Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp - SBU

Öppna frakturer
• Antibiotikaprofylax vid öppna frakturer minskar risken för infektioner
(måttligt starkt vetenskapligt underlag ⊕⊕⊕○) men det vetenskapliga
underlaget är otillräckligt för att ett visst antibiotikum skulle
vara effektivare än något annat. Det finns ett måttligt starkt underlag
för att ge enbart en dos av ett preparat med lång halveringstid.
Förlängd profylax ger inte ökat skydd (måttligt starkt vetenskapligt
underlag ⊕⊕⊕○). Det finns ett otillräckligt vetenskapligt underlag
för att avgöra om en dos av preparat med kortare halveringstid som
t ex kloxacillin eller cefuroxim är likvärdigt med en dos av preparat
med längre halveringstid (⊕○○○).
Ledproteser
• Systemiskt given antibiotikaprofylax vid knä- eller höftledsprotesoperation
minskar risken för infektioner (starkt vetenskapligt underlag
⊕⊕⊕⊕). Cefalosporiner, stafylokockpenicilliner och teikoplanin
har en likartad grad av skyddseffekt (begränsat vetenskapligt underlag
⊕⊕○○). En dos antibiotika inte är sämre än flera doser (måttligt
starkt vetenskapligt underlag ⊕⊕⊕○).
• Det finns att måttligt starkt vetenskapligt underlag för att förutom
systemisk antibiotika även använda antibiotikainnehållande cement
vid primär artroplastik (måttligt starkt vetenskapligt underlag
⊕⊕⊕○).
Artroskopi
• Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om antibiotikaprofylax
minskar antalet infektioner efter artroskopi (⊕○○○).
Då infektionsrisken är låg (lägre än 0,25 procent) kan de negativa
effekterna av antibiotikaprofylax förväntas överskugga den eventuellt
infektionsskyddande effekten.
Bakgrund
En infektion som drabbar rörelseorganen kan få svåra följder för den
sjuke. Bakteriella ledinfektioner och septisk artrit, kan på kort tid förstöra
ledens broskytor och därmed orsaka smärtor och nedsatt funktion.
Infektioner i anslutning till skelettet är svårbehandlade och övergår
272 antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp