Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Sjukfrånvaron <strong>på</strong> 1990-talet<br />
1 Sjukfrånvaron under<br />
1990–talet<br />
I början av 1990–talet genomfördes en rad olika<br />
reformer för att få kontroll över problemen i den<br />
svenska ekonomin. Reformerna <strong>på</strong>verkade all<br />
offentlig verksamhet.<br />
Flera reformer berörde sjukförsäkringssystemet<br />
eftersom statens kostnader för sjukpenning<br />
och förtidspension var höga i början av<br />
1990–talet. De första fjorton dagarna av en sjukskrivningsperiod<br />
ersätts efter 1 januari 1992 av<br />
arbetsgivaren med så kallad sjuklön. Den 1 april<br />
1993 infördes en karensdag, vilket innebär att<br />
den sjuke själv står för kostnaden den dagen.<br />
Ersättningsnivåerna har varierat över tid, i början<br />
av 1991 sänktes till exempel ersättningen de<br />
första dagarna från 90 till omkring 75 procent av<br />
den sjukpenninggrundade inkomsten, vilket<br />
naturligtvis gjorde att de offentliga kostnaderna<br />
för sjukpenning minskade. Den stora förändringen<br />
för offentliga utgifter för sjukpenning<br />
skedde emellertid mellan 1991 och 1992 då<br />
kostnaden för korta sjukskrivningar övergick till<br />
arbetsgivarna. 1<br />
Ekonomer har visat att det finns ett generellt<br />
positivt samband mellan ersättningsnivå och<br />
sjukskrivningar (Henrekson och Persson, 2002,<br />
Skogman Toursie, 2002). Det är troligt att införandet<br />
av sjuklön och karensdag har gjort att<br />
framför allt den korta sjukfrånvaron har minskat<br />
under 1990–talet. Sedan 1997 har emellertid de<br />
offentliga kostnaderna för sjukskrivningarna<br />
ökat dramatiskt (diagram 1). De ovanligt låga<br />
nivåerna <strong>på</strong> utbetalningarna 1996/97 beror devis<br />
<strong>på</strong> lägre ersättningsnivå och att sjuklöneperioden<br />
tillfälligt utökades till 28 dagar (se bilaga 2).<br />
Det innebär att det framför allt är sjukskrivningar<br />
längre än 14 dagar som ökat. Många studier<br />
<strong>på</strong>går för att försöka finna orsakerna till denna<br />
ökning som orsakar stora problem för samhällsekonomin.<br />
Ett av regeringens viktigaste mål är<br />
att försöka få kontroll över de höga kostnaderna<br />
för sjukskrivningarna.<br />
Möjligheten att förtidspensioneras av arbetsmarknadsskäl<br />
togs bort i början av 1990-talet.<br />
Det finns mycket som talar för att de som pensionerades<br />
av arbetsmarknadsskäl i första hand<br />
var de som också hade problem med hälsan. Om<br />
många äldre med hälsoproblem lämnar arbetskraften<br />
bör andelen sjukskrivna bli lägre eftersom<br />
de förtidspensionerade inte belastar sjukpenningkostnaderna.<br />
I mitten av 1990–talet<br />
skärptes reglerna <strong>på</strong> ett sätt som gjorde att antalet<br />
nybeviljade förtidspensioner minskade 1995-<br />
2000 (diagram 2).<br />
1 Se bilaga 2 för översiktlig beskrivning av förändringarna i<br />
ersättningsnivå och sjuklöneperiod.<br />
106<br />
Diagram 1 Utvecklingen av total utbetalning<br />
av sjukpenning 2 under åren 1990–2001<br />
Utbetalning till samtliga män och kvinnor i<br />
åldrarna 20–64 år. Samtliga kostnader i 2001 års<br />
priser<br />
Miljarder kronor<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Kvinnor<br />
Män<br />
1990 1992 1994 1996 1998 2000<br />
År<br />
Källa.Inkomstregister SCB<br />
Som redan <strong>på</strong>pekats torde det låga antalet nybeviljade<br />
förtidspensioner ha medfört att personer<br />
med dålig hälsa förblivit sjukskrivna istället<br />
för att förtidspensioneras. Därför kan uppgången<br />
i antalet långtidssjukskrivna delvis betraktas som<br />
ett bokföringsproblem – vilken budgetpost ska<br />
försörja personer med dålig hälsa?<br />
Trots att det är betydligt fler kvinnor än män<br />
som är sjukskrivna är det ungefär lika många<br />
män som kvinnor som beviljats förtidspension<br />
årligen fram till år 2000.<br />
Diagram 2 Nybeviljade förtidspensioner <strong>på</strong><br />
heltid 1990–2002<br />
Tusental<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Kvinnor<br />
Män<br />
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002<br />
År<br />
Källa: RFV<br />
Många har hävdat att anledningen till de<br />
ökande sjukpenningkostnaderna skulle vara att<br />
de stora grupper som är födda <strong>på</strong> 1940–talet nu<br />
nått de åldrar där risken för sjukskrivningar är<br />
stor. Endast en mindre del av uppgången beror<br />
dock <strong>på</strong> förändrad åldersstruktur. Cirka fem<br />
procent av uppgången för kvinnor och tio procent<br />
av uppgången för män mellan 1996 och<br />
1999 förklaras av att den arbetande befolkningen<br />
åldrats (Alm Stenflo, 2000).<br />
2<br />
3<br />
Sjuklöneperioden ingår inte i utbetald sjukpenning.<br />
Sjuklöneperioden ingår inte i utbetald sjukpenning.
Change language