Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Barnindex
dimensionen av barns välfärd. Det var däremot
långt ifrån givet hur detta skulle göras. Tapio
Salonen skriver i sin första studie 2002:
”Det finns inget entydigt vedertaget sätt att
mäta hushållens materiella levnadsstandard på.
Alla försök att dra en gräns – ett fattigdomsstreck
– mellan fattiga och icke-fattiga utgår från dels
samtidens normer och värderingar och dels de
empiriska möjligheter som föreligger för att kunna
mäta detta. Därför är det inom denna forskning
centralt att noggrant redogöra för de normativa
överväganden och konkreta metodval som
ligger till grund för olika sätt att mäta den ekonomiska
dimensionen i hushållens välfärdsförändringar.”
(Salonen 2002, s. 23)
Efter en genomgång av flertalet möjliga sätt att
mäta trovärdiga data som dessutom svarade mot
de kriterier som givits i uppdragsbeskrivningen
(se ovan) landade vi slutligen i valet av två separata
mått:
Barn i hushåll med låg inkomststandard
Barn i hushåll med socialbidrag
Fördelen med att använda dessa två oberoende
mått i ett sammanslaget index, är att de erbjuder
en fördjupad möjlighet att konsekvent följa brister
i barns ekonomiska grundtrygghet. Det ena måttet
– låg inkomststandard – är en utfallsvariabel på
hushållsekonomin medan den andra – socialbidraget
– är en åtgärdsvariabel som påverkas av
bl.a. politiska och administrativa beslut. Utgifterna
för hushållen som har en låg inkomststandard
utgår från en lägsta acceptabel utgiftsnivå baserad
på den socialbidragsnorm som fastställdes i mitten
av 1980-talet (med årliga inflationsuppräkningar)
och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna
understiger normen för dessa utgifter (inkomststandard
under 1,0) definieras det som ”låg inkomststandard”.
Måttet har utvecklats av SCB
och används för att skildra bl.a. barnfamiljernas
ekonomiska situation i de årliga rapporterna
”Barn och deras familjer” 2 .
Hushåll som beviljas socialbidrag har en situation
som understiger vad samhället har definierat
som en lägsta acceptabel levnadsnivå. Socialbidragsdefinitionen
är förhållandevis enkel att tilllämpa
i en studie, men det finns också nackdelar.
Socialbidragsnormen grundas på politiska beslut
som egentligen säger mer om samhällets vilja att
hjälpa människor i nöd än de utsattas faktiska
hjälpbehov. En fattigdomsdefinition beroende av
politiska beslut kan ändras i takt med konjunkturer
och värdeströmningar i samhället. Det var
2
SCB 1999, 2000, 2001. Barn och deras familjer.
Demografiska rapporter. Stockholm: SCB
294
också fallet under de besvärliga åren på 1990-talet
då socialbidragsreglerna skärptes 3 och bidragen
minskade sjutton procent i realt värde. Det tyngsta
skälet till valet av två indikatorer för att följa upp
Barnkonventionens formulering om alla barns
rättighet till en dräglig levnadsstandard är erfarenheterna
från tidigare forskning om en förhållandevis
låg samstämmighet mellan olika fattigdomsdefinitioner.
Olika definitioner fångar delvis
olika delar av befolkningen och mäter delvis olika
slags ekonomisk utsatthet bland hushållen. Utifrån
svenska förutsättningar har Barnkonventionens
artikel 27 om barns rätt till en skälig levnadsstandard
därför tolkats som att barn inte skall behöva
växa upp i hushåll som har en låg inkomststandard
eller som tvingas leva på socialbidrag. Detta
är den sociala och politiska utgångspunkten för
detta delindex.
I diagram 1 presenteras en tidsserie tillbaka till
1991 för båda dessa mått. Utfallet för år 2001
visar att antalet barn har fortsatt att minska enligt
båda dessa mått. Antalet barn som inkluderas i
varje delmått har minskat med drygt 20 000 under
det senaste året. Det innebär att andelen barn i
hushåll med socialbidrag för första gången understiger
1991 års nivå. Jämförs utvecklingen med
1997, då barnfattigdomen var som störst under
1990-talet, är det framför allt inkomststandardmåttet
som minskat kraftigast. Andelen barn i
familjer med låg inkomststandard är dock fortfarande
högre år 2001 än vid 1990-talets början, 8
procent år 2001 jämfört med 7,2 procent 1991.
3 Bergmark, Åke 2000. ’Socialbidragen under
1990.talet’, i Bergmark Å. (red) Ofärd i välfärden.
SOU 2001:54. Antologi från kommittén välfärdsbokslut.
Stockholm: socialdepartementet. SOU
2001:79 Välfärdsbokslut för 1990-talet. Slutbetänkande
från kommittén välfärdsbokslut.