Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

För måltider är bilden delvis annorlunda. Inledningsvis
finns en ganska betydande skillnad i det
att nästan tio procentenheter fler män än kvinnor
(cirka 6 respektive 15 procent) intar en måltid
direkt, utan att behöva utföra något hemarbete
dessförinnan. En halvtimme efter avslutat arbete
och framåt finns inte några systematiska skillnader.
Diagrammen 16–18 baseras på samtliga undersökningspersoner
som förvärvsarbetade och avslutade
arbetet mellan klockan 15 och 19. Hänsyn
har inte tagits till om de är ensamstående eller ej,
har barn, osv. Om diagrammen bara baseras på
sammanboende personer, förblir resultaten nära
nog desamma. Att göra analysen för t.ex. småbarnsföräldrar
ger stora slumpfel, särskilt för
småbarnsmammorna eftersom många av dem inte
alls förvärvsarbetar på grund av föräldraledighet
och annat. Småbarnspappornas hemarbete efter
arbetet ligger på ungefär samma nivå som samtliga
kvinnors i diagram 16.
Sammanfattning
Tidsanvändningsstatistiken visar på både likheter
och olikheter i kvinnors och mäns vardagsliv. Det
finns en likhet i att tiden för totalt arbete inte skiljer
sig åt. Detta förutsätter dock att man bortser
från att betalt arbete är bruttotid och obetalt arbete
nettotid. Beroende på hur man skapar ett bruttohemarbetstidsbegrepp,
kan dock kvinnors totala
arbete komma att överskrida männens. Sammansättningen
av arbetet skiljer sig tydligt åt, kvinnors
består till lika delar av betalt och obetalt
arbete, mäns domineras starkt av betalt arbete.
Kvinnors förvärvsarbete är starkt beroende av var
de befinner sig i livscykeln. Män förvärvsarbetar
nära nog lika mycket hela tiden fram till pensioneringen.
Det förefaller omöjligt att dra någon annan
slutsats än att kvinnorna tar det stora ansvaret för
arbetet med hem och familj.
Utöver den sneda arbets- och ansvarsdelningen
finns också andra aspekter på vardagslivets aktiviteter
som skiljer sig åt mellan könen. Statistiken
visar på att män i högre grad än kvinnor kan göra
en åtskillnad mellan arbete och fritid. Män koncentrerar
tydligare sitt arbete till vardagar och
dagtid, kvinnors arbete är jämnare fördelat över
dygnet och veckans alla dagar. Det är möjligt att
det senare är en effekt av att hemarbetet, som ju
till största delen utförs av kvinnorna, kan behöva
utföras när behovet av det uppstår, oavsett tid och
plats. Förvärvsarbetet däremot sker i större utsträckning
på överenskomna och förutbestämda
tider. Ytterligare en skillnad är att män åtnjuter fri
tid i längre sammanhängande block, kvinnors fria
tid är mer fragmenterad och uppblandad med
episoder av hemarbete.
Att förena arbete och privatliv
Mot den här bakgrunden går det att förstå att
det finns en skillnad i kvinnors och mäns möjligheter
att kunna förena förvärvsarbete och privatliv.
Män har större frihet att låta arbetet få vad det
kräver. För kvinnor utgör ansvaret för hemarbetet
hinder. I Sverige utgör dock inte brist på platser i
barnomsorgen något större hinder.
Tar man utgångspunkt i statistiken förefaller en
omfördelning av hemarbetet nödvändig, såväl när
det gäller ansvar som tid, för att jämna ut villkoren.
I Sverige har det skett en utjämning under
loppet av 1990-talet. Under den perioden har
kvinnor i genomsnitt minskat på hemarbetet med i
storleksordningen 40 minuter per dag, dock utan
att män ökat sina insatser. Effekten blir emellertid
att hemarbetet nu är jämnare fördelat mellan könen.
Kvinnors tidsanvändning har blivit lite mer
lik mäns i fråga om arbetets omfattning och sammansättning.
För att uppnå jämn fördelning av hemarbetet,
skulle krävas en mycket stor omfördelning, av
storleksordningen 20 miljoner timmar per vecka
för befolkningen 20–64 år. Det motsvarar cirka
fem timmar per person och vecka.
147