Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ekonomisk utsatthet som nu genomförs utifrån<br />
LNU och ULF, som en del av regeringens utredning<br />
om barn i ekonomiskt utsatta familjer (S<br />
2003:A), kommer med all säkerhet att bidra med<br />
ytterligare kunskap kring hur barn själva upplever<br />
konsekvenserna av att leva med knappa resurser.<br />
Under våren <strong>2004</strong> publicerade Rädda Barnen<br />
tillsammans med journalisten och författarinnan<br />
Anna Lytsy boken ”Dåligt ställt – barns röster om<br />
ekonomisk utsatthet”. Boken bygger <strong>på</strong> intervjuer<br />
med barn och deras föräldrar och ger en<br />
dokumentär skildring hur dessa barn ser <strong>på</strong> sina<br />
liv. Fortfarande finns det dock alltför bristfällig<br />
data och för undermålig kunskap för att <strong>på</strong> ett<br />
meningsfullt sätt följa barns egna upplevelser av<br />
att leva med knappa resurser <strong>på</strong> kommunal nivå<br />
och över tid.<br />
4. Barnhälsoindex 5<br />
Den andra delen av barnindex behandlar barns<br />
hälsa. Under våren <strong>2004</strong> publicerade Rädda Barnen<br />
tillsammans med professor Lennart Köhler<br />
studien Indikatorer för barns hälsa i Sverige.<br />
Bidrag till ett kommunalt barnindex. Utgångspunkten<br />
för arbetet var Barnkonventionens artikel<br />
24 som talar om att barn har rätt att ”åtnjuta bästa<br />
uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering”.<br />
Rätt till bästa uppnåeliga hälsa betyder i<br />
detta sammanhang att ta hänsyn såväl till individens<br />
egna fysiska och socioekonomiska förutsättningar<br />
som till kommunens resurser och möjligheter.<br />
Ansvaret för barns hälsa ligger alltså inte bara<br />
<strong>på</strong> föräldrarna utan även <strong>på</strong> konventionsstaten,<br />
kommunerna och landstingen genom att tillhandahålla<br />
hälsotjänster av olika slag. Frågan kvarstår<br />
dock hur man skall tolka rätten till bästa möjliga<br />
hälsa i ett hälsoindex och omsätta den till<br />
praktisk handling. Arbetet tog sin utgångspunkt i<br />
ett brett mångdimensionellt folkhälsovetenskapligt<br />
synsätt där hälsans bestämningsfaktorer (risk<br />
och friskfaktorer) var lika viktiga att visa som<br />
ohälsans manifestationer.<br />
Att mäta barns hälsa<br />
Köhler understryker i sin genomgång att det både<br />
för individen, för dem som är ansvariga för ev.<br />
behandling, för den som organiserar vården och<br />
för forskningen, är viktigt hur man mäter och<br />
värderar hälsotillstånd. Det är dock inte bara en<br />
vårdfråga utan en del av <strong>välfärden</strong> och därmed en<br />
socialpolitisk fråga. Förbättrad välfärd betyder<br />
förbättrad hälsa. Folkhälsoperspektivet är med<br />
5 Texten till avsnittet om Barnhälsoindex är delvis<br />
tidigare publicerad i Rädda Barnen och Lennart Köhlers<br />
studie Indikatorer för barns hälsa i Sverige. Bidrag<br />
till ett kommunalt barnindex<br />
Barnindex<br />
andra ord enligt Köhler en naturlig utgångspunkt<br />
för konstruktionen av hälsoindikatorer. Det innebär<br />
en syn <strong>på</strong> hälsa som ett flerdimensionellt och<br />
mångsektoriellt begrepp. Eftersom det är i kommunerna<br />
som barns närmiljö formas och ansvaret<br />
och möjligheterna att <strong>på</strong>verka barns hälsa utgår<br />
från det, är det naturligt att tyngdpunkten i ett<br />
hälsoindex läggs där.<br />
De data om barns hälsa som finns idag är<br />
knapphändiga, osystematiska och publiceras inte<br />
kontinuerligt, trots att barn utgör en så stor andel<br />
av befolkningen och med sin sårbarhet är beroende<br />
av andra för skydd och vård. Bevakningen och<br />
uppföljningen av barns hälsa och välfärd sker inte<br />
i den utsträckning som är rimligt och motiverat,<br />
inte minst utifrån artikel 24 om barns hälsa i FN:s<br />
konvention om barns rättigheter.<br />
Köhler har sin genomgång av lämpliga hälsoindikatorer<br />
för barn utgått från barnhälsovetenskapens<br />
synsätt och metoder vilket innebär att<br />
bygga <strong>på</strong> ett brett hälsobegrepp, att införliva folkhälsovetenskapens<br />
samhälleliga perspektiv och att<br />
ta hänsyn till barns särskilda behov av skydd för<br />
sin hälsa och välfärd.<br />
Tillgången till <strong>på</strong>litliga och jämförbara hälsodata<br />
är starkt begränsade även om flera internationella<br />
organisationer som Unicef och WHO regelbundet<br />
publicerar rapporter <strong>på</strong> området. De innehåller<br />
bara ”de enklaste och grövsta mätpunkterna.”<br />
6 Det <strong>på</strong>går dock arbeten för att utveckla enhetliga<br />
och jämförbara mätmetoder.<br />
Köhler har i sin genomgång av möjliga indikatorer<br />
för barns hälsa analyserat följande områden: 7<br />
Demografi och socioekonomi<br />
Hälsotillstånd och välbefinnande<br />
Determinanter (risk- och friskfaktorer)<br />
Service, stöd och hälsopolitik<br />
22 indikatorer har valts ut och prövats med avseende<br />
<strong>på</strong> framför allt relevans, <strong>på</strong>litlighet och<br />
tillgänglighet. Flera indikatorer som i och för sig<br />
skulle vara önskvärda att ha med, har visat sig inte<br />
vara möjliga att använda. Efter denna prövning<br />
återstod endast en indikator som speglar betydelsefulla<br />
hälsoproblem hos barn och unga, nämligen<br />
yttre skador inklusive självmordsförsök. Som<br />
determinanter återstod fem indikatorer som har<br />
betydelse för hälsan. Två av dem är positiva, nämligen<br />
amning och vaccinationstäckning, och tre<br />
negativa, låg födelsevikt, tidig exponering för<br />
6 ”Barns hälsa i Sveriges kommuner” - Sammanfattning<br />
av rapporten Indikatorer för barns hälsa i Sverige.<br />
Bidrag till ett kommunalt barnindex <strong>2004</strong>. Lennart<br />
Köhler (Rädda Barnen <strong>2004</strong>) (sid.23)<br />
7 Indelningen bygger <strong>på</strong> diskussioner som förts inom<br />
EU-projektet Child Health Indicators for Life and<br />
Development<br />
301
Change language