Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Att jämföra länders välfärd
De lika vikterna för ekonomisk standard och
ledighet är dock tämligen självklara eftersom det
finns ett tydligt utbytesförhållande mellan ledighet−arbetet−produktion
av varor och tjänster−konsumtion
av dessa. Att vikta hälsa och
miljö lika kan motiveras av att dessa är helt oberoende
storheter, och bägge av stor vikt. Slutligen
innebär att då dessa två områden tillsammans
värderas lika som paret ekonomisk standard−ledighet
ger det implicit en lika värdering
av ekonomiska möjligheter och övriga faktorer.
Det är som redan nämnts lätt att motivera att
även andra faktorer av betydelse för välfärden
som jämställdhet m.m. skall tas med. Utbildningsnivån
inkluderas också ibland i välfärdsmåtten
med motiveringen att konsumtionsmöjligheterna
ökar med en högre utbildningsnivå.
Detta argument är främst relevant vid en jämförelse
mellan u-länder. Dessutom kan den anses
mer höra hemma bland indikatorer för insatserna,
d.v.s. vilka resurser en nation sätter in för att
skapa välfärden.
1.6 Skillnaderna i välfärd är inte så
stora
I avsnittet presenteras de olika OECD-länderna
värde på välfärdsindexet. Norge kommer högst i
rankingen, följt av Schweiz, Frankrike Nederländerna,
Österrike och Italien. USA och Cananda
hamnar däremot långt ner på listan.
Det här konstruerade exemplet på välfärdsmått
ger relativt små skillnader mellan länderna. De
länder som ligger i toppen har ett värde som bara
är drygt dubbelt så högt som de som ligger sist.
En jämförelse mellan vilka länder som ligger
högst på listan över de länder som har de bästa
ekonomiska resurserna och med dem som toppar
den med den här varianten av ett utvidgat välfärdsbegrepp
känns två nationerna igen, de är
Norge och Schweiz. Detta framgår av tabell 3.
Men därefter följer andra länder som Frankrike,
Nederländerna och Italien. Sverige kommer
relativt högt upp på denna lista men är likafullt
distanserad av 6 länder.
Det är Sveriges inte speciellt höga BNI trots
en begränsad ledighet, goda hälsa och relativt
begränsade miljöbelastning som ligger bakom
detta resultat.
246
Tabell 3 Välfärden och dess komponenter
6
Ekonomi
Ledighet
Hälsa
MilVäljöfärd Norge 100 67 74 82 81
Schweiz 84 43 83 94 76
Frankrike 67 72 78 82 75
Nederländerna 68 100 66 60 74
Österrike 68 63 73 89 74
Italien 58 85 83 66 73
Sverige 63 55 83 80 70
Belgien 68 77 64 72 70
Storbritannien 75 54 65 80 69
Japan 70 41 100 60 68
Tyskland 59 64 64 75 66
Spanien 46 49 79 79 63
Irland 60 60 53 76 62
Nya Zeeland 46 35 66 100 62
Danmark 76 48 54 69 62
Finland 61 26 70 83 60
Island 71 3 88 68 58
Grekland 33 54 64 72 56
Portugal 32 56 57 77 56
USA 91 44 52 23 52
Canada 71 33 77 23 51
Tjeckien 27 33 45 97 50
Ungern 18 79 12 89 50
Australien 61 33 80 0 44
Mexiko 0 86 0 79 41
Korea 28 0 42 87 39
Slovakien 15 38 26 78 39
Spanien kommer också högt, framför Irland
och Danmark. USA och Canada intar här en
blygsam plats mellan Portugal och Tjeckien. Det
beror på att USA har sin styrka bara i en faktor,
den höga ekonomiska standarden, samtidigt som
det är mycket svagt på miljösidan. Näst sist ligger
det arbetsamma Korea, medan det ekonomisk
resurssvaga Mexiko kommer närmast före.
Mexikos position skapas främst av ett högt värde
på ledighetsfaktorn och en begränsad miljöbelastning.
Det kan dock ifrågasättas hur mycket
av ledigheten som är frivillig i Mexiko och om
inte istället arbetslösheten är kraftigt underskattad.
En justering i denna riktning skulle troligen
ge en mer realistisk bild av välfärden i Mexiko.
6 Denna tabell liksom de andra som belyser olika
aspekter på det valda välfärdsindexet omfattar alla
OECD-länder förutom Luxemburg, Polen och Slovenien,
för vilka det saknas vissa uppgifter.