Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
4.4 Ledamöter i kommunfullmäktige och kommunstyrelse<br />
I kommunindexet finns en variabel som mäter<br />
jämställdheten i kommunfullmäktige och en som<br />
mäter jämställdheten i kommunstyrelse. Kommunerna<br />
rangordnas efter könsandelarna i respektive<br />
politisk församling. Båda dessa är viktiga för den<br />
kommunala demokratin. Att enbart mäta representationen<br />
av kvinnor och män i en direktvald församling<br />
som kommunfullmäktige ger en ofullständig<br />
bild av jämställdheten inom politiken.<br />
Detta vill vi visa nedan.<br />
I diagram 5 redovisas dels andel kvinnor i<br />
kommunstyrelsen och kommunfullmäktige dels<br />
andel män i dessa församlingar. Linjerna som<br />
representerar punkterna har olika läge i diagrammen.<br />
Punkterna för män och linjen för män finns<br />
längre upp i diagrammet än för kvinnor. Om<br />
kvinnor och män vore lika representerade i både<br />
kommunfullmäktige och kommunstyrelse skulle<br />
punkterna placera sig <strong>på</strong> samma ställe i respektive<br />
diagram och linjerna som representerar punkterna<br />
vara identiska. Så är det inte. Andel kvinnor i<br />
Diagram 5 Könsfördelning i kommunfullmäktige och kommunstyrelser<br />
Kommunstyrelse, Kommunstyrelse,<br />
procent Kvinnor procent Män<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
Riket<br />
0<br />
0 20 40 60 80 100<br />
Kommunfullmäktige,<br />
procent<br />
4.5 Utbildning och politiskt deltagande<br />
Vilka kvinnor och män är det då som arbetar politiskt?<br />
Har utbildning och arbete någon betydelse<br />
för det politiska intresset? Sådana frågor är viktiga<br />
att ställa t.ex. för de politiska partierna i deras<br />
rekryteringsarbete.<br />
Nedan redovisar vi andel högutbildade och andel<br />
i kommunfullmäktige/kommunstyrelse, dels<br />
för kvinnor dels för män. Både i diagrammen för<br />
kommunfullmäktige och för kommunstyrelse har<br />
JämIndex – ett verktyg för regional analys<br />
kommunfullmäktige i riket var 42 procent år 2002<br />
och andel kvinnor i kommunstyrelserna i landet<br />
var 34 procent. Enbart sådana genomsnittssiffror<br />
ger en förenklad bild av verkligheten. Andel<br />
kvinnor i kommunstyrelserna måste öka och andel<br />
män följaktligen minska för att linjerna ska få<br />
samma läge i förhållande till y-axeln. Och om<br />
könsandelarna i kommunfullmäktige närmar sig<br />
50 procent hamnar linjerna i samma intervall <strong>på</strong><br />
x-axeln. Båda dessa förändringar är nödvändiga<br />
för att en jämn representation efter kön ska uppnås<br />
i de politiska församlingarna. Representationen<br />
av kvinnor och män i de indirekt valda kommunstyrelserna<br />
visar inte en lika jämn könsfördelning<br />
som i de direktvalda kommunfullmäktigeförsamlingarna.<br />
(Anm: I detta fall är de två diagrammen spegelvända<br />
mot varandra).<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
Riket<br />
0<br />
0 20 40 60 80 100<br />
Kommunfullmäktige,<br />
procent<br />
linjerna olika lutning för kvinnor respektive män.<br />
Det betyder att ju högre andel högutbildade kvinnor,<br />
desto högre andel deltar i politiskt arbete. För<br />
män är det tvärtom. Ju högre andel högutbildade<br />
män desto lägre andel som deltar i politiskt arbete.<br />
En relevant fråga blir då; vilka grupperingar, t.ex.<br />
efter bosättning, kön, utbildning eller andra grupper,<br />
ska de politiskt valda representera för att<br />
systemet ska uppfattas som demokratiskt?<br />
285
Change language