Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Ökad skillnad mellan de med och de utan
arbete
I yrkesaktiv ålder, 20-64 år, har de förvärvsarbetande
171 500 kronor i disponibel inkomst vilket
är mer än 50 procent högre än de som saknar en
fast förankring på arbetsmarknaden. Notera att
det inte endast rör sig om den enskildes inkomst
utan om hushållets justerade disponibla inkomst.
Tabell 3 Disponibel inkomst, individer i familjeenheter,
medianvärde 2002 samt förändring
i fasta priser
2002 02/75 95/91 02/95
i % i % i %
Förvärvsarbetande 171,5 42,8 -6,9 25,1
Ej förvärvsarbetande 112,9 36,8 -12,4 16,6
Studerande
Arbetslösa, sjuka,
94,2 12,7 -13,7 15,2
pensionärer 130,9 53,7 -9,2 19,0
Samtliga 20-64 år 158,2 42,6 -9,7 25,0
För de studerande har utvecklingen varit särskilt
ogynnsam. Sedan 1975 har nivån för denna
grupp ökat med endast 13 procent. De studerande
har sett studiestöden ändras betydligt under
åren och det har också blivit mycket svårare att
få tillfälliga arbeten som kan bidra till försörjningen.
Arbetslösa, sjuka och pensionärer yngre än 65
år har däremot ökat sina inkomster mer än andra
under hela perioden 1975 – 2002. Gruppen avgränsas
genom att inkomsten från, arbetsmarknads-
och sjukförsäkringarna tillsammans med
pensioner är den största inkomstkällan bland de
löpande inkomsterna. Inkomstnivån för gruppen
är lägre än för de som har förvärvsarbete men
arbetsmarknads- och sjukförsäkringarna tillsammans
med pensionsvillkoren har ändå varit
sådana att de som tillhör gruppen år 2002 har det
betydligt bättre än de som tillhörde gruppen år
1975.
Avståndet mellan utrikes födda och födda i
Sverige har ökat
En jämförelse av disponibel inkomst år 2002 för
åldrarna 20-64 år, visar att de utrikes födda har
en inkomstnivå knappt 20 procent under inkomstnivån
för de som var födda i Sverige. År
1991 låg utrikes födda på en nivå som var 13
procent lägre än nivån för svenskfödda. Mellan
1991 och 2002 har inkomsten ökat med 14 procent
för svenskfödda men endast med 5,5 procent
för utrikes födda.
Under konjunkturnedgången i början av 90talet
sjönk inkomsten med drygt 9 procent för
Inkomstfördelningen
svenskfödda samtidigt som den sjönk med 14,5
procent för utrikes födda. Återhämtningen under
senare delen av 90-talet innebar en inkomstökning
med knappt 26 procent för svenskfödda och
23 procent för utrikes födda.
Invandrare från Norden hade 2002 en inkomstnivå
strax under nivån för födda i Sverige. Invandrare
från övriga EU-länder hade en inkomstnivå
något över nivån för de svenskfödda. Invandrare
från andra länder, t.ex. f.d. Jugoslavien,
Iran, Irak och Turkiet, hade cirka 29 procent
lägre inkomst än svenskfödda år 2002. För denna
grupp var också sambandet mellan hur lång
tid man varit i Sverige och nivån på inkomsten
tydligast, ju längre man varit i Sverige ju högre
inkomst. Under slutet av 90-talet var inkomstnivån
för de som varit i Sverige 20 år eller
längre ca 90 procent av de svenskföddas, motsvarande
siffra för de som varit i Sverige 1-10 år
var ca 60 procent.
Spridningen har ökat sedan 1980talet
Tiden före 1975 präglades av en kraftig utjäm-
ning av levnadsstandarden i Sverige. 3
En ökning
av förvärvsarbete och socialpolitiska åtgärder
resulterade i en utjämning av inkomsterna efter
andra världskriget. Även under 1970-talet och
början av 1980-talet fortsatte inkomsterna att
utjämnas. Avståndet mellan de med hög inkomst
och de med låg inkomst minskade.
Ett sätt att visa inkomstspridningen är att dela
in befolkningen i percentilgrupper baserat på hur
stora inkomsterna är. Man kan då illustrera hur
utvecklingen har varit i olika skikt av inkomstfördelningen.
Exempelvis avser P10 det värde
som avgränsar de 10 procent som har de lägsta
inkomsterna. P50 anger det mittersta värdet,
medianen, medan P90 avser det värde som avgränsar
de 10 procent som har de högsta inkomsterna.
I diagram 3 nedan kan vi se att inkomstspridningens
utveckling har varit mest dramatisk
på 1990-talet. Det är framförallt den nedgång
som skedde i ekonomin under början av årtiondet
som påverkade den övre halvan i inkomstfördelningen.
Efter 1995 steg inkomsterna och de
steg mycket kraftigt för de med de högsta inkomsterna.
3 För en kort sammanfattning se Fritzell 1991.
35