Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Att jämföra länders välfärd
någon som bara tycker om vindruvor inte spelar
någon roll om hur många äpplen och päron det
är i korgarna.
Många statistiker anser också att bara enskilda
variabler kan redovisas på ett tillfredsställande
sätt. Men varken beslutsfattare eller allmänheten
vill ha ett underlag som består av en
tjock katalog där variabel efter variabel redovisas
sida upp och sida ner. De föredrar att få veta
vilken fruktkorg som troligen är intressantast,
trots det ofrånkomliga inslaget av subjektivitet,
framför en lista som anger hur många av kanske
flera tiotal fruktsorter som respektive korg innehåller.
kompromisser ofta är nödvändiga, har OECD
och EU därför påbörjat ett gemensamt utvecklingsarbete
där man försöker utforma en regelbok
för att minska nackdelarna med metodiken 1
att skapa kompositindex. Den här redovisade
analysen ligger nära deras preliminära rekommendationer.
Även om man följer dessa rekommendationer
måste man dock vara medveten om
att ett kompositindex bara kan ge en översiktlig
bild av en företeelse och utgör därför endast en
utgångspunkt för en mer detaljerad analys.
I den här redovisade analysen har som utgångspunkt
skapats ett kompositindex, som är
ett försök till ett mått på välfärden i OECDländerna.
En känslighetsanalys av detta valda
exempel har sedan genomförts för att undersöka
hur resultatet påverkas om man utesluter vissa
delkomponenter och extremvärden. Vidare testas
hur stor betydelsen olika värderingen av de ingående
komponenterna har.
Sambanden mellan dessa komponenter har
också undersöks, liksom sambandet mellan dem
och välfärdsmåttet. Ett kompositindex för insatsen
har också skapats. Även för detta index har
undersökts hur betydelsefull värderingen av de
olika insatserna är för rangordning av länderna.
Insatsindexets och de där ingående faktorernas
förmåga att förklara skillnader i ekonomisk
standard, respektive välfärd, mellan länderna har
också testats. Slutligen har undersökts vilka
länder som är effektivast på att skapa ekonomisk
standard respektive välfärd.
Även om syftet med analysen är att illustrera
hur man med hjälp av olika statistiska tekniker
kan nyansera en jämförelse mellan länder av
komplexa förhållanden, så har också en del intressanta
resultat framkommit. Bland dessa
märks de stora skillnaderna mellan OECDländerna
när det gäller valet mellan ledighet och
arbete på nationell nivå. En annan är de relativt
1
Se www.oecd.org/sti/micro-policies eller
http://farmweb.jrc.cec.eu.int/ci.
238
I insikten om att världen inte är perfekt utan
begränsade skillnader i rangordning av länderna
som olika värderingen av välfärdsfaktorerna
resulterar i. Vidare är insatsfaktorernas förmåga
att förklara den ekonomiska standarden respektive
brist på denna förmåga när det gäller välfärden
slående. Vilka länder som visar sig som de
mest effektiva i att skapa ekonomisk standard
och välfärd är också något överraskande.
1.1 Den ekonomiska standarden
I detta avsnitt diskuteras ett lämpligt mått på den
ekonomiska standarden. Här argumenteras för
att BNI är ett bättre mått på den ekonomiska
standarden i ett land än BNP. Skillnaden visar
sig dock vara små för de flesta länder, men Irland
utgör här ett tydligt undantag med en relativt
medelmåttig BNI, och en uppblåst BNP.
Ett naturligt mål för människors strävan är att
bli lyckliga. Deras kollektiva ansträngningar via
det politiska systemet i världens demokratier
syftar till att underlätta dessa ansträngningar,
och inte minst att minska deras olycka när de
drabbats på olika sätt. Såväl när det gäller den
individuella strävan som den kollektiva är de
materiella resurserna av stor betydelse. Detta
speglas bland annat i att världens nationer ofta
har delats in i olika kategorier efter de ekonomiska
resurser de förfogar över.
Jämförelser mellan inkomstnivån för invånare
i olika länder har traditionellt gjorts genom att
ländernas produktionsresultat eller användningen
av detta, dvs. bruttonationalprodukten, BNP
jämförts. Detta mått har gjorts jämförbart mellan
stora och små länder genom att beräkna BNP per
invånare, eller som det vanligen uttrycks, BNP
per capita.
Produktionsresultatet kan i princip användas
till konsumtion i dag eller vid en senare tidpunkt.
För att trygga konsumtionsmöjligheterna
i framtiden behövs resurser sättas av till investeringar.
Sätts för små resurser av så att de inte
ens räcker till för att ersätta dagens produktionsapparat
bestående av maskiner, byggnader eller
kommunikationer så minskar de framtida konsumtionsmöjligheterna.
Sätts istället av så
mycket så att det räcker till för att bygga ut produktionsapparaten
ökar däremot det framtida
utrymmet för konsumtion.
Även i en ekonomi där länderna byter varor
och tjänster med varandra balanserar produktionen
och användningen varandra. Landet producerar
exportvaror och konsumerar importvaror.
Tillfälliga överskott eller underskott balanseras i
princip över åren. Vinsten av att byta varor och
tjänster med andra länder ligger i att ett land kan
specialisera sig på det som det är bäst på, relativt
sett, och byta dessa mot varor som andra länder
har specialiserat sig på och därigenom få mer att