Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
medelsindustri som hade hög sjukpenningsandel<br />
av den totala inkomsten 7<br />
.<br />
Mellan 1993 och 2001 sker uppgången framförallt<br />
för kvinnor som arbetar inom äldre- och<br />
handikappomsorg, övrig vård och omsorg och<br />
barnomsorg. Den är alltså koncentrerad till<br />
näringsgrenar som tillhör den offentliga sektorn.<br />
För män ökade sjukskrivningarna mest i de näringsgrenar<br />
som redan var drabbade 1993.<br />
Inom den kommunala sektorn startade uppgången<br />
av den sjukpenningrelaterade frånvaron<br />
inom äldre- och handikappomsorg och övrig<br />
vård och omsorg redan i mitten av 1990–talet.<br />
Ett par år senare blir problemen märkbara inom<br />
barnomsorgen och de senaste åren har sjukpenningandelen<br />
ökat inom näringsgrenen utbildning.<br />
Den kommunala sektorn har hög sjukpenningandel<br />
för både män och kvinnor. Det är<br />
också den sektor som har störst ökning mellan<br />
1996 och 2001.<br />
Geografiskt läge för mindre tjänstedominerade<br />
regioner (mörkgrå)<br />
Det finns regionala skillnader som inte förklaras<br />
av utbildningsnivå, näringsgren, åldersfördelning<br />
etc. Det är vanligare med höga utbetalningar<br />
av sjukpenning i de delar av landet som<br />
klassificeras som mindre tjänstedominerade<br />
regioner 9<br />
, och problemen där har förstärkts de<br />
senaste åren, speciellt för kvinnor. Sådana<br />
kommuner domineras av den offentliga sektorn.<br />
7 Se bilaga 1 för exakt definition av sjukpenningandelen.<br />
8 Klassificeringen av regioner beskrivs i bilaga 4.<br />
9 Klassificeringen av regioner beskrivs i bilaga 4.<br />
Sjukfrånvaron <strong>på</strong> 1990-talet<br />
En del hävdar att den sociala acceptansen för<br />
sjukskrivning ökar om många är sjukskrivna<br />
med sjukpenning <strong>på</strong> en ort, vilket skulle leda till<br />
fler eller längre sjukskrivningar. Mindre tjänsteregioner<br />
har större sjukpenningandel även om<br />
man i en modell kontrollerar för influensen av<br />
andra faktorer, såsom ålder, kön och näringsgren<br />
(Alm Stenflo, 2002). Detta stödjer i viss mån en<br />
sådan teori, men det finns andra förklaringar<br />
som kan ge samma typ av effekt. En sådan förklaring<br />
är till exempel att de som lämnar regionen<br />
i regel är de friska och företagsamma, vilket<br />
gör att sjukligheten kan öka. En annan är att ett<br />
sjunkande skatteunderlag kan göra att pressen <strong>på</strong><br />
dem som arbetar inom kommunal verksamhet<br />
ökat, vilket också kan leda till ökande sjukskrivningar.<br />
5 Arbetsplatsens betydelse<br />
Om man i stället för individer studerar arbetsplatser<br />
ser man att skillnaden mellan arbetsplatserna<br />
ökar under 1990–talet. Det finns arbetsplatser<br />
med liten sjukpenningandel och det finns<br />
sådana med hög andel sjukskrivna. De som har<br />
problem med långa sjukskrivningar får allt större<br />
problem under 1990–talet.<br />
Små arbetsplatser har mindre problem med<br />
sjukskrivningar än större. De allra största arbetsplatserna<br />
har mindre problem än de som har<br />
mellan 50 och 500 anställda.<br />
Arbetsplatsens storlek betyder emellertid<br />
mycket mer för kvinnor än för män. Ju mer<br />
kvinnodominerad en arbetsplats är desto högre<br />
sjukpenningandel bland kvinnorna. Det finns<br />
även en viss inte signifikant tendens till att sjukpenningandelen<br />
bland män ökar när arbetsplatsen<br />
domineras av män.<br />
Arbetsplatser med hög andel eftergymnasialt<br />
utbildade har lägre sjukpenningrelaterad frånvaro<br />
än andra både 1993, 1996 och 2001. Skillnaden<br />
förstärks över tiden.<br />
111
Change language