Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

sitt ursprung i det egna boendet. Aktiemarknadens
påverkan på fondsparande och direktplaceringar
i aktier och andra värdepapper resulterar i
realiserade värdeförändringar för flera hushåll
med jämna eller ojämna intervall och som har en
påtaglig inverkan på dess hushålls ekonomiska
standard.
Beräkningar av inkomstfördelningen när kapitalvinster
exkluderas visar fortfarande på en
ökning av inkomstspridningen under 1990-talet,
dock med mindre tal.
Diagram 5 Ginikoefficient för disponibel
inkomst inklusive och exklusive kapitalvinst,
kosthushåll
0,35
0,30
0,25
0,20
Inklusive
kapitalvinst
Exklusive kapitalvinst
0,15
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Pensionerna har både ökat och minskat inkomstspridningen
Under 1970-talet hade ålderspensionärerna de
lägsta inkomsterna jämfört med andra grupper.
På 2000-talet har däremot ålderspensionärer en
betydligt högre inkomst än vad de som var pensionärer
på 1970-talet hade. Pensionen har utjämnat
inkomstfördelningen. I och med ATPsystemet
och det nya pensionssystem som
genomfördes på 2000-talet ändrades förhållandet
för pensionärskollektivet. Innan ATP-systemet
hade det stora flertalet en låg, men ganska lika
pension. ATP-systemet och det nya pensionssystemet
innebär ett tydligare samband mellan
tidigare arbetsinkomster och vilken pension man
erhåller. Det får till följd att de skillnader som
finns på arbetsmarknaden följer med in i pensionsåldern.
Ökad inkomstspridning under arbetsaktiv
ålder medför ökad inkomstspridning
när man går i pension.
Lönespridningen påverkar
Under 1990-talet har lönespridningen ökat markant
och medverkat till att inkomstspridningen i
slutändan har ökat. SCB:s lönestatistik visar att
gränsvärdet för de 10 procent med de högsta
lönerna på arbetsmarknaden är 2 gånger så stort
Inkomstfördelningen
som värdet som avgränsar de 10 procent med de
lägsta lönerna. 5
År 1992 var motsvarande lön
endast 1,8 gånger så stor.
Spridningen av löner och arbetsinkomster för
heltidsarbetande är betydligt större för män än
för kvinnor. Så har det varit genomgående under
perioden. År 2002 var värdet som avgränsar de
10 procent med de högsta arbetsinkomsterna av
de heltidsanställda männen 2,36 gånger större än
inkomsten som avgränsar de lägsta 10 procenten.
Motsvarande värde för heltidsanställda
kvinnor var 1,97 gånger större. Spridningen har
ökat genomgående både bland kvinnor och män
sedan mitten av 1980-talet.
Andel med låga inkomster ökar
Vid beräkningar av andelen med låga inkomster
förekommer olika metoder. En vanlig metod är
att beräkna andelen som har inkomst under en
viss procent av medianvärdet. Tidigare har det
varit brukligt att använda mindre än 50 procent
av medianen, som ett riktmärke för låga inkomster.
I mätningar som används som underlag inom
EU används numera 60 procent av medianvärdet
som huvudalternativ vid beräkning av andelen
med låga inkomster.
I den här redovisningen använder vi båda
ovanstående metoder och kommer också att som
jämförelse visa beräkningar av utvecklingen när
en låginkomstgräns sätts till 70 procent av medianvärdet.
Utvecklingen av andel med låg inkomst följer
samma mönster som när inkomstfördelningen
beskrevs med Gini-koefficienten. En minskning
fram till början av 1980-talet och därefter en
ökning. Minskningen av andel med låg inkomst
är mest tydlig när gränsen sätts vid 70 procent av
medianvärdet. När låginkomstgränsen sätts till
50 eller 60 procent av medianvärdet är minskningen
av andel med låg inkomst fram till början
av 1980-talet betydligt svagare. Däremot är ökningen
av andel med låg inkomst efter vändpunkten
i början av 1980-talet tydlig för alla tre
låginkomstgränserna. Under andra hälften av
1990-talet blir ökningen något tydligare när
gränsen sätts till 70 procent av medianen.
5 Lönestatistisk årsbok 2002, SCB.
37