skadad. Öppna skador är definitionsmässigt kontaminerade
med bakterier.
När implantat används innebär det introduktion av främmande material
i vävnaderna. Sådant material kan bli säte för vissa bakterier vilka har
förmåga att på artificiella ytor bilda en så kallad biofilm i vilken bakterierna
kan föröka sig, svåråtkomliga för kroppens infektionsförsvar och
för antibiotika. Det gör att infektioner i protesmaterial är extremt svårbehandlade
och operationer där implantat används motiverar i extra
hög grad användning av profylax om det kan minska infektionsrisken.
De flesta studier som undersökt effekten av antibiotikaprofylax är
tämligen gamla och utförda i en tid då miljön på operationssalarna
var annorlunda än idag. I många fall saknades säkerligen modern ventilation
med hög luftväxling. Frekventa passager av personal ut och
in på salarna var regel. Dubbla operationshandskar användes sällan.
Operationslakan och kläder var av textil och inte lika täta som dagens
material. Ventilerade dräkter var sällsynt förekommande. Preoperativ
rakning av operationsområdet, ibland upp till 12 timmar före, var rutin.
Alla dessa faktorer har säkert spelat roll för uppkomsten av postoperativa
KAPITEL 4 • den systematiska litteraturöversikten
273