Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Det är nu läge att gå över till den mer komplexa<br />
välfärdsindikatorn för att undersöka om dessa<br />
insatsindikatorer också kan förklara skillnaden i<br />
välfärd mellan länderna, mätt med det här valda<br />
exemplet <strong>på</strong> välfärdsindikator. En enkel lineär<br />
regression med alla de fyra insatsindikatorerna<br />
som förklarande faktorer ger dock ett magert<br />
resultat. Bara 10 procent av variationen i värdet<br />
<strong>på</strong> välfärdsindikatorn kan förklaras av dessa<br />
insatsfaktorer.<br />
Det är också bara FoU-indikatorn som är signifikant<br />
och den är också den enda som har ett<br />
positivt tecken. Lyfts den indikator ut som ligger<br />
längst bort från att ge något bidrag till förklaringen,<br />
som är utbildningsvariabeln, blir resultatet<br />
bara något bättre då 14 procent kan förklaras.<br />
Men bortsett från forskningsindikatorn så är de<br />
andra variablerna fortfarande utan förklaringsvärde<br />
och har negativa tecken. Det visar sig<br />
också när alla kombinationerna testas att det<br />
bara är forskningsindikatorn som kan förklara<br />
något av variationen i välfärdsindikatorn.<br />
Om istället för de enskilda indikatorerna den<br />
samansatta insatsindikatorn används för att förklara<br />
välfärdsindikatorn blir resultatet ännu magrare,<br />
för att inte säga helt obefintligt. Den kan<br />
nämligen endast förklara några enstaka procentenheter<br />
av välfärdsindikatorns variationer. Även<br />
om man logaritmerar insatsindikatorn blir resultat<br />
mycket svagt. Knappt fem procent kan förklaras<br />
av variationen. Spridningen kring det<br />
skattade sambandet är också betydande även<br />
med en generaliserad linjär skattning som framgår<br />
av figur 10.<br />
Slutsatsen blir att det uppenbart finns andra<br />
faktorer än de valda insatsfaktorerna som förklarar<br />
välfärdsindexet.<br />
Figur 10. Sambandet mellan välfärdsindikatorn<br />
och en skattning av dess värde med<br />
hjälp av en generaliserad linjär regression<br />
med det logaritmerade värdet för insatsindikatorn<br />
som förklaringsvariabel<br />
Att jämföra länders välfärd<br />
4.3. Vilka länder är effektivast <strong>på</strong> att<br />
skapa en hög ekonomisk standard<br />
och en god välfärd?<br />
I detta avsnitt analyseras med hjälp av frontproduktionsfunktioner<br />
vilka länder som är effektivast<br />
<strong>på</strong> att skapa ekonomisk standard och välfärd.<br />
Det visar sig att de länder som ligger <strong>på</strong><br />
effektivitetsfronten när det gäller ekonomisk<br />
standard är Grekland, Italien, och Norge. Motsvarande<br />
länder när det gäller <strong>välfärden</strong> är<br />
desamma med undantag för Italien.<br />
Det är, som framgått ovan, en stor skillnad<br />
mellan olika länders värde <strong>på</strong> välfärdsindikatorn<br />
även om de har ungefär samma värde <strong>på</strong> insatsindikatorn.<br />
Bland de länder som har ett högt<br />
värde <strong>på</strong> insatsindexet men ett väsentligt lägre<br />
värde <strong>på</strong> välfärdsindexet märks självklart Korea<br />
och Island, men även USA. Medan länder som<br />
Italien och Frankrike har med låga insatser nått<br />
en god välfärd. De länder som har nått hög välfärd<br />
med små insatser kan betecknas som effektiva<br />
i detta avseende. För att undersöka vilka<br />
dessa länder är, och hur långt efter andra ligger<br />
utgör en s.k. frontproduktionsfunktion ett effektivt<br />
instrument. I figur 11 illustreras en sådan<br />
frontproduktionsfunktion. I detta exempel har<br />
som insats valts enbart FoU-insatserna eftersom<br />
det var den enda variabeln som kunde förklara<br />
något av skillnaderna i värdet <strong>på</strong> välfärdsindikaton.<br />
Det innebär dock inte att det räcker med att<br />
öka FoU-insatserna för att nå de högre välfärdsnivåerna<br />
utan detta är bara en illustration av<br />
tekniken. De olika punkterna representerar respektive<br />
lands kombination av FoU-insatser och<br />
välfärd De länder som vid givet värde <strong>på</strong> FoUindikatorn<br />
har det högsta värdet <strong>på</strong> <strong>välfärden</strong><br />
befinner sig <strong>på</strong> fronten. Inget annat land är följaktligen<br />
lika effektivt <strong>på</strong> att skapa välfärd med<br />
hjälp av FoU-insatser. Alla länder som inte ligger<br />
<strong>på</strong> fronten skulle kunna öka sin effektivitet<br />
antingen genom att öka <strong>välfärden</strong> d.v.s. genom<br />
att närma sig fronten i vertikalt led up<strong>på</strong>t eller<br />
minska FoU-insatsen d.v.s. genom att röra sig i<br />
horisontellt led mot vänster. Som framgår av<br />
figuren utgörs fronten av Mexiko, Grekland,<br />
Italien och Norge. Att Mexiko formellt hamnar<br />
<strong>på</strong> fronten beror <strong>på</strong> att detta land har de minsta<br />
FoU-satsningarna och därigenom genom normeringen<br />
fått indikatorvärdet 0. Det innebär att<br />
inget land kan formellt sett vara effektivare, med<br />
detta resultat har ingen saklig relevans.<br />
257
Change language