Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

företagarinkomstens andel av bruttoinkomsten
minskat med 10 procentenheter till 65 procent.
Vid denna tidpunkt hade istället hushållens inkomst
från pensioner och andra typer av transfereringar
ökat i betydelse. År 1975 bestod knappt
12 procent av bruttoinkomsten av pensioner.
Under 1985 var motsvarande andel drygt 18
procent. Under lågkonjunkturen i mitten av
1990-talet sjönk löne- och företagarinkomstens
andel av bruttoinkomsten ytterligare. Samtidigt
ökade andelen från pensioner och olika socialförsäkringar,
som till exempel arbetsmarknadsstöd.
Dessa inkomstslag har varken
förr eller senare stått för en större andel av den
totala inkomsten.
Stora kapitalvinster
Under slutet av 1990-talet och början av 2000talet
ökade kapitalvinsterna och med dem även
kapitalinkomsterna i betydelse. År 2000, då
kapitalvinsterna var som störst, kom nästan 12
procent av hushållens bruttoinkomst från inkomst
av kapital. Detta kan jämföras med 1975
då kapitalinkomster stod för ca 3 procent av de
totala inkomsterna. Efter år 2000 har andelen av
bruttoinkomsten som kommer från inkomst av
kapital minskat till omkring 7 procent.
Omfördelning
Fördelning av inkomster som genereras direkt på
marknaden, dvs. direkta inkomster från arbete i
form av lön och företagarinkomster tillsammans
med kapitalinkomster (faktorinkomst), visar hur
inkomstfördelningen kan vara om man bara tar
hänsyn till dessa inkomster. Fördelningen av
faktorinkomst är betydligt ojämnare än vad fördelningen
av disponibel inkomst är. Skillnaden
mellan dessa två inkomstbegrepp är samhällets
system med olika transfereringar och direkta
skatter.
Tabell 5 Inkomsternas fördelning på olika inkomstslag.
År Löne- och
företagarinkomst
Kapital Pension Övriga
socialförsäkringar
Generella
bidrag
Inkomstfördelningen
Genom att studera hur fördelningen mellan
dessa inkomstbegrepp ändras kan man få ett
mått på den omfördelande effekt som skatter och
transfereringar har. Den procentuella förändringen
av Gini-koefficienten beräknas, dvs.
Gini-koefficienten för faktorinkomst minus
Gini-koefficienten för disponibel inkomst dividerat
med koefficienten för faktorinkomsten:
[(Gini faktorink – Gini disponibel ink ) / Gini faktorink ]*100
Diagram 9 Omfördelning av transfereringar
och skatter. Procentuell förändring av Ginikoefficient
60
50
40
30
20
10
Bostadsstöd
Procent
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Socialbidrag
Bruttoinkomst
Skatt Övriga
negativa transfereringar
Disponibel
inkomst
1975 75,8 3,2 11,8 4,6 2,7 1,7 0,2 100 29,5 0,4 70,1
1980 69,2 4,1 15,6 6,0 3,3 1,7 0,2 100 28,6 0,3 71,0
1985 65,6 5,0 18,1 6,2 3,4 1,3 0,5 100 29,0 0,5 70,5
1990 65,1 6,2 16,8 7,5 3,0 1,0 0,4 100 31,0 0,5 68,5
1995 60,6 5,3 19,8 8,5 3,4 1,6 0,9 100 28,9 0,6 70,5
2000 60,3 11,8 16,8 6,6 2,9 0,9 0,6 100 30,9 0,5 68,6
2002 63,7 6,7 18,6 6,5 3,1 0,9 0,5 100 28,4 0,7 70,9
39