Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Inkomstfördelningen<br />
Inledning<br />
SCB har genomfört mätningar av inkomster och<br />
inkomstfördelning sedan mitten av 1970-talet.<br />
Tidigare genomfördes inkomstundersökningar<br />
mer sporadiskt och <strong>på</strong> speciella uppdrag.<br />
Under de knappt 30 år som undersökningen<br />
omfattar har Sverige gått igenom olika faser i<br />
ekonomin och förändringar har skett när det<br />
gäller befolkningens sammansättning. Invandringen<br />
har ändrat karaktär och det har varit stora<br />
variationer i barnafödandet. I början av perioden<br />
hade Sverige en internationellt sett hög<br />
BNP/capita men under åren har den svenska<br />
tillväxten varit lägre än i många europeiska länder.<br />
I detta kapitel redovisas de stora dragen i utvecklingen<br />
av inkomster och inkomstfördelning<br />
i Sverige sedan 1970-talet.<br />
Redovisningen visar <strong>på</strong> de förändringar som<br />
skett för olika befolkningsgrupper. Alla har fått<br />
det bättre men för vissa grupper har förändringarna<br />
varit större än för andra.<br />
Redovisningen bygger <strong>på</strong> de data som SCB<br />
förfogar för tidsperioden 1975-2002. Det innebär<br />
också att vissa begränsningar finns som berör<br />
avgränsningen av hushållet. I data från 1970-<br />
och 80-talen definieras familjerna med kärnfamiljen.<br />
Barn som bor hemma hos sina föräldrar<br />
klassas som ett eget hushåll från och med det år<br />
man blir myndig, dvs. vid 18 år. Denna definition<br />
av hushåll benämns familjeenhet. För att få<br />
jämförbarhet över hela tidsperioden kommer<br />
familjenheter användas som hushållsdefinition<br />
även för 1990- och 2000-talet, trots att statistikunderlaget<br />
kan avgränsas mer relevant, med<br />
hjälp av s.k. kosthushåll 1 . I de fall detta är av<br />
väsentlig betydelse kommer det att kommenteras.<br />
I avsnittet om metoder visas mer detaljerat<br />
de definitioner och avgränsningar som redovisningen<br />
bygger <strong>på</strong>.<br />
Den bästa mätaren <strong>på</strong> de löpande ekonomiska<br />
resurser som hushållen förfogar över är disponibel<br />
inkomst. Den beskriver vad som är kvar när<br />
löner, pensioner och andra inkomster har summerats<br />
med bidrag och transfereringar och skatterna<br />
dragits ifrån. Det är vad hushållen kan<br />
använda till privat konsumtion eller sparande.<br />
Den ekonomiska standarden för hushållen <strong>på</strong>verkas<br />
emellertid inte endast av de direkta inkomsterna<br />
utan också av den offentligt finansierade<br />
konsumtionen som riktas direkt mot hushållen.<br />
Det är frågan om olika subventioner i vård,<br />
skola och omsorgen. Det är endast en mindre del<br />
av kostnaderna för exempelvis barnomsorgen<br />
som hushållen betalar via den egna plånboken.<br />
En större del betalas via skatterna.<br />
1 För förklaring av kosthushåll, se metodavsnitt.<br />
32<br />
Antalet personer som ska leva <strong>på</strong> den disponibla<br />
inkomst ett hushåll förfogar över <strong>på</strong>verkar<br />
också den ekonomiska standarden. En trebarnsfamilj<br />
behöver högre inkomst än en ensamboende<br />
för att kunna hålla samma ekonomiska standard.<br />
För att bättre kunna jämföra inkomster<br />
mellan hushåll med olika sammansättning justeras<br />
inkomsten med en s.k. konsumtionsenhetsskala<br />
eller ekvivalensskala. I detta kapitel justeras<br />
inkomsten <strong>på</strong> samma sätt som i den officiella<br />
statistiken. Hur disponibel inkomst beräknas och<br />
hur justeringen görs, beskrivs i avsnittet om<br />
metoder.<br />
Den ekonomiska standardens fördelning ska<br />
jämföras för befolkningen i sin helhet. För att<br />
kunna göra det görs antagandet att alla personer<br />
i samma hushåll har tillgång till samma ekonomiska<br />
standard. Antagandet innebär i praktiken<br />
att alla personer i ett hushåll får samma värde <strong>på</strong><br />
den justerade disponibla inkomsten, dvs. att<br />
fördelningen inom hushållet är lika. Med denna<br />
teknik kan vi mäta den ekonomiska standarden<br />
för hela befolkningen och inte endast för hushållen.<br />
1975- 2002<br />
Inkomstökning med 43 procent<br />
Hushållens disponibla inkomst eller den ekonomiska<br />
standarden har ökat långsiktigt sedan<br />
1970-talet. År 2002 var medianvärdet 2 , i fasta<br />
priser för disponibel inkomst, 43 procent högre<br />
än 1975. Det motsvarar en genomsnittlig årlig<br />
ökning <strong>på</strong> 1,3 procent.<br />
Inkomstökningen har inte skett kontinuerligt.<br />
Vissa år har inkomsten ökat mer, andra år mindre<br />
och under vissa perioder har inkomsterna<br />
t.o.m. minskat. Från 1980 till 1983 skedde en<br />
liten minskning av inkomstnivåerna. Därefter<br />
ökade inkomsterna igen fram till början av 1990talet.<br />
Under krisåren 1992 - 1995 minskade inkomstnivåerna<br />
igen. Upp- och nedgångarna har<br />
följt de konjunktursvängningar som präglat<br />
svensk ekonomi under perioden.<br />
I konjunkturnedgångar har effekterna <strong>på</strong> hushållens<br />
ekonomi lindrats genom att socialförsäkringarna<br />
har ökat. Vid den kraftiga nedgången i<br />
ekonomin i början <strong>på</strong> 1990-talet minskade inkomsterna<br />
för hushållen kraftigt. Socialförsäkringarna<br />
räckte inte till för att hindra att den<br />
ekonomiska standarden sjönk. Det dröjde till år<br />
1995 innan nedgången bröts och inkomsterna för<br />
hushållen åter började stiga. Nedgången mellan<br />
1990 och 1995 var ca 7 procent. Efter 1995 har<br />
inkomsterna ökat kraftigt. Från 1995 fram till<br />
2002 steg inkomsten med över 22 procent eller i<br />
genomsnitt med 3 procent per år. Det är den<br />
2 Det värde som är mitt i fördelningen.
Change language