Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp - SBU

Resultat av litteratursökningen och urval av studier
Resultaten av litteraturgenomgången baseras på studier av minst medelhög
kvalitet och relevans. Den primära sökningen identifierade 225
abstrakt. En uppdatering av sökningen i mars 2009 resulterade i 50 nya
abstrakt. För den fullständiga sökstrategin, se Bilaga 1 (www.sbu.se/
antibiotika). Med utgångspunkt från abstraktlistorna beställdes totalt
96 artiklar i fulltextformat, som kunde tänkas uppfylla inklusionskriterierna.
Slutligen inkluderades 27 studier om antibiotikaprofylax vid
perifer kärlkirurgi (”peripheral vascular surgery”) som har analyserats
med avseende på sårinfektionsfrekvens som primärt effektmått.
Studiekvaliteten fördelar sig enligt följande:
Hög 4 [4,9–11]
Medel 9 [1–3,6,12–16]
Låg 14 [17–30]
Två RCT hade hög vetenskaplig kvalitet och relevans och nio stycken
hade medelhög kvalitet och relevans. Två metaanalyser med hög kvalitet
och relevans inkluderades [10,11]. Källstudiernas kvalitet är dock varierande.
I metaanalysen av Stewart är flera av studierna av låg kvalitet [10].
I metaanalysen av Vardakas [11] baseras analysen på två studier varav en
har låg [24] och en har medelhög [16] kvalitet. Vid vår genomgång har
vi gått igenom de studier som de båda metaanalyserna grundar sig på.
De har även tabellerats så att hela bakgrundsmaterialet kan bedömas.
Inom venkirurgi (varicerkirurgi) finns bara en RCT med antibiotikaprofylax.
Kirurgin anses ”ren” med låg infektionsfrekvens. Den aktuella
studien kom 2010 och visar att antibiotikaprofylax (co-amoxiclav)
minskar frekvensen av sårrelaterade problem från 20,1 till 10,4 procent.
Studien har vetenskapliga begränsningar, bl a bedömde patienterna
själva sårproblemen. Frågan om antibiotikaprofylax vid varicerkirurgi
behöver utredas ytterligare [31].
KAPITEL 4 • den systematiska litteraturöversikten
187