Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
miska indikatorer som är uttryckta i nationell<br />
valuta till en artificiell gemensam valuta. Denna<br />
valuta likställer köpkraften för de olika nationella<br />
valutor med varandra.<br />
2.3 Kort om teorin om Lagen om Ett<br />
Pris<br />
Lagen om Ett Pris förutsätter arbitragemöjligheter,<br />
dvs. att om priset <strong>på</strong> ett kilo potatis ökar i<br />
Tyskland i relation till priset <strong>på</strong> ett kilo potatis i<br />
Sverige (möjligen av en annan sort), så kommer<br />
konsumenter från Tyskland att köpa potatis i Sverige<br />
och behålla vinsten. Detta leder <strong>på</strong> sikt till en<br />
utjämning av priser och därmed levnadskostnader<br />
i alla länder. En varas pris borde vara detsamma<br />
oavsett var i världen varans säljs. I den perfekta<br />
världen är de varor och tjänster som ingår i den<br />
svenska och i den utländska varukorgen identiska<br />
och har samma vikt.<br />
Teorin gäller således under mycket stränga<br />
villkor. I realiteten <strong>på</strong>verkas prisnivån av flera<br />
faktorer som gör att det uppstår prisskillnader<br />
mellan länder. Exempel <strong>på</strong> sådana är prisförändringar<br />
av såväl inhemskt producerade varor som<br />
exportvaror, att konsumtionsmönster skiljer sig<br />
mellan länder, att länderna har regleringar och<br />
subventioner, moms, tullar samt att det förekommer<br />
transportkostnader.<br />
Ett annat exempel är att produktivitet är olika i<br />
olika länder och för grupper av varor och tjänster<br />
eller sektorer av ekonomin i varje land. De olika<br />
sorternas varor och tjänster definieras i den teoretiska<br />
litteraturen antingen som handelsvaror (”tradables”)<br />
eller icke-handelsvaror (”nontradable”) 7 .<br />
Prissättning av de varor och tjänster som varje<br />
land handlar <strong>på</strong> den internationella marknaden<br />
(handelsvaror) bestäms <strong>på</strong> den marknaden. Däremot<br />
sker prissättning av icke-handelsvaror <strong>på</strong><br />
den inhemska marknaden, därmed är de inte direkt<br />
<strong>på</strong>verkade av prissättning <strong>på</strong> den internationella<br />
marknaden. Detta resulterar i att länderna<br />
med hög produktivitet i produktionen av handelsvaror<br />
tenderar att få högre prisnivå (se avsnitt 4).<br />
2.4 Användningsområden<br />
Köpkraftsparitetsindex har flera användningsområden<br />
men även begränsningar. EU-kommissionen<br />
spenderar 25 procent av sin budget i Strukturfonder<br />
och har gett Eurostat (EU:s statistikbyrå)<br />
i uppdrag att ta fram PPP-index med syftet att<br />
jämföra BNP volymen per invånare för EU: s<br />
mellan länderna för att kunna avläsa skillnaderna i<br />
volymer.<br />
7 De varor som definieras som handelsvaror är t.ex.<br />
livsmedel, kläder m.fl. och de varor som definieras<br />
som icke-handelsvaror är företrädesvis tjänster av olika<br />
slag t.ex. sjukvårdstjänster samt de varor som förekommer<br />
byggsektorn.<br />
Levnadskostnader<br />
olika regioner. Köpkraftsparitetsindex används<br />
också för att beräkna de ekonomiska pariteterna<br />
som fastställer likvärdigheten i köpkraft för EUtjänstemännens<br />
löner i och utanför Bryssel.<br />
Världsbanken sammanställer PPP-data för<br />
framtagning av fattigdomsmått. Detta görs genom<br />
att godtyckligt bestämma en fattigdomströskel<br />
(”poverty line”) om en dollar för BNP utslaget per<br />
person och dag. Ett annat användningsområde är<br />
PPP-korrigerad BNP per invånare som mått <strong>på</strong><br />
ekonomiernas storlek. Till sist används det även<br />
för ett produktivitetsmått, dvs. produktion (BNP)<br />
per arbetade timmar.<br />
Köpkraftsparitetsindex är konstruerad för att<br />
kunna göra jämförelser mellan länder eller regioner<br />
vid en given tidpunkt. Urvalen av varor och<br />
tjänster som prismäts förändras både till storlek<br />
och innehåll över tiden. Syftet med urvalen är att<br />
maximera jämförbarhet av varor och tjänster mellan<br />
länder under ett visst år. Det skiljer sig från<br />
t.ex. konsumentprisindex, där syftet är att maximera<br />
jämförbarhet av varor och tjänster mellan<br />
två tidpunkter inom landet och där urvalet dessutom<br />
är mycket större. Därför måste varje jämförelse<br />
av PPP:s utveckling över tiden tolkas med försiktighet<br />
3. Köpkraftsjusterad BNP<br />
per invånare & välstånd<br />
Köpkraftsjusterad BNP per invånare beräknas<br />
från BNP:s användningssida och BNP per invånare<br />
är värdet av den totala produktionen dividerad<br />
med antal invånare i ett land. Detta säger något<br />
om det materiella välståndet i ett land men ingenting<br />
om hur produktionen av varor och tjänster är<br />
fördelad mellan olika grupper i landet. En annan<br />
begränsning är att BNP inte täcker alla aspekter<br />
av <strong>välfärden</strong> som t.ex. miljö och hälsa.<br />
Det grundläggande synsättet bakom framtagning<br />
av jämförbara volymmått är att använda<br />
jämförbara priser och utgifter. Det kan enkelt<br />
uttryckas enligt följande: BNP: s användning (expenditure<br />
=E) i ett land är lika med de aktuella<br />
priserna för den samlade produktionen gånger<br />
volymer vilket ger förädlingsvärde av den samlade<br />
produktionen: E = P * Q, där volymen (Q) är<br />
synonym med den reala BNP:s slutgiltiga användning<br />
(E).<br />
För att kunna jämföra välstånd (i en begränsad<br />
och förenklad mening) mellan länder vid en viss<br />
tidpunkt behövs en gemensam valuta. Länge användes<br />
ländernas BNP omräknad med den rådande<br />
växelkurs mot dollar som gemensam valuta.<br />
Men BNP omräknad med den rådande växelkursen<br />
återspeglar inte bara skillnader i kvantiteter<br />
utan också skillnader i prisnivå. Andra faktorer<br />
som <strong>på</strong>verkar ett lands valutakurs är förväntning-<br />
87
Change language