Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Inkomstutvecklingen i kommunerna<br />
Var sjunde person till mer än hälften<br />
försörjd av FAS<br />
År 2002 fick 6,6 procent av befolkningen mer än<br />
90 procent av sin inkomst från FAS. Lite förenklat<br />
kan man säga att de i stort sett var heltidsförsörjda<br />
av förtidspension/sjukbidrag, arbetslöshetsstöd<br />
och sjukpenning. Andelen 2002 var en halv<br />
procentenhet större än 1983. Drygt 14 procent<br />
fick över hälften av sin inkomst från FAS. Andelen<br />
var 4 procentenheter större än 1983.<br />
Både när det gäller 50 procent och 90 procent<br />
av inkomsten från FAS är andelen som överskrider<br />
dessa gränser störst i norra Sverige och i<br />
Värmland/Bergslagen, dvs. i områden med hög<br />
arbetslöshet. (Se diagrammen 12 och 13.) De allra<br />
flesta kommunerna med liten andel ligger i storstadsområdena<br />
och i Småland där arbetslösheten<br />
är låg. Mönstret är således detsamma som för<br />
FAS-andelen. I kommuner där FAS-andelen är<br />
stor är det också relativt stor andel av befolkningen<br />
som får mer än 50 procent respektive mer än<br />
90 procent av sin inkomst från FAS.<br />
Jämfört med 1983 har ökningen av andelen<br />
över 50 procent varit liten framför allt i Småland<br />
samt i och i närheten av Stor-Stockholm och Stor-<br />
Göteborg. Detta framgår av diagram 14. Större<br />
ökning hade många kommuner i Skåne, i norra<br />
Götaland, i ”Svealands inland” och i norra Norrland.<br />
När det gäller andelen över 90 procent var den<br />
2002 lägre än 1983 i många kommuner i mellersta<br />
Norrland. (Se diagram 15.) Också i Småland och i<br />
södra delen av Västra Götalands län hade de flesta<br />
kommuner en bättre utveckling än riket. Större<br />
ökning än riket hade många kommuner i Skåne, i<br />
norra Götaland och i ”Svealands inland”.<br />
4. FAS-andelens olika komponenter<br />
För yngre utgjorde arbetslöshetsstöd den största<br />
andelen av FAS-beloppet 2002; för kvinnor upp<br />
till 32 år och för män upp till 42 år. Därefter var<br />
sjukpenning den största andelen; för kvinnor i<br />
åldrarna 33–52 år och för män i åldrarna 43–50 år.<br />
Under den sista perioden före pensionen var förtidspension<br />
den största andelen; för kvinnor från<br />
53 år och för män från 51 år.<br />
Kraftiga svängningar för sjukpenning<br />
och arbetslöshetsstöd<br />
Delar man upp FAS-andelen i olika komponenter<br />
bestod den 2002 av 3,6 procent förtidspension/sjukbidrag,<br />
2,9 procent arbetslöshetsstöd och<br />
3,7 procent sjukpenning. Fördelningen <strong>på</strong> de olika<br />
komponenterna har dock varierat kraftigt mellan<br />
åren.<br />
60<br />
Andelen av inkomsten som består av förtidspension/sjukbidrag<br />
har legat <strong>på</strong> en relativt stabil<br />
nivå genom åren. Som högst, 4,2 procent, var<br />
andelen 1994. Därefter minskade andelen kontinuerligt<br />
till 3,4 procent 2001. År 2002 innebar<br />
dock en liten ökning.<br />
Andelen från arbetslöshetsstöd och sjukpenning<br />
har varierat betydligt mer än förtidspension/sjukbidrag.<br />
Sammantaget kan man säga att<br />
när arbetslösheten har varit låg och andelen av<br />
inkomsten som kommer från arbetslöshetsstöd<br />
som en följd har minskat så har andelen från sjukpenning<br />
ökat i ungefär motsvarande omfattning.<br />
Dess två kurvor ”speglar sig” i varandra. En förklaring<br />
till detta är att när det är högkonjunktur<br />
och stor efterfrågan <strong>på</strong> arbetskraft anställs också<br />
personer som vid lågkonjunktur tenderar att hamna<br />
utanför arbetsmarknaden, ofta p.g.a. mindre<br />
god hälsa. Därmed förskjuts deras ersättningar<br />
från arbetslöshetsstöd till sjukpenning. Det finns<br />
andra exempel <strong>på</strong> hur sjukpenning och arbetslöshetsstöd<br />
är kommunicerande kärl. En rehabilitering<br />
och återgång till arbetet för en långtidssjukskriven<br />
person resulterar ofta i att den person som<br />
har vikarierat blir arbetslös, dvs. en minskning av<br />
sjukpenningen ger istället en ökning av arbetslöshetsstödet.<br />
Det är framför allt för kvinnor som kurvan för<br />
arbetslöshetsstöd och kurvan för sjukpenning<br />
”speglar sig i varandra”. För män är detta mönster<br />
inte lika tydligt. Mellan 1993 och 1997 minskade<br />
både andelen arbetslöshetsstöd och andelen sjukpenning<br />
för män.<br />
Sämre utveckling för kvinnor än män<br />
<strong>på</strong> alla FAS-områden<br />
Vilka komponenter är det då som har medfört att<br />
FAS-andelen för kvinnor har ökat mer än för män<br />
under senare år? Svaret är att sedan 1994 har utvecklingen<br />
varit sämre för kvinnor än för män <strong>på</strong><br />
alla tre områden; förtidspension/sjukbidrag, arbetslöshetsstöd<br />
och sjukpenning.<br />
Andelen av inkomsten som kommer från sjukpenning<br />
var hela perioden 1983–2002 större för<br />
kvinnor. De senaste åren har dessutom denna<br />
andel ökat mer för kvinnor än för män. År 2002<br />
var skillnaden mellan könen som allra störst under<br />
perioden. Då skiljde nästan tre procentenheter mot<br />
mindre än en procentenhet så sent som 1997. Andelen<br />
för kvinnor var 2002 dubbelt så stor för<br />
kvinnor som för män.
Change language