Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Att jämföra länders välfärd<br />
Figur 7 Sambandet mellan den ekonomiska<br />
standarden och de skattade värdena förklarade<br />
av arbetskraftens kvalitet och kunskapsbildningen.<br />
Utesluts Internetvariabeln ur den ursprungliga<br />
generaliserade regressionen så förändras inte<br />
något av de andra sambanden <strong>på</strong> ett mer markerat<br />
sätt. Arbetskraftsvariabeln förklarar fortfarande<br />
ingenting. En slutlig version av denna<br />
regression där även arbetskraftsvariabeln lyfts ut<br />
och forsknings- och utbildningsvariablerna ensamma<br />
förklarar den ekonomiska standarden,<br />
blir sambandet starkt vilken framgår av figur 7<br />
där de ursprungliga värdena jämförs med de<br />
skattade.<br />
Därefter testas om det sammansatta kompositindexet<br />
för de totala insatserna kan förklara någonting<br />
av den ekonomiska standarden. Denna<br />
indikator visar sig förklarar knappt 40 procent<br />
(frihetsgradsrensade R2=0,38) av variationerna i<br />
den ekonomiska standarden mellan länderna.<br />
Det innebär att resultatet blir väsentligt sämre än<br />
då de olika ingående komponenternas relativa<br />
betydelse bestäms av materialet i form av en<br />
regression.<br />
En generaliserad variant av denna regression<br />
ger dock en relativ god förklaring vilket framgår<br />
av figur 8, där den ekonomiska standarden jämförs<br />
med den standard som skulle ha uppnåtts<br />
om insatsindikatorn förklarat allt. Det finns dock<br />
tydliga avvikare som trots stora insatser inte nått<br />
en högre standard. Det mest extrema exemplet är<br />
som framgått tidigare Korea, som representeras<br />
av klotet längst ned tillhöger i figuren.<br />
256<br />
Figur 8 Den ekonomiska standarden och den<br />
skattade ekonomiska standarden förklarad<br />
av insatsindikatorn.<br />
Figur 9 Den ekonomiska standarden och den<br />
skattade ekonomiska standarden förklarad<br />
av logaritmen för insatsindikatorn i en generaliserad<br />
regression<br />
En annan observation är att sambandet verkar<br />
vara brantare i början och därefter blir alltmer<br />
flackt. Skattar man ett samband mellan ekonomin<br />
och logaritmen för insatserna, så hänsyn tas<br />
till detta, så kan man förklara nästan hälften av<br />
variationerna i den ekonomiska standarden. Den<br />
generella modellvarianten av denna ger ett ytterligare<br />
något bättre samband. Som framgår av<br />
den figuren 9 så ligger kloten nu närmare linjen<br />
och det finns inte längre någon tendens till att en<br />
böjd linje skulle passa bättre till observationerna.<br />
Slutsatsen av denna analys är att såväl de enskilda<br />
insatsindikatorer som kompositindexet för<br />
insatserna är relevanta mått som kan förklara<br />
betydande delar av skillnad i ekonomisk standard<br />
mellan länderna.<br />
4.2 Välfärden är ett svårare begrepp<br />
att förklara<br />
I detta avsnitt studeras insatsfaktorernas möjlighet<br />
att förklara skillnaden i välfärd mellan länderna.<br />
Det visar sig då att de inte kan göra det.
Change language