Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

More documents

Recommendations

Info

Svagt samband mellan BNP och olika välfärdsmått 5 BNP/invånare, US dollar 7 9 Jämförelse av BNP/invånare med WISP BNP/invånare och arbetslöshet Södra EU BNP/invånare, US dollar Social utveckling BNP/invånare och spädbarnsdödlighet BNP/invånare, US dollar Centrala EU Norden BNP/invånare och inkomstojämlikhet Norden Södra EU Södra EU Norden Centrala EU Inkomstojämlikhet (GINI) Centrala EU Spädbarnsdödlighet 8 6 10 BNP/invånare, US dollar BNP/invånare och medellivslängd BNP/invånare, US dollar Södra EU Södra EU Relativa arbetslöshetstal Medellivslängd BNP/invånare och kvinnorepresentation i parlamentet BNP/invånare, US dollar Centrala EU Södra EU Norden Andel kvinnor i parlamentet 233
samma nivå som centrala EU, men samtidigt är inkomstskillnaderna lägre än i resten av EU. USA och även Storbritannien har högst inkomstskillnader. I diagram 8 granskar vi variationerna i medellivslängden, som emellertid inte följer övriga resultat. Det bör bero på att hälsa och överlevnad inte enbart beror på välstånd och politisk intervention (tillgång till sjukvård, miljöskydd, arbetarskydd), utan även av livsstil (kost, motion). Även här ser vi att Sverige är i ledningen och att USA har 3 års kortare medellivslängd. Spädbarnsdödligheten (diagram 9) är en vedertagen indikator på tillgänglighet/kvalitet i sjukvården, dvs. i hög grad politikberoende. Här ser vi åter en tydlig klusterbildning, där de nordiska länderna (med kollektiv fi nansiering) har lägst dödlighet, övriga EU-länder något högre. USA (med i huvudsak privat fi nansiering) har dubbelt så hög spädbarnsdödlighet som Sverige, trots att USA:s per invånareutgifter för sjukvård är dubbelt så höga som Sveriges. Slutligen visar diagram 10 att jämställdheten (här representerad av andelen kvinnor i parlamenten) är bäst i Norden, med Sverige som världsledande land, medan USA kommer efter de fl esta EU-länder. I fl era av de generella välfärdsindexen ingår vidare beräkningar av en del impor-terade specialindex och expertbedömningar som gäller makroinformation om ”välfärdsskapande” investeringar och infrastruktur, relevant för hög syssel-sättning, marknadsproduktion och väl-färdsproduktion. Även där placerar sig Sverige i täten ref 1 . Det gäller bl.a. utgifter för FoU, befolkningens utbildning, nya patent, IT, infl ation, statsskuld, expertbedömningar av ”företagsklimat”, medborgerliga rättigheter, korruption, m.m. Fattigdomsmätning Det avgörande för välfärdsindexens resultat är behandlingen av fördelningsperspektivet. Vi har redan tidigare nämnt att välfärdsindex bör reagera för social marginalisering i olika former, och fånga upp de sämst ställdas levnadsförhållanden. Det bästa sammanfattande sättet att jämföra marginalisering är beräkning av monetär fattigdom, som därför har en lång tradition inom alla utvecklade länders statistiksystem. Inom EU publicerar EUROSTAT sedan 1994 statistik från ECHP (European Community Hou- 234 11 Fattigdomskvoter inom EU vid mitten av 1990-talet Fattigdomsgränsen är halva genomsnittliga disponibla inkomsten inom EU Källa: Vogel 2003. Baserad på ECHP 1994 samt nordiska undersökningar sehold Panel) som även kompletteras med svenska data via SCBs ULF-undersökningar. Vidare fi nns LIS (Luxemburg Income Survey), som upparbetar de fl esta utvecklade länders inkomststatistik till jämförbara mätningar av fattigdomens omfattning och fördelning. ECHP och LIS är centrala källor för komparativ forskning kring inomstfördelning och välfärd. Fattigdom brukar i allmänhet beräknas som andelen av befolkningen som har en disponibel inkomst (per konsumtionsenhet) som ligger under halva medelvärdet eller medianen. Dessa beräkningar av fattigdomen har ibland kritiserats för att de beräknas relativt inom varje land, vilket skulle missgynna rika länder (som USA) vid jämförelse med fattigare länder (som t.ex. Grekland). I det följande redovisas därför en serie beräkningar som alla istället baseras på samma absoluta fattigdomsgräns, dvs ett fast belopp som tillämpas för samtliga länder, och som har köpkraftkorrigerats via PPP. I diagram 11 visas beräkningar base- rade på ECHP, där en gemensam (absolut) fattigdomsgräns tillämpas (halva medelvärdet inom EU). Här ser vi åter igen en markant klusterbildning av välfärdsregimer (som diskuterats ovan, se Vogel 2003). De nordiska länderna har lägst fattigdom, sedan följer centrala EU och sist södra EU. Välfärdsregimen tycks alltså ha betydelse för fattigdomens utbredning. I diagram 12 vidgar vi perspektivet till länder utanför EU (USA, Kanada, Australien). Redovisningen omfattar länder som levererat data till LIS (länderuppsättningen är därför inte komplett). Här jämför vi nu BNP/capita med fattigdomskvoten, som är ett belopp som är USAs fattigdomsgräns och som även har tillämpats på övriga länder. Här ser vi nu återigen den europeiska uppdelningen i ett nordiskt kluster med lägst fattigdom, och ett centralt kluster med något högre fattigdom. Utbredningen av fattigdomen i USA är avsevärt större än inom EU, trots att USA har väsentligt större BNP/capita (Smeeding, Rainwater och Burtless 2001). I diagram 13 och 14 visar vi resultat från en annan studie (publicerad av UNICEF/Bradbury och Jäntti 1999), även denna baserad på LIS. Här ser vi att skillnaderna mellan Norden och USA växer dramatiskt när vi granskar situationen för svaga befolkningsgrupper. Andelen fattiga i hela befolkningen är 3 gånger större i USA än i Sverige (räknat enligt USAs fattigdomsgräns). Andelen fattiga barn är 10 gånger större i USA än i Sverige, och andelen fattiga barn i hushåll med ensam mor är 13 gånger större. Dessa resultat visar också att hög BNP inte självklart betyder låg fattigdom. Sambandet är svagt, och USA framstår här som en särling bland utvecklade länder. I USAs fall är fattigdomen avsevärt högre och marginaliseringen avsevärt större än i länder med
Page 1 and 2:
Levnadsförhållanden Perspektiv p
Page 3 and 4:
Living conditions Report no 106 Per
Page 6 and 7:
Innehållsförteckning Förord 3 F
Page 8:
Författare Medverkande från SCB G
Page 11 and 12:
Introduktion Tema 1 Förvärvsarbet
Page 13 and 14:
Introduktion överviktiga eller fet
Page 15 and 16:
Introduktion med låg inkomst eller
Page 18 and 19:
Kapitel 1 Arbete och arbetslöshet
Page 20 and 21:
arbetskraftsdeltagandet för kvinno
Page 22 and 23:
Återhämtningsperioden Visst har d
Page 24 and 25:
Arbete och arbetslöshet Diagram 8
Page 26 and 27:
Page 28:
Page 32 and 33:
Kapitel 2 Inkomstfördelningen 1975
Page 34 and 35:
kraftigaste ökningen under hela m
Page 36 and 37:
Ökad skillnad mellan de med och de
Page 38 and 39:
sitt ursprung i det egna boendet. A
Page 40 and 41:
företagarinkomstens andel av brutt
Page 42 and 43:
skattereformen har skatten den mins
Page 44:
Referenser Fritzell, J. 1991. Icke
Page 47 and 48:
Inkomstutvecklingen i kommunerna 1.
Page 49 and 50:
Inkomstutvecklingen i kommunerna Di
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Inkomstutvecklingen i kommunerna Ta
Page 57 and 58:
Inkomstutvecklingen i kommunerna ä
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Inkomstutvecklingen i kommunerna Va
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 68 and 69:
Kapitel 4 How Problematic are Youth
Page 70 and 71:
not rely on income data only when a
Page 72 and 73:
ered on three occasions, and there
Page 74 and 75:
departs from the indicators that ma
Page 76 and 77:
table 4, (denoted with #) and revea
Page 78 and 79:
It is important to stress the gende
Page 80 and 81:
Jöreskog, K. G. (). . In (Eds.). (
Page 82 and 83:
Table 4. Growth curve model estimat
Page 84:
Figure 1. Analytic model. Figure 2.
Page 87 and 88:
Levnadskostnader uppgift var att ut
Page 89 and 90:
Levnadskostnader arna hos internati
Page 91 and 92:
Levnadskostnader Diagram 3 Prisniv
Page 94 and 95:
Kapitel 6 Utrymmesstandard i boende
Page 96 and 97:
Diagram 1 Procent trångbodda enlig
Page 98 and 99:
Utrymmesstandard Diagram 3 Trångbo
Page 100 and 101:
Under 90-talet ökade även andelen
Page 102 and 103:
Diagram 9 Hög utrymmesstandard i o
Page 104 and 105:
Del 3 Hälsa 103
Page 106 and 107:
Kapitel 7 Sjukfrånvaron på 1990-t
Page 108 and 109:
Det finns samband mellan sjukfrånv
Page 110 and 111:
För män har andelen i åldern 20-
Page 112 and 113:
medelsindustri som hade hög sjukpe
Page 114 and 115:
Bilaga 1 Definition av sjukpenninga
Page 116 and 117:
Kapitel 8 Hälsorelaterade levnadsv
Page 118 and 119:
Rökning Rökning är en av dagens
Page 120 and 121:
Skillnader i motionsvanor mellan ol
Page 122 and 123:
Hälsorelaterade levnadsvanor Diagr
Page 124 and 125:
Hälsorelaterade levnadsvanor Diagr
Page 126 and 127:
Kapitel 9 Bostadsområdets Bostad o
Page 128 and 129:
gång till badrum. Idag föreligger
Page 130 and 131:
Bostad och hälsa Tabell 1. Relativ
Page 132 and 133:
Del 4 Sociala relationer 131
Page 134 and 135:
Kapitel 10 Att förena arbete och p
Page 136 and 137:
Diagram 1. Genomsnittlig tid för a
Page 138 and 139:
Arbete i hushåll och på marknaden
Page 140 and 141:
Diagram 4. Samband mellan tid i fö
Page 142 and 143:
med hemmavarande barn yngre än 18
Page 144 and 145:
nors totala arbete består i högre
Page 146 and 147:
episodlängden är beroende av hur
Page 148 and 149:
För måltider är bilden delvis an
Page 150 and 151:
Referenser Commission of the Europe
Page 152 and 153:
Att förena arbete och privatliv Ta
Page 154 and 155:
Kapitel 11 Barnens tid med föräld
Page 156 and 157:
Förändring av barns tid med för
Page 158 and 159:
aktiviteter. Det är föräldrarna
Page 160 and 161:
Kapitel 12 Våldsoffer bland kvinno
Page 162 and 163:
liga brottsligheten i själva verke
Page 164 and 165:
1.4 Några läsanvisningar När det
Page 166 and 167:
Våldsoffer bland kvinnor och män
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Vid intervjuerna lät vi de intervj
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Tabell 6. Poliskontakter. Särredov
Page 178 and 179:
Alternativen "den intervjuade känn
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
6. Oro för att bli utsatt för vå
Page 184 and 185: Kapitel 13 Oroande förhållanden O
Page 186 and 187: karriär inom arbetslivet, ensamma
Page 188 and 189: Oroande förhållanden Diagram 2 (f
Page 190 and 191: Arbetslöshet Utvecklingen när det
Page 192 and 193: när det gäller oro för hälsan
Page 194 and 195: Oroande förhållanden Diagram 6. O
Page 196 and 197: Diagram 7. Oro för att själv elle
Page 198 and 199: 4 Oro för inbrott eller skadegöre
Page 200 and 201: Oroande förhållanden Diagram 9 (f
Page 202 and 203: Oroande förhållanden Tabell 3. Or
Page 204 and 205: Oroande förhållanden Diagram 12.
Page 206 and 207: 6 Oro för miljön och situationen
Page 210 and 211: Diagram 16 (forts.) Oro för miljö
Page 212 and 213: Oroande förhållanden Diagram 17 (
Page 216 and 217: Oroande förhållanden Diagram 19 (
Page 218 and 219: Oroande förhållanden Diagram 21.
Page 220 and 221: 7 Analyser med logistisk regression
Page 222 and 223: Oroande förhållanden Tabell 6. Od
Page 224 and 225: Oroande förhållanden Tabell 8. Od
Page 226 and 227: Del 5 Översikt över välfärden 2
Page 228 and 229: Kapitel 14 Index för internationel
Page 230 and 231: Fördelningperspektivet innebär at
Page 232 and 233: 2 Estes´ WISP för Västeuropa och
Page 236 and 237: 12 14 Fattigdomskvot beräknad enli
Page 238 and 239: Kapitel 15 Att jämföra länders v
Page 240 and 241: konsumera än om landet hade produc
Page 242 and 243: tioner. Arbetskamraterna blir därf
Page 244 and 245: Antagandet om att produktiviteten s
Page 246 and 247: Tabell 2. Normerade världen för m
Page 248 and 249: 2. Ett försök till känslighetsan
Page 250 and 251: med USA och Japan i spetsen är rel
Page 252 and 253: Figur 4 Analys av ländernas rangor
Page 254 and 255: Alla dessa indikatorer har sedan no
Page 256 and 257: Tabell 7 Korrelationssambandet mell
Page 258 and 259: Det är nu läge att gå över till
Page 260 and 261: Allra effektivast är Italien efter
Page 262 and 263: tressanta studieobjekt. Men efterso
Page 264 and 265: Att jämföra länders välfärd Ta
Page 266 and 267: Tabell A.2.2 Normerade grunddata f
Page 268 and 269: Tabell A.2.4 Grunddata för insatse
Page 270 and 271: Kapitel 16 Välfärd - på vårt s
Page 272 and 273: Ett exempel från Jamaica I bild 1
Page 274 and 275: Tabell 1 Tillfredsställelsen med l
Page 276 and 277: Kapitel 17 JämIndex - ett verktyg
Page 278 and 279: Tabell 1 Variabler i JämIndexbasen
Page 280 and 281: JämIndex - ett verktyg för region
Page 282 and 283: 3.3 Framgångsfaktorer för kommune
Page 284 and 285:
JämIndex - ett verktyg för region
Page 286 and 287:
4.4 Ledamöter i kommunfullmäktige
Page 288 and 289:
Slutsatser Kön är en viktig fakto
Page 290 and 291:
JämIndex - ett verktyg för region
Page 292 and 293:
Kapitel 18 Barnindex RÄDDA BARNENS
Page 294 and 295:
områdena ekonomi, hälsa och utbil
Page 296 and 297:
Barnindex Diagram 1. Andel barn som
Page 298 and 299:
Diagram 3. Skillnaden i procentenhe
Page 300 and 301:
Barnindex Diagram 5. Andel barn med
Page 302 and 303:
ekonomisk utsatthet som nu genomfö
Page 304 and 305:
Tabell 1. Kommuner med bäst och s
Page 306 and 307:
Den största spridningen mellan kom
Page 308 and 309:
Tabell 1 Barnfattigdomsindex: Proce
Page 310 and 311:
Barnindex Tabell 2 Enskilda indikat
Page 312 and 313:
Barnindex Karlstad 90,8 88,2 96,1 7
Page 314 and 315:
Barnindex Strängnäs 89,0 83,1 94,
Page 316 and 317:
Bilaga 1. Variabeldefinitioner och
Page 318 and 319:
317
Page 320 and 321:
319
Page 322 and 323:
321
Page 324 and 325:
323
Page 326 and 327:
325
Page 328 and 329:
327
Page 330 and 331:
329
Page 332 and 333:
331
Page 334 and 335:
333
Page 336 and 337:
335
Page 338 and 339:
337
Page 340 and 341:
339
Page 342 and 343:
341
Page 344 and 345:
Rapportförteckning I serien Levnad
Page 346 and 347:
92 Sysselsättning, arbetstider och
show all

Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?