Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp - SBU

och munhålan (viridans streptokocker) men även andra organismer
förekommer (t ex enterokocker). Från patientfall och experimentella
infektioner har kunskap inhämtats om etiologin och möjligheten att
förebygga infektiös endokardit med antibiotikaprofylax. American
Heart Association (AHA) har sedan 1955 publicerat över tiden förändrade
rekommendationer för antibiotikaprofylax av infektiös endokardit. Dessa
har fungerat som mall för liknande rekommendationer i de flesta länder,
med mindre lokala variationer. I de senaste rekommendationerna från
AHA har tydliga inskränkningar skett i de medicinska tillstånd och de
invasiva ingrepp som tidigare var indikation för antibiotikaprofylax mot
infektiös endokardit [7].
Det huvudsakliga skälet till förändringarna föreslagna av AHA (2007)
är det bristande vetenskapliga underlaget för effekten och nödvändigheten
av antibiotikaprofylax vid flera av de situationer då profylax
tidigare rekommenderades. Man gör i nämnda publikation en ytterst
omfattande genomgång av det vetenskapliga underlaget för hela problematiken
rörande profylax mot infektiös endokardit, utan att finna
någon evidens för effekten av profylax mot infektiös endokardit. Enligt
AHA bör vissa patienter med de hjärttillstånd som utgör en hög risk
för allvarliga komplikationer vid infektiös endokardit ges profylax i
samband med tandbehandling som kan ge bakterieutsvämning i blod.
I övriga situationer där tidigare profylax rekommenderades såsom gastrointestinala
och urologiska ingrepp, saknas också evidens för effekt av
profylax. AHA:s synpunkter utmynnar i enkla och kraftigt inskränkta
indikationer för profylax. I Sverige har som en följd av detta Svenska
infektionsläkarföreningens rekommendationer för antibiotikaprofylax
mot infektiös endokardit reviderats år 2010 (www.infektion.net). Indiktionerna
för profylax är nu kraftigt inskränkta.
I samband med invasiv tandbehandling har antibiotikaprofylax föreslagits
vid en mängd olika medicinska tillstånd såsom till patienter med
inopererade främmande kroppar (t ex ledproteser, kärlgraft, klaffproteser,
shuntar) och tillstånd med systemisk påverkan där infektion är en vanlig
komplikation (t ex typ 1-diabetes, immunosuppression i samband med
cancer och cancerbehandling och systemisk lupus erytematosus). I ett
försök att klarlägga evidensläget för profylax vid tillstånd som dessa
KAPITEL 4 • den systematiska litteraturöversikten
533