Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Barnindex
Diagram 2. Andel barn i Sverige som uppbar socialbidrag och/eller levde i hushåll med låg inkomststandard
1991, 1997, 1999, 2000 och 2001.
%
25
20
15
10
5
0
14,9
22,3
17,8
1991 1997 1999 2000 2001 År
Barnfattigdomen på nationell nivå
I den första rapporten om barnfattigdomens utveckling
i Sverige under perioden 1991-1999 kan
utvecklingen indelas i två perioder. Den första
perioden präglades av den generella ekonomiska
nedgångsperioden vid 1990-talets början och mitt.
Mellan åren 1991 och 1997 ökade barnfattigdomen
i Sverige successivt för att nå ett maximum
1997. Under 1990-talets två sista år vände denna
negativa trend. En gynnsam återhämtning kring
barnfamiljers ekonomiska utsatthet kunde också
noteras för år 2000. Fattigdomsnivån bland landets
barnfamiljer var dock märkbart högre år 2000
än vid 1990-talets inledning.
Hur har då barnfattigdomen i Sverige utvecklats
under 2001? Av diagram 2 kan utläsas att
barnfattigdomen fortsatt att sjunka under år 2001.
Under detta år levde 262 000 barn i åldern 0 – 17
år i hushåll som betecknas som ekonomiskt utsatta.
Det är en minskning med 34 000 barn jämfört
med 2000, eller från 15,3 procent till 13,6 procent
av samtliga knappt 2 miljoner barn i Sverige.
Minskningen av barnfattigdomen år 2001 med
totalt 1,7 procentenheter av samtliga barn ligger i
nivå med den minskningstakt som påbörjades
1998. Jämfört med bottenåret 1997, då barnfattigdomens
andel uppmättes till 22,3 procent, har de
fyra senaste årens minskning av barnfattigdomen
sammantaget inneburit en minskning med 171
000 barn, från 433 000 barn 1997 till 262 000
barn under år 2001. Detta innebär att barnfattigdomen
för första gången understiger 1991 års nivå
(14,9 procent) och att 2001 års nivå är den lägsta
sedan mätningarna inleddes.
Vid en närmare jämförelse mellan år 2000 och
2001 är det framför allt en lägre andel av barnen
som lever i hushåll med låg inkomststandard som
förklarar varför den ekonomiska utsattheten bland
barn minskar år 2001 (se diagram 1).
296
15,3
13,6
Detta pekar på att en allmän förbättring av de
svenska hushållens ekonomiska levnadsvillkor
även slår genom på utsatta barnfamiljers levnadsvillkor.
Trots den gynnsamma utvecklingen sedan
1997 lever fortfarande över en kvarts miljon barn
och deras familjer under pressade ekonomiska
vardagsvillkor år 2001.
Barnfattigdomen på kommunal nivå
Tidigare rapporter om barnfattigdomen i Sverige
har påvisat stora skillnader mellan landets kommuner.
Har detta mönster förändrats i någon större
utsträckning under år 2001? Tidigare studier
har lyft fram två tydliga mönster på kommunal
nivå, dels den stora spridningen i barnfattigdomens
utbredning mellan kommunerna, dels att
man kan skönja många olika utvecklingstrender
på kommunal nivå.
Som väntat har andelen barn i fattiga hushåll
minskat i de allra flesta kommunerna år 2001.
Förändringen på riksnivå var en förbättring på 1,7
procentenheter mellan 2000 och 2001. En stor
andel av landets kommuner, 92 procent eller 266
kommuner, förbättrade sitt resultat. I endast 23
kommuner försämrades utfallet. Närmare 100
kommuner minskade andelen barn i fattiga hushåll
med 1 – 2 procentenheter medan 112 kommuner
förbättrade resultatet med minst 2 procentenheter
år 2001.
Den stora spridningen i barnfattigdomens omfattning
mellan landets kommuner under tidigare
år, består i stort sett år 2001 (se diagram 3). Det
skiljer fortfarande nästan 30 procentenheter mellan
lägsta och högsta resultat, från 4 till 33 procent.
Fem av sex kommuner ligger år 2001 på en
nivå under 20 procent. Antalet kommuner som
ligger under 10 procentsstrecket har mer än fördubblats
jämfört med året innan, 94 respektive 46
kommuner.