Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Inkomstfördelningen<br />
Diagram 6 Andel individer i familjeenheter<br />
med låg inkomst - mindre än X procent av<br />
median<br />
Procent<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
< 70<br />
< 60<br />
< 50<br />
0<br />
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005<br />
Ibland används uppgiften om andel med inkomst<br />
mindre än 60 procent av median som ett fattigdomsmått.<br />
Med fattig brukar bland annat menas<br />
att de materiella resurser som krävs för att uppnå<br />
välbefinnande och att deltaga i det samhälle man<br />
tillhör saknas. Det är viktigt att <strong>på</strong>peka att inkomsten<br />
i sig inte är ett mått <strong>på</strong> om någon lever<br />
fattigt. Det är mer en signal <strong>på</strong> att det finns en<br />
risk för detta.<br />
Många unga har en låg inkomst<br />
Det har skett en markant förändring bland de<br />
som har en låg inkomst. Under 1970-talet dominerade<br />
de äldre pensionärerna. Allt eftersom<br />
äldre pensionärer med låg pension avlider och<br />
yngre pensionärer med högre pension tillkommer<br />
så minskar andelen bland de äldre med låg<br />
inkomst. Det motsatta gäller för ungdomar. Tidigare<br />
var det lättare för ungdomar att erhålla<br />
arbete och egna inkomster. På 2000-talet har<br />
ungdomsarbetslösheten blivit större och många<br />
studerar. Detta har medfört att andelen med låg<br />
inkomst bland de unga har ökat kraftigt. Många<br />
av dessa ungdomar får ett stort ekonomiskt stöd<br />
av sina föräldrar, framförallt de som bor hemma<br />
hos föräldrarna. Detta stöd syns inte med när<br />
hela tidsserien 1975 –2002 visas. Det beror <strong>på</strong><br />
att vi använt det hushållsbegrepp som kallas<br />
familjeenhet där barn som är 18 år klassas som<br />
ett eget hushåll.<br />
Avgränsningen av familjeenheten är mycket<br />
snäv i denna studie över de senaste 30 åren i<br />
Sverige. Data under 1990-talet medger en mer<br />
relevant avgränsning av hushåll där vuxna barn<br />
som fortfarande bor kvar hos föräldrar också<br />
ingår i föräldrahushållet och inte bildar ett eget<br />
hushåll.<br />
38<br />
Diagram 7 Andel individer i familjeenheter<br />
med inkomst < 60 procent av median<br />
Procent<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
18-24<br />
år<br />
75 år -<br />
65-74 år<br />
0<br />
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005<br />
Även när vi gör beräkningar för 1990-talet då vi<br />
kan använda en mer relevant avgränsning av<br />
hushållen, s.k. kosthushåll, så framstår ungdomar<br />
som den grupp som har fått det svårare.<br />
År 2002 är det 20 procent av ungdomar i åldern<br />
18-24 år som bor i kosthushåll där inkomsten är<br />
mindre än 60 procent av medianen. Motsvarande<br />
för personer 75 år och äldre är 13 procent. I denna<br />
mätning är just hänsyn tagen till att ungdomar<br />
som bor hos föräldrar också får räkna in föräldrarnas<br />
standard i hushållets inkomst.<br />
Diagram 8 Andel individer i kosthushåll med<br />
inkomst < 60 procent av median 2002<br />
Procent<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
0-17 18-24 25-54 55-64 65-74 75-<br />
Andelen med hög ekonomisk standard har också<br />
ökat över åren. De som har en inkomst som är<br />
dubbelt så stor som medianvärdet har ökat från<br />
knappt 2 procent i början av 1980-talet till över<br />
6 procent i början <strong>på</strong> 2000-talet.<br />
Förändrad inkomststruktur<br />
Inkomsternas sammansättning har förändrats<br />
över tiden. I mitten av 1970-talet kom tre fjärdedelar<br />
av hushållens totala inkomst innan skatt<br />
och övriga negativa transfereringar (bruttoinkomsten),<br />
från arbete (löne- och företagarinkomst).<br />
Tio år senare, 1985, hade löne- och
Change language