Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Utrymmesstandard<br />
lätt otydliga. Använder man däremot en mer generösare<br />
utrymmesstandard, norm 3, blir skillnaderna<br />
mer tydliga.<br />
Vi får samma trend när vi räknar norm 3. Strax<br />
över en miljon människor i åldern 16–84 år är<br />
trångbodda enligt norm 3 dubbelåret 2001–2002,<br />
vilket motsvarar knappt 15 procent av befolkningen.<br />
Även i diagram 2 kan man se att förändringen<br />
varit liten sedan mitten av 80-talet. Den stora<br />
nedgången i andelen trångbodda sker under slutet<br />
av 70-talet.<br />
Trångboddhet i olika befolkningsgrupper<br />
Trångboddheten <strong>på</strong>verkas av många faktorer,<br />
bl.a tillgången <strong>på</strong> bostäder av olika storlekar där<br />
man är bosatt. Vidare varierar även graden av<br />
trångboddhet med individens ålder, inkomst och<br />
vilken familjetyp man lever i.<br />
I diagram 3 kan vi se att trångboddhet enligt<br />
norm 3 under mätåren 2001-2002 är störst bland<br />
de yngsta. Andelen trångbodda avtar sedan med<br />
stigande ålder. Bland de unga (16–24 år) är det 35<br />
procent som är trångbodda, motsvarande siffra för<br />
75–84-åringar är knappt 4 procent. En viss del av<br />
denna skillnad låter sig förklaras av boendekarriär<br />
där de unga i många fall just inträtt, medan de<br />
äldre närmar sig slutet av denna cykel. Boendekarriär<br />
brukar vanligtvis börja med att man bor i<br />
föräldrahemmet, sedan flyttar man till ett mindre<br />
eget boende för att sedan i och med parbildandet<br />
flytta till en något större bostad. I samband med<br />
att paret får barn brukar ytterligare en större bostad<br />
bli nödvändig. Efter att barnen flyttat ut flyttar<br />
många så småningom över till en något mindre<br />
bostad igen. Goda pensioner innebär emellertid<br />
ofta möjlighet att bo kvar i en större bostad.<br />
Sett till olika familjetyper (diagram 3) är det<br />
ensamstående föräldrar som har högst andel trångbodda,<br />
närmare 35 procent. Denna grupp<br />
kännetecknas också av en hög andel kvinnor.<br />
Lägst andel återfinns hos samboende utan barn,<br />
drygt 2 procent i denna grupp är trångbodda.<br />
I familjecykeln (diagram 3) där ålder och familjetyp<br />
vägs samman, kan man se att ensamstående<br />
ungdomar (drygt 60 procent) och ensamstående<br />
småbarnsföräldrar (53 procent) har högst andel<br />
trångbodda. Lägst andel återfinns hos barnlösa<br />
äldre sammanboende samt sammanboende pensionärer,<br />
där mindre än 1 procent är trångbodda.<br />
Utrymmesstandarden har höjts rejält jämfört<br />
med för 30 år sedan. Det finns därför skäl att anta<br />
att det kommer bli allt vanligare i kommande<br />
generationer att unga som lämnar föräldrahemmet<br />
får vänja sig med en lägre utrymmesstandard i den<br />
första egna bostaden. Det finns tecken <strong>på</strong> att detta<br />
redan <strong>på</strong>börjats för den generation som föddes <strong>på</strong><br />
70-talet. Skälen till detta är kanske inte främst<br />
bristen <strong>på</strong> bostäder, utan brist <strong>på</strong> rätt typ av bostäder.<br />
Den förväntade utrymmestandard som efter-<br />
96<br />
strävas åtminstone enligt trångboddhetsnorm 3<br />
medför för många unga en för hög boendekostnad<br />
som inte kan uppnås i mer än att man har goda<br />
försörjningsmöjligheter.<br />
Andelen ensamboende har också ökat under de<br />
senaste 30-åren, vilket man kan anta ökar belastningen<br />
<strong>på</strong> de mindre bostäderna i bostadsbeståndet.<br />
Till detta ska tilläggas att det fortfarande är<br />
vanligast att ungdomar i början av sin boendekarriär<br />
har en bostad om ett rum och kök. Detta tillsammans<br />
med det faktum att det under krisen i<br />
början <strong>på</strong> 90-talet var främst de unga som kom <strong>på</strong><br />
efterkälken i <strong>välfärden</strong> – bland annat kunde man<br />
se att unga kvinnor i högre utsträckning blev<br />
kvarboende hemma (Lindkvist 2003) – leder till<br />
slutsatsen att de unga som ska etablera sig <strong>på</strong><br />
bostadsmarknaden är en särskilt utsatt grupp. Man<br />
kan också tydligt se i diagram 3 att den kvartilindelade<br />
disponibla inkomsten inverkar <strong>på</strong> andelen<br />
trångbodda, vilket också ger en fingervisning om<br />
unga som en utsatt grupp <strong>på</strong> bostadsmarknaden<br />
och att man har svårt som ung att etablera sig <strong>på</strong><br />
denna marknad.<br />
Man kan också se en tendens till att fler som<br />
har barn bor kvar i sin större bostad efter det att<br />
barnen flyttat ut. Bättre hälsa, ekonomi m.m. kan<br />
vara de bakomliggande orsakerna till detta.<br />
Trångboddheten är vidare störst i de mest tätbebyggda<br />
regionerna, främst Stockholm. Närmare<br />
22 procent av befolkningen i Stockholms området<br />
är trångbodda enligt norm 3. För Göteborg och<br />
Malmö är motsvarande siffra knappt 16 procent<br />
(diagram 3).
Change language